• No results found

Relevans för specialläraryrket

Studie visar hur viktig läraren är för att eleverna ska lyckas med studierna och känna att de utvecklas. Läraren är en nyckelperson för hur eleverna kommer att lyckas med det eller inte. Som yrkesverksam speciallärare på särskolan finns det möjlighet att följa eleverna genom hela skoldagen och ge dem stöd de behöver i sitt lärande. Med rätt stöd och hjälp i skolan kan eleverna nå den proximala utvecklingszonen och dessutom få en känsla av sammanhang (KASAM). Som speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning har vi de bästa förutsättningarna att lyckas med det.

45

Referenser

Ahlberg, A. (2013) Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Liber.

American Psychiatric Association (2014) MINI-D 5 Diagnoskriterier enligt DSM-5. Pilgrim Press AB, Stockholm.

Andersson, A-L, & Wilder, J. (2015) Swedish classroom communities including learners with mild

intellectual disabilities – lower secondary school. In: Children and Youth in School and Society, Ed.

A, Sandberg. New York: Nova

Antonovsky, A (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur

Asp Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg: en fallstudie i en kommun. Göteborgs Universitet.

Barnombudsmannen (2014) Regeringsuppdrag att vidareutveckla metoder för att inkludera barn med

funktionsnedsättning (S2012/7813/FST, S2013/5140/FST. Stockholm: Barnombudsmannen.

Benjaminson, C. (2008). Ungdomars erfarenheter av emotionell utsatthet under uppväxten. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008. Stockholm.

Bentum, K. & Aaron, P. (2003). Does Reading Instruction in Learning Disability Resource Rooms Really Work?: A Longitudinal Study. Reading Psychology (v24 n3-4 s.361-82).

Blustein, C., Carter, E., & McMillan, E. (2016). The Voices of Parents. The Journal of Special

Education, 50(3), 164-177.

Brodin, J. & Lindstrand, P. (2010). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl. ed.). Malmö: Liber Dyson A, Howes A, Roberts B (2002) A systematic review of the effectiveness of school-level actions for promoting participation by all students In: Research Evidence in Education Library. London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education, University of London.

Crain, W.C. (2011). Theories of development: concepts and applications. (6th ed.) Boston, Mass.: Pearson.

Eriksson-Gustavsson, A., Göransson, K. & Nilholm, C. (red.) (2011). Specialpedagogisk verksamhet i

grundskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. Handbok i kvalitativ

analys. (S. 16-43).

Frithioff, E. (2012) Särskolan i ljuset av FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Barrow, T. & Östlund, D. (Red.) Bildning för alla! En pedagogisk utmaning s. 135-144. Kristianstad University.

Frithiof, E. (2007). Mening, makt och utbildning. Delaktighetens villkor för personer med

utvecklingsstörning. Växjö University, Pedagogiska institutionen.

Fuchs, D, Fuchs, L. S., & Stecker, M. (2010). The "blurring" of special education in a new continuum of general education placements and services.(Exceptional Children)(Report). Exceptional Children,

46

Granlund, M. & Göransson, K. (2011). ”Utvecklingsstörning” i Söderman, L och Antonson, S. (red.),

Nya Omsorgsboken. Malmö: Liber AB.

Goffman, E. (1972). Stigma: den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Norstedts förlag. Grunewald, K. (2011). "Omsorgernas utveckling" i Söderman, L. & Antonson, S. (red.). Nya

Omsorgsboken. Malmö: Liber.

Göransson, K. & Nilholm, C. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk forskning i Sverige, 14(2), 136-142. Fritt tillgänglig via:

http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7748/6803

Henning, M. & Mitchell, L. (2002). Preparing for Inclusion. Child Study Journal, 32(1), 19-29.

Hughes, C., Copeland, S., Guth, C. Rung, L., Hwang, B., Kleeb, G., Strong, M. (2001). General Education Students' Perspectives on Their Involvement in a High School Peer Buddy Program.

Academic Journal. Education and Training in Mental Retardation and Developmental Disabilities, 36(4), s.343-56.

Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. 2 Upplagan. Malmö: Gleerups.

Kilgore, K., Griffin, C. Sindelar, P. Rodman, B. (2001). Restructuring for Inclusion: A Story of Middle School Renewal (Part I). Academic Journal Middle School Journal, 33(2), 44-51.

Kim, J., Park, E., Snell, M. (2005). Impact of Information and Weekly Contact on Attitudes of Korean General Educators and Nondisabled Students Regarding Peers with Disabilities. Academic Journal.

Mental Retardation: A Journal of Practices, Policy and Perspectives, 43(6), 401-415.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25(1), 16-35. Fritt tillgänglig via: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:245080/FULLTEXT01.pdf

Leafstedt, J., Richards, C., LaMonte, M. (2007). Perspectives on Co-teaching: Views from High School Students with Learning Disabilities. Academic Journal By: Learning Disabilities: A Multidisciplinary

Journal, 14(3), 177-184.

López, A., Etxabe, E., & Montero, D. (2016). Views of students with disabilities about their experience in sexondary education in the Basque Country, Spain. Journal of Research in Special Educational

Needs, 16, 1090-1094.

Newman, L. (2008) General Education Participation and Academic Performance of Students with Learning Disabilities. Facts from NLTS2. NCSER 2006-3001

Micheletta, S. (2013). John Hattie, Visible Learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London & New York: Routledge (2009). John Hattie, Visible Learning for teachers. Maximizing impact on learning. London & New York: Routledge (2012). Form@re, 13(2), 144-147. Nilholm, C. & Göransson. K. (2013). Inkluderande undervisning - vad kan man lära av

forskningen? Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

47

Ringsby Jansson, B. (2002). Vardagslivets arenor: Om människor med utvecklingsstörning, deras

vardag och sociala liv (Skriftserien/Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete 2002:3).

Göteborgs universitet.

Rix, J., Hall, K., Nind, M., Sheehy, K. & Wearmouth, J. (2009). What Pedagogical Approaches Can Effectively Include Children with Special Educational Needs in Mainstream Classrooms? A

Systematic Literature Review. Support for Learning, 24(2), 86-94.

Rosenqvist, J. (2008). Specialpedagogik i mångfaldens Sverige: Om elever med utländsk

bakgrund i särskolan. En sammanfattande rapport. Härnösand: Specialpedagogiska

skolmyndigheten.

SFS:1967:940 Omsorgslagen

Skolverket (2006). Kommunernas särskola. Elevökning och variation i andel elever mottagna i

särskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011). Läroplan för grundsärskolan.

Soulis, S. & Floridis, T. (2010). Sources of Stress for Greek Students with Intellectual Disabilities Attending Mainstream Schools. Support for Learning, 25(2), 74-80.

Svenska unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca 10 (Svenska unescorådets skriftserie 2006:2). Stockholm: Svenska Unescorådet.

Szönyi, K. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning - elevperspektiv på delaktighet och

utanförskap. Doktorsavhandling i pedagogik. Stockholms universitet, pedagogiska institutionen.

Säljö, R. (2015). Lärande : En introduktion till perspektiv och metaforer (1. uppl. ed.). Malmö: Gleerup.

Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska undersökningar

och pedagogiska konsekvenser. (4. uppl.) Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Tideman, M. (2000). Normalisering och kategorisering: om handikappideologi och välfärdspolitik i

teori och praktik för personer med utvecklingsstörning. Studentlitteratur AB.

Thornberg, R. (2013). Det sociala livet i skolan: socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. Webster, R, & Blatchford, P. (2013). The Educational Experiences of Pupils with a Statement for Special Educational Needs in Mainstream Primary Schools: Results from a Systematic Observation Study. European Journal of Special Needs Education, 28(4), 463-479.

Weitz, Y. (2011). Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: en studie av fem

livsberättelser. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2011. Stockholm.

Vygotsky L. S. (1981) Psykologi och dialektik. Stockholm: Norstedts)

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Fritt tillgänglig via Vetenskapsrådet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

48 ÖVRIGA TRYCKTA KÄLLOR

Expressen (31/7, 2013). Elever skadas av att gå i särskola. Hämtad 2017-04-28 från http://www.expressen.se/ledare/elever-skadas-av-att-ga-i-sarskolan/

Hej olika.se (15/9 2014). Felplacering i särskolan förstörde mitt liv. Hämtad 2017-04-28 från https://hejaolika.se/artikel/felplacering-i-sarskolan-forstorde-mitt-liv

Skånska dagbladet (28/7 2015). Kräver tre årslöner för felplacering i särskola. Hämtad 2017-04-28 från http://www.skd.se/2015/07/28/kraver-tre-arsloner-for-felplacering-i-sarskola/

Tidningenleva.se (18/12, 2014). Hundratals felplacerade i särskola. Hämtad 2017-04-28 från https://www.tidningenleva.se/2014/12/18/hundratals-felplacerade-i-sarskola/

49

Mälardalens högskola Eskilstuna, Västerås

bilaga 1

En förfrågan om deltagande i en studie

Related documents