När man utför en vetenskaplig studie är två viktiga verktyg validitet och reliabilitet. I boken Metod-
praktikan beskriver Esaiasson et al. att man bör dela upp begreppet validitet i begreppsvaliditet och resultatvaliditet. God begreppsvaliditet tillsammans med hög reliabilitet innebär att man får god re-
sultatvaliditet. Detta används för att visa att vi faktiskt mäter det vi påstår att vi mäter. (Esaiasson et al., 2007)
I vår studie syftar begreppsvaliditet på att det teoretiska perspektivet ska överensstämma med analysschemat. Begreppsvaliditeten är god i vår studie, eftersom analysschemats kategorier bygger på kriterierna från de tre nyhetsvärderingsteorierna.
Reliabilitet handlar om hur användbart och tillförlitligt forskarens mätinstrument är. (Ejvegård, 2009) I vår studie använder vi oss av kvalitativ textanalys som metod, vilket innebär att vi gjort en systematiserad undersökning och tolkning i vår analys. Eftersom alla människor tolkar det de
27 upplever utifrån sitt egna, unika perspektiv är det alltid svårt att hävda hög reliabilitet när det gjorts tolkningar. Det går alltid att vara kritisk mot en sådan studie och hävda att den skulle fått ett annat resultat om någon annan utfört den. För att få så hög reliabilitet som möjligt har vi till- sammans diskuterat oss fram till resultatet och alltid utgått från de förutbestämda definitionerna. Därmed att vi har en god resultatvaliditet sett till både begreppsvaliditeten och reliabiliteten.
28
7 Resultat
I det här kapitlet presenterar vi vårt resultat uppdelat i de åtta dimensionerna. I varje dimension presenteras först resultatet från respektive tidning. Därefter sammanfattas kort skillnader och likheter mellan tidningarna. För- klaringar och definitioner av kategorierna finns i Bilaga 1.
7.1 Sakfråga
I dimensionen Sakfråga hade vi fem olika kategorier, (1) politik, ekonomi samt brott och olyckor (2)
händelser och förhållanden, (3) underhållning, (4) konflikter och (5) sensationalism.
Aftonbladet
Frekvensen de förekom i Aftonbladet skilde sig markant. Den första kategorin förekom väldigt säl- lan. Ingen av artiklarna behandlade ekonomi eller brott, medan några nämnde händelser som kunde kopplas till politik eller olyckor. De artiklar som behandlade politik hade oftast med Chiles president, Sebastián Piñera, att göra. Ett exempel på detta är när han beordrade en undersökning av Chiles samtliga gruvor samt stängde San José-gruvan till dess att arbetarnas säkerhet kunde garanteras.
”Dess framtida öde är oklart eftersom president Sebastian Piñera sagt att den inte får öppnas igen innan säkerheten för arbetarna är garanterad.”
(http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7945161.ab)
Olyckor kunde härledas i enstaka artiklar och handlade om den tidpunkt då gruvan rasade sam- man.
”De arbetade på cirka 450 meters djup i San Esteban-gruvan, nära staden Copiapo i norra Chile, när taket plötsligt kollapsade för drygt två veckor sedan”
(http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7657856.ab)
Den kategori som förekom mest var händelser och förhållanden. Den återfanns i princip i varje artikel och förekom oftast redan i ingressen.
”En av dem skickade till och med tillbaka en dessert på inlagda äpplen eftersom han inte tyckte det var tillräckligt gott”
29
Underhållning har flera underkategorier som vi fann i de flesta artiklar. De flesta av dem handlade
om human interest medan andra handlade om showbusiness och upplösande drama. Citatet nedan är ett typiskt exempel på human interest enligt vår definition.
”– Vi tänkte aldrig på det. Alla hade accepterat att om vi inte räddades så skulle vi dö… och det var allt som återstod”
(http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7981017.ab)
Kategorin konflikter förekom vid ett fåtal tillfällen i analysen. Den förekom dock vid fler tillfällen än kategorin politik, ekonomi samt brott och olyckor. Ett exempel visas här nedan.
”Blodvite uppstod när journalister rev varandra i håret och använde knytnävarna för att komma närmare de gruvarbetare som hissats upp”
(http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7947398.ab)
Den sista kategorin, sensationalism, förekom inte i någon av artiklarna i vårt empiriska material.
Dagens Nyheter
När det gäller Dagens Nyheters rapportering förekom den första kategorin, politik, ekonomi samt brott
och olyckor, sällan. Ekonomi och brott återfanns inte i någon av artiklarna, medan politik och
olyckor förekom enstaka gånger. Politik behandlade oftast Chiles president Sebastian Piñera och andra politiska aktörer såsom gruvministern Laurence Golborne. Ett exempel är när presidenten reagerar mot gruvsäkerheten genom att avskeda ansvarig personal.
”Gruvolyckan har mötts med stark kritik i Chile och president Piñera har redan av- skedat tre av de högsta cheferna inom den myndighet som har hand om kontrollen av säkerheten i landets gruvor.”
(http://www.dn.se/nyheter/varlden/instangda-i-gruvras-vid-liv-efter-tva-veckor- 1.1157492)
Händelser och förhållanden kunde vi återfinna på samtliga artiklar i det empiriska materialet. Katego-
rin gick oftast att härleda redan i ingressen till artikeln.
”En specialkonstruerad metallkorg fördes sent på lördagen till gruvan San José i Chile, där 33 gruvarbetare är instängda i berget efter gruvolyckan i början av au- gusti.”
30 (http://www.dn.se/nyheter/varlden/specialkorg-anlander-till-chilegruva-
1.1177076)
Den tredje kategorin, underhållning, förekom i de flesta av artiklarna. Den enda av underkategori- erna som förekom var dock human interest. De andra underkategorierna gick inte att finna. En ty- pisk artikel som innehöll human interest behandlade de instängda gruvarbetarnas situation.
”Bland de matvaror som nu sänts ner till de instängda ska särskilt äpplemos och sylt ha uppskattats - säkert inte minst efter den magra ranson av konserverad ton- fisk, mjölk och kakor som höll dem vid liv de första två veckorna av sin fången- skap.”
(http://www.dn.se/nyheter/varlden/instangda-i-gruva-far-fotbollsvideor- 1.1160808)
Kategorin konflikter förekom i ungefär var fjärde artikel. Den förekom vid fler tillfällen än politik,
ekonomi samt brott och olyckor. De artiklar som handlade om konflikt beskrev ofta relationen mellan
gruvarbetarnas familjer och myndigheterna.
”På torsdagen meddelade familjen till en av de 33 gruvarbetare som sitter instängda i gruvan att man kommer att stämma såväl gruvans ägare som chilenska statens gruvinspektörer. ”
(http://www.dn.se/nyheter/varlden/instangda-i-gruva-far-fotbollsvideor- 1.1160808)
Den sista kategorin, sensationalism, förekom inte i någon av artiklarna i det empiriska materialet. I Aftonbladets och Dagens Nyheters rapportering om dimensionen Sakfråga är tidningarnas förhål- lande till kategorierna tämligen lika. Kategorin händelser och förhållanden förekom flest gånger i båda tidningarna. Kategorin underhållning förekommer aningen fler gånger i Aftonbladet än i Dagens Nyhe-
ter. Kategorierna konflikter och sensationalism tillhör även de samma teoretiker. Deras frekvens skil-
jer sig inte något mellan tidningarna.
7.2 Aktörer
I dimensionen Aktörer hade vi tre olika kategorier; (1) Harcups & O’Neills makteliter och kändisar, (2)
31 nyheter som rör mäktiga personer, organisationer och institutioner samt kända personer. Hvit- felts eliter är enskilda politiska representanter och arbetsgivare, antingen som källor eller om arti- keln handlar om dem. Shoemaker et als. eliter är personer som avviker från mängden genom att de till exempel har en annan livsstil, högre inkomst eller ett annorlunda arbete än ”vanliga” män- niskor.
Aftonbladet
I en majoritet av det empiriska materialet i Aftonbladet fann vi elitpersoner som kunde kopplas till samtliga kategorier. Den kategori vi fann flest av var Shoemaker et als. eliter som förekom ett fåtal fler gånger än Harcups & O’Neills makteliter och kändisar. Hvitfelts eliter förekom ett fåtal färre gånger än Harcups & O’Neills makteliter och kändisar och återfanns därmed minst antal gånger. I ett fåtal artiklar fann vi inte någon person som kunde kopplas till kategorierna. I de artiklar som innehöll elitpersoner var det främst chilenska politiker som återfanns. Chiles president och gruvminister förekom i flest artiklar men även hälsoministern nämndes vid flera tillfällen.
”President Sebastian Piñera visade upp den vita lappen med röd text i den statliga televisionen i går.”
(http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7657856.ab)
Citatet är hämtat från en artikel som går att härleda till samtliga kategorier. Piñera tillhör makteli- ten, vilket hör till Harcups & O’Neills makteliter och kändisar. Han hör även till Hvitfelts eliter efter- som han är en enskild politisk representant. Slutligen avviker Piñera från vanliga människor och hör därmed även till Shoemaker et als. eliter.
Dagens Nyheter
När det gäller det empiriska materialet i Dagens Nyheter kunde vi urskilja kategorierna i de flesta av artiklarna. Kategorierna förekom i princip i samma utsträckning sinsemellan, dock med en liten övervikt för Shoemaker et als. eliter. Ett exempel på när samtliga kategorier förekom var när hälso- ministern uttalade sig om de instängdas hälsa.
”Gruvarbetarna ska ha förlorat mellan åtta och tio kilo i vikt under de 21 dagar de varit instängda 700 meter under marken efter raset som blockerade utgången från gruvan den 5 augusti, sade hälsominister Jaime Manalich på torsdagen.”
32 I lite mer än en tredjedel av det empiriska materialet förekom inte någon person som kunde kopplas till kategorierna. De artiklar som saknade kategoritillhörighet helt var antingen för korta eller behandlade en aktör som inte föll in under någon av våra kategorier.
Aftonbladet har fler artiklar än Dagens Nyheter som passar in på samtliga kategorier i den här dimen-
sionen. I Aftonbladet innehåller i princip samtliga artiklar aktörer medan det i över en tredjedel av artiklarna i Dagens Nyheter helt saknas aktörer. Shoemaker et als. kategori förekommer mest och Hvitfelts och Harcups & O’Neills kategorier är lite mindre frekventa i båda tidningarna.
7.3 Avstånd
Dimensionen Avstånd består av två kategorier, (1) nytt och/eller nära och (2) geografiskt och/eller kul-
turellt nära.
Aftonbladet
Enligt vår definition av vad som är nytt kvalificerar sig i princip samtliga artiklar från Aftonbladet till den kategorin. Under studien var det enbart enstaka artiklar som inte innehöll någon ny in- formation. De flesta av våra artiklar var inte nära, det vill säga varken geografiskt eller kulturellt nära Sverige. Alla händelser utspelade sig i Chile, och de flesta hade heller ingen kulturell koppling till Sverige.
Dagens Nyheter
När det gäller Dagens Nyheters rapportering innehöll samtliga artiklar information som var ny och hamnade därför under delkategorin nytt. Enbart ett fåtal av artiklarna berörde något som kunde anses nära Sverige, antingen geografiskt eller kulturellt. I de fall artiklarna hamnade i delkategorin
nära berodde det på att svenska medborgare eller invånare var med i räddningsarbetet. Samman-
fattningsvis kan alltså sägas att artiklarna kom med ny information, men saknade närhet till Sveri- ge.
I den här dimensionen kan man knappt se några skillnader mellan tidningarna alls. Både Aftonbla-
det och Dagens Nyheter har artiklar som kommer med något nytt men har knappt några artiklar
33
7.4 Sensation/Oväntad
Dimensionen Sensation/Oväntad delas upp i tre kategorier: (1) oväntad/ovanlig, (2) överraskande och (3) sensationella eller överraskande.
Aftonbladet
Kategorierna förekom i ungefär lika stor utsträckning sinsemellan i Aftonbladets rapportering. Ka- tegorin oväntat/ovanligt var dock den som förkom minst i materialet. Ett exempel på en artikel som föll in under kategorin oväntat/ovanligt var när Aftonbladet för första gången skrev om att gruvarbetarna hade överlevt.
”Gruvarbetarna hade varit instängda i 17 dagar. Allt hopp tycktes vara ute. Då fick räddningsmanskapet en handskriven papperslapp från 688 meters djup.”
(http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7657856.ab)
Kategorin överraskande förekom ett fåtal fler gånger än oväntat/ovanligt. En artikel som innehöll ett stort överraskningsmoment är artikeln där det instängda i gruvan får reda på att räddningen kan vara närmare än vad som tidigare sagts.
”De instängda chilenska gruvarbetarna fick goda nyheter i dag: De kan vara uppe i slutet av nästa vecka.”
(http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7898948.ab)
Den sista kategorin, sensationella eller överraskande, var den som förkom flest gånger, dock bara ett fåtal gånger fler än de övriga. Det var den enda kategori som behandlade ämnet skandaler enligt sin definition. Exempel på detta fanns i en artikel där en av gruvarbetarna valde sin älskarinna före sin hustru när han kommit upp ur gruvan.
”Gruvarbetaren Yonni Barrios, 50, blev världskänd för sitt knepiga kärleksliv me- dan han satt instängd i underjorden. I natt kom han hem till älskarinnan.”
(http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7966066.ab)
Dagens Nyheter
När det gäller Dagens Nyheters rapportering förekom kategorierna ungefär lika ofta sinsemellan, men vissa skillnader återfinns dock. Kategorin oväntad/ovanlig är den som förekommer näst flest gånger. En artikel handlar om att ett svenskt företag finns på plats i Chile och hjälper till, något som enligt vår definition faller in under kategorin oväntad/ovanlig.
34 ”Skellefteföretaget Bergteamet deltar i räddningen av de instängda gruvarbetarna i Chile.”
(http://www.dn.se/nyheter/varlden/svenskar-deltar-i-gruvraddningen- 1.1168386)
Kategorin överraskande förekommer minst av de tre. Ett exempel är när de instängda får möjlighet att ringa till sina anhöriga nere ifrån gruvan.
”För första gången sedan gruvan i Chile rasade in skulle de instängda arbetarna på söndagen få prata i telefon med sina nära och kära.”
(http://www.dn.se/nyheter/varlden/forsta-privata-telefonsamtalen-fran-gruvan- 1.1161183)
Sensationella eller överraskande är den kategori som förekommer flest gånger. Exempel på sådana
artiklar är de som handlar om kamp eller kris, och därmed är sensationella. Nedan kommer ett utdrag från en artikel som hör till kategorin.
”De chilenska arbetare som i snart tre veckors tid varit instängda i den kollapsade gruvan har fått veta att det kommer att dröja månader innan de kan räddas.” (http://www.dn.se/nyheter/varlden/gruvarbetare-vet-att-raddning-drojer- 1.1159635)
I den här dimensionen skiljer sig inte Aftonbladets och Dagens Nyheters rapportering alls. Kategori- erna förekommer i samma utsträckning i båda tidningarna.
7.5 Relevans
Dimensionen Relevans innehöll tre kategorier: (1) socialt betydelsefull, (2) viktig eller relevant och (3)
omfattning och relevant för läsarkretsen.
Aftonbladet
Sett till Aftonbladet och första kategorin så var ingen av artiklarna socialt betydelsefull enligt defini- tionen. Lite mer än hälften av artiklarna klassades som relevanta och föll därför innanför ramarna för kategorin viktigt eller relevant. Samtliga artiklar passade in på kategorin omfattning och relevant för
35 Dagens Nyheter
När det gäller det empiriska materialet i Dagens Nyheter förekom kategorin socialt betydelsefull inte heller här. I drygt hälften av artiklarna fann vi innehåll som kunde kopplas till kategorin viktigt och
relevant. Kategorin omfattning och relevant för läsarkretsen förekom i princip i samtliga artiklar.
I jämförelse mellan tidningarna förekommer omfattning och relevant för läsarkretsen mer frekvent i
Aftonbladet än i Dagens Nyheter. Viktigt eller relevant förekommer i ungefär samma utsträckning i
båda tidningarna och socialt betydelsefull finns inte representerad i någon av dem.
7.6 Period
I dimensionen Period fanns två kategorier; (1) återkommande och (2) utspelas under kort tid i ett tema. I det empiriska materialet från både Aftonbladets och Dagens Nyheters fann vi båda kategorierna i samtliga artiklar.
7.7 Laddning
I den här dimensionen fanns två olika kategorier; (1) bra nyheter eller dåliga nyheter och (2) nyheter med
negativa inslag. Den första kategorin gäller nyheter som antingen är positiva eller negativa i sin ka-
raktär. Den andra kategorin rör nyheter som har inslag som kan anses negativa. En nyhet kan så- ledes vara övergripande positiv samtidigt som den har negativa inslag.
Aftonbladet
När det gäller Aftonbladets rapportering fanns den första kategorin representerad vid nästan samt- liga artiklar. En majoritet av artiklarna som föll under kategorin var bra nyheter, medan bara ett fåtal var dåliga nyheter. Den andra kategorin fanns representerad i lite mer än en fjärdedel av ar- tiklarna. Vid ett fåtal tillfällen fanns ingen av kategorierna representerade, i de fallen klassificera- des artikeln som neutral.
”De instängda gruvarbetarna i Chile hade förlikat sig med tanken att de sannolikt skulle svälta ihjäl. Då kom räddningen, berättar en av de överlevande efter dramat.” (http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7981017.ab)
Utdraget ovan är hämtad från en artikel med typiskt positivt innehåll och som därför faller in un- der kategorin bra nyheter eller dåliga nyheter.
36 Dagens Nyheter
I det empiriska materialet från Dagens Nyheters fanns kategorin bra nyheter eller dåliga nyheter i ungefär hälften av artiklarna. Bland dem var dubbelt så många dåliga nyheter som bra nyheter. Nyheter med
negativa inslag fann vi i något färre utsträckning än kategorin bra nyheter eller dåliga nyheter. Vissa ar-
tiklar passade varken in som bra eller dåliga nyheter, och klassificerades därför som neutrala. Ut- draget nedan kommer från en artikel som passande in på båda kategorierna, det vill säga den var både en dålig nyhet och hade negativa inslag.
”På torsdagen kom de första bilderna inifrån San Joségruvan i Chile. Samtidigt rapporteras att de 33 gruvarbetarna som är instängda i den chilenska guld- och koppargruvan lider av uttorkning och har förlorat vikt efter gruvraset för tre veckor sedan.”
(http://www.dn.se/nyheter/varlden/instangda-gruvarbetare-uttorkade- 1.1160338)
I den här dimensionen förekom kategorin bra nyheter eller dåliga nyheter mer frekvent i Aftonbladet än i Dagens Nyheter. För kategorin nyheter med negativa inslag var det tvärtom, som istället förekom mest i Dagens Nyheter. Dagens Nyheter hade ungefär dubbelt så många artiklar som var neutrala jämfört med Aftonbladet.
7.8 Övrigt
Dimensionen Övrigt innehöll två kategorier, (1) beskrivs tillräckligt enkelt och (2) passar tidningens
agenda eller politik. I vår analys fann vi att samtliga artiklar i både Aftonbladet och Dagens Nyheter pas-
sade in på den första kategorin. Samtidigt passade ingen av artiklarna i någon av tidningarna in på den andra kategorin.
7.9 Sammanfattning
Sett över de åtta dimensionerna som har ingått i studien har de tre nyhetsvärderingsteoretikerna förekommit olika frekvent. I fyra av de åtta dimensionerna förekom kategorier som härstammar från Hvitfelts nyhetsvärderingsteori i störst utsträckning. I tre av dimensionerna förekom katego- rier ur Harcups & O’Neills nyhetsvärderingsteori mest och i två kategorier var det Shoemaker et als. nyhetsvärderingsteori som återfanns flest gånger. Harcups & O’Neills och Hvitfelts kategori- er förekom lika frekvent i dimensionen Avstånd. Därmed fick den dimensionen två kategorier
37 som förekom i störst utsträckning. Sammanlagt blir det alltså nio kategorier som förekom flest gånger. När det gäller skillnader mellan tidningarna fann vi enbart differenser i två av de åtta di- mensionerna.
38
8 Diskussion
I det här kapitlet beskriver och förklarar vi vilka kategorier vi återfann under vår studie och vad resultatet kan bero på. Det ska här understrykas att vi har utgått från teoretikernas egna kriterier och hermeneutiskt tolkat vad de menat med sina ibland otydliga förklaringar.