Reliabilitet

Jacobsen (2002) menar att reliabilitet innebär tillförlitlighet och trovärdighet, undersökningen måste gå att lita på. Författaren beskriver att undersökningar inte får innehålla felaktiga mätningar då det kan påverka reliabiliteten. Även Davidson och Patel (2003) anser att undersökaren måste försäkra sig om att tillvägagångssättet är tillförlitligt, vilket innebär en god reliabilitet där undersökningen genomförs på rätt sätt. Författarna menar att låg reliabilitet också ger låg validitet, eftersom en undersökning som inte är tillförlitlig också får problem att visa vad som faktiskt har undersökts.

27 Vi valde att spela in konversationen i intervjun för att försäkra oss om god reliabilitet och inte missa någon viktig detalj. Jacobsen (2002) förespråkar bandspelare vid intervjuer för att slippa sänka blicken från intervjupersonen och anteckna, men också för att återge en korrekt beskrivning av samtalet.

Jacobsen (2002) anser att frågorna i en enkät bör varieras med både positiva och negativa påståenden, för att inte alla frågor ska vara lika, då respondenten riskerar att tappa fokus på vad som faktiskt står i frågan. Vi valde att inte använda negativa påståenden då enkäten var relativt svår att besvara och en större variation på påståendena kunde enligt vår mening försvårat möjligheten för respondenterna att ge tillförlitliga svar. För att skapa en variation i frågorna valde vi istället att använda både påståenden och konkreta frågor, i hopp om att respondenten inte skulle falla in i ett mönster utan hela tiden vara tvungen att sätta sig in i vad frågan gällde.

På fråga 20 i enkäten anser vi att svaren kan innehålla bristande reliabilitet. Vi valde att inte räkna med de personer som vi vet hade möjlighet att se svaret på framsidan av enkäten.

Övriga respondenter kan ha sökt upp svaret utan vår vetskap, trots att vi påpekat vikten av att de svarar ärligt, vilket kan ha påverkat reliabiliteten i svaren.

För respondenterna som inte använt Roses, men ändå kände till varumärket, kunde vi ha filtrerat frågorna. De var hänvisade att svara på alla frågor, men hade genom sitt svar på fjärde frågan redan besvarat några av de senare frågorna, exempelvis fråga 7 där vi ville veta hur ofta de köper Roses produkter. Vi är medvetna om att valet att inte filtrera fråga 4 ytterligare kan ha resulterat i en mer negativ inställning hos respondenterna som skulle kunna påverka deras trovärdighet i svaren. Vårt val grundar sig i att en ytterligare filtrering kunde förvirrat respondenterna i deras navigering i enkäten och sänkt trovärdigheten. Valet av respondenter är enligt Jacobsen (2002) också något som kan påverka trovärdigheten i en undersökning. Vi valde inte respondenter utifrån deras insikt i varumärket, vilket innebar att kunskapsnivån varierade hos de undersökta personerna. Enkäten var anpassad efter hur mycket erfarenhet respondenterna hade av Roses, men med varierande insikt i varumärket har respondenterna också olika förutsättningar för att svara på frågorna. Med en bättre anpassning av frågorna utifrån respondentens kunskap anser vi att trovärdigheten i svaren hade kunnat höjas ytterligare.

På fråga 14 borde vi valt att använda ”vet ej” som svarsalternativ, då personer som inte använt Roses kan ha svårt att svara på hur resultatet blir när de blandar drinkar med företagets

drinkmixer. Detta är något som vi anser kan ha påverkat reliabiliteten i svaren på frågan. Ett annat exempel är hur respondenterna ställde sig till att Roses produkter kännetecknas av god smak. Närmare 20 % av de som endast känner till varumärket har valt ”vej ej” som svar på frågan. Ett antal av dessa respondenter har också valt andra alternativ, trots att de inte har provat produkten, vilket kan tyda på bristande reliabilitet.

Enligt vår mening är det inte möjligt att vara helt objektiv i en undersökning, vi anser att oavsett hur precist det går att återge och testa en studie, kommer resultatet och slutsatser att variera med olika undersökare. Vår uppfattning är att människor tolkar och uppfattar

undersökningar och resultat utifrån tidigare erfarenheter och personliga förutsättningar, därför ser vi en helt objektiv kartläggning som svåruppnåelig. Jacobsen (2002) är inne på samma linje och menar att personer som undersöker samma tema fokuserar på helt olika saker, de skapar en egen tolkning av resultatet. Detta är självklart något som kan påverka reliabiliteten

28 och validiteten i undersökningen, därför har vi haft det i åtanke under arbetets gång och hela tiden kritiskt granskat våra tolkningar och val.

Vid insamling av information från enkäten krävdes dock ingen tolkning, då vi inte använde öppna svar. Om vi istället använt öppna svar skulle dels respondenten tolka frågan och vi skulle bli tvungna att tolka deras svar. Med redan förutbestämda svarsalternativ krävdes inte vår tolkning på alla 164 respondenters svar. Svaren var redan kodade och tolkade på förhand vilket gör att en ytterligare tolkning, efter att respondentens svar framgått, inte behövdes.

Trost (2007) anser också att ett öppet svar kan vara svårt att tyda vilket gör det komplicerat att skapa en förståelse för vad respondenten menar. Därför anser vi att upplägget med

förutbestämda svarsalternativ ytterligare stärker validiteten i undersökningen.

29