Reliabilitet/Validitet

Syftet med denna studie är att undersöka Polisens agerande tiden före samt under upploppet mellan den 31 augusti och 2 september 2016 på Kronogården utifrån ungdomarnas egna upplevelser. Detta för att få en djupare förståelse samt skapa oss en ökad kunskap kring varför ungdomar väljer att agera i aktioner i from av upplopp. För att få svar på vårt syfte har följande frågeställning ställts.

• Hur upplever ungdomar polisens bemöttanade samt agerande utifrån egna erfarenheter?

6.8.1 Validitet

Vi har haft för avsikt att undersöka polisens agerande tiden före samt under upploppet i Kronogården, vilket även är det som under studiens gång har undersökts. Validiteten i studiens resultat och analys stärks med hjälp av citat från ungdomarna och förståelsen för att tiden är en process. För att stärka validiteten har vi även valt att göra enligt Kvale &

Brinkmann (2015) att en av oss har transkriberat allt intervjumaterial för att få samma språk genom hela materialet. Under arbetet framkom det att språket hade betydelse i vissa fall då det uppfattats och tolkats på olika sätt av oss, detta kan bero på att vi själva kommer från olika bakgrunder och har olika erfarenheter. Elin hade i vissa fall lättare än Jeanette att förstå ungdomarnas språk då de innehåller mycket slang. Vilket kan bero på att Jeanette ursprungligen kommer från Danmark och har danska som modersmål och att Elin är uppvuxen i Sverige och jobbar med ungdomar dagligen och har då lättare för att förstå ungdomsspråket som kan skilja sig en del från det svenska skrivspråket. Vi har dock efter diskussioner och samtal varit eniga om det resultat som framkommit, förståelsen för fenomenet har varit lika.

Vi har varit måna om att presentera ungdomarnas röster på ett etiskt försvarbart sätt, bland annat genom att inte presentera citat som kan härleda till ungdomarna. Vi har även medvetet presenterat citaten centralt och i kursivt för att verkligen synliggöra ungdomarnas röster. Vidare har vi valt att presentera ungdomarna som en grupp för att ytterligare säkerställa deras anonymitet. Vårt syfte denna studie var som sagt att kartlägga ungdomarnas upplevelser kring polisens agerande tiden före samt under upploppet mellan den 31 augusti och 2 september 2016 på Kronogården, här menar vi att de metoder vi har valt att använda är de bäst lämpade till att dels kartlägga deras upplevelser och dels lyfta fram deras röster. Vi har även varit uppmärksamma på olika aspekter som skulle kunna påverka intervjusituationen bland annat maktperspektivet vilket vi har arbetat aktivt med, där vi har valt gruppintervjuer som metod för att motverka maktasymmetrin.

6.8.2 Reliabilitet  

Enligt Kvale & Brinkmann (2015) kan reliabilitet förklaras som tillförlitligheten av ett forskningsresultat vilket ofta behandlas i förhållandet till huruvida resultatet kan reproduceras av andra forskare eller inte. I denna studie är vi inte ute efter att generalisera detta fenomen, utan att skapa en så trovärdig studie som möjligt utifrån ungdomarnas upplevelser, med hjälp av tidigare forskning och teorier. Vi menar att detta ämna är ett aktuellt fenomen i samhället och som saknar uppmärksamhet, det finns goda möjligheter till att forska vidare inom detta ur ett sociologiskt perspektiv. Hade studien istället gjorts i ett psykologiskt perspektiv hade förmodligen studiens resultat sett annorlunda ut.

Vi menar att det i denna studie inte finns något som är rätt eller fel, då den bygger på upplevelser och tolkningar, dock tror vi att det finns chans till att finna likande mönster om denna studie utförts i en annan stad och förort, men kan inte dra slutsatsens att det är så. Vidare finner vi det viktigt att lyfta att studien inte utgår från en homogen grupp, då ungdomarna i studien har olika bakgrund samt ålder, dock delar dessa ungdomar den utländska bakgrunden. Det är en liten grupp vi utgår ifrån, men då det finns variation inom gruppen i from av bakgrund samt ålder får studien en bredare fördelning av upplevelser. Vi har även varit uppmärksam på förhållanden som kan påverka studiens trovärdighet. Bland annat har vi varit medveten samt arbetat aktivt med att minska maktasymmetrin under intervjuerna för att undvika att det skulle skapas en motkontroll från ungdomarna. Därmed har vi minskat risken för att ungdomarna skulle undanhålla information som är viktig för studien vilket i sin tur har ökad reliabiliteten.

Vi anser att det är viktigt att uppmärksamma att denna studie inte hade varit möjlig utan hjälpen från Ung Fritid, då det var svårt för oss att komma i kontakt med ungdomarna samt att när vi fick kontakt med dem kunde man känna att det fanns en viss skeptisk /tvekan till om dem ville tala med oss. Detta skulle kunna förklaras med att vi kommer med en annan bakgrund som kvinnliga universitets studerande vilket kan ha betydelse i förhållanden till relationen mellan ungdomarna och oss.

Våra föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt påverkar hierarkin mellan könen, en hierarki som återfinns i samhället (Gemzöe, 2014). Vidare beskriver Gemzöe (2014) hur kvinnor och män tillskrivs olika karaktär och egenskaper bland annat antags kvinnor att vara omvårdande, känslosam, mjuka och relationsinriktade medan män däremot antags vara självständiga, målmedveten samt förnuftiga (Gemzöe, 2014). Det är dessa föreställningar om kön som dels kan beror på hur killarna reagerade men det kan också ha haft betydelse i själva intervjusituationen i och med den hierarki som finns mellan könen där mannen är överordnad kvinnan samt de egenskaper vi tillskrivs därmed kan det sänka reliabiliteten då vi inte vet på vilket sätt dessa strukturer har påverkat intervjusituationerna och slutligen resultatet.