• No results found

5. Diskussion

5.3 Metoddiskussion

5.3.1 Reliabilitet och Validitet

Reliabilitet betyder tillförlitlighet och innebär huruvida studien är upprepningsbar ifall någon skulle göra om studien och kunna få samma resultat och slutsats som den aktuella studien har kommit fram till (Bryman, 2016; Tivenius, 2015).

Genom att vi intervjuade en lärare och fem rektorer för att uppnå studiens syfte, att öka

kunskapen om hur skolpersonal definierar begreppet likvärdig utbildning och vilka arbetssätt eller faktorer i skolor, som kan främja respektive riskera att hindra skolans mål att uppnå en likvärdig utbildning, skulle det kunna vara möjligt att genomföra studien igen och eventuellt

komma fram till samma slutsats som denna studie. Då studiens resultat baserar sig på vad informanterna upplever och deras egna uppfattningar skulle det kunna medföra att studiens resultat inte är upprepningsbar ifall man använder sig av andra informanter.

Validitet betyder giltighet och innebär huruvida det som har presenterats i studien är ändamålsenligt med studiens syfte och frågeställningar (Bryman, 2016; Tivenius, 2015).

Studien har genomgående återkommande centrala begrepp från studiens början till slut. Vi diskuterar vår empiri och tolkning av empiri i resultatdiskussionen (avsnitt 5.1

28

Resultatdiskussion), där vi använder oss av bakgrundslitteraturen när vi diskuterar resultatet

för att komma fram till en slutsats. Vi har valt att utgå från frågeställningen och syftet när vi har presenterat och diskuterat resultaten i studien, detta medför att studiens innehåll är ändamålsenlig med syftet och frågeställningen.

Reflexivitet

Under denna studie har vi fått nya insikter och ökade kunskaper om fenomenet som vi tidigare inte visste om. Att det kan skilja sig från skola till skola hur och vilka faktorer som påverkar skolans likvärdiga utbildning väcker ännu fler frågor hos oss. Vi visste inte om att det är många ramfaktorer som påverkar skolans likvärdiga utbildning och att det kan skilja sig mycket från skola till skola hur de arbetar med likvärdigheten. Vi har inte haft någon medveten påverkan på studiens resultat, då vi enbart ville synliggöra hur det ser ut i olika skolor.

Sanningskriterier

Tivenius (2015) beskriver att det finns tre sanningskriterier som studier bör uppfylla. (1) Rimlighetskriteriet innebär att författarna anser att studiens tolkning och resultat är rimlig. (2) Koherenskriteriet innebär att resultatet och tolkningen fyller en helhet och är tydligt. (3) Korrespondenskriteriet innebär att det teoretiska perspektivet används under tolkningen för att författarna till studien ska få distans mellan empirin, personliga åsikter och värderingar under bearbetningen och tolkningen av det empiriska resultatet.

Studiens resultat anser vi vara rimligt. Koherenskriteriet uppfylls med hjälp av att studien har en röd tråd, relevanta begrepp finns med i hela studien. Resultatet presenteras med hjälp av underrubriker som i sin tur skapar lättläslighet för läsaren. Korrespondenskriteriet uppfylls med hjälp av att vi har använt ramfaktorteorin som ett teoretiskt perspektiv och ramverk när vi har tolkat studiens empiriska resultat.

29

Förslag till fortsatt forskning

Skolan ska enligt skollagen (SFS 2010:800) erbjuda en likvärdig utbildning, oavsett skolform och var i landet utbildningen äger rum. Då detta är något som finns lagstadgat kommer denna aktuella debatt om huruvida skolans utbildning kan betraktas som likvärdig över hela landet vara ett återkommande ämne. Våra förslag till fortsatt forskning inom detta område är därför att eventuellt intervjua politiker om hur de definierar begreppet likvärdig utbildning, hur de anser att skolan ska arbeta för att uppnå målet samt hur de anser att resurserna ska fördelas till olika skolor. Vidare tänker vi att det är möjligt att utöka vår studie med hjälp av

enkätundersökningar om skolors likvärdiga utbildning, för att nå ut till flera verksamma lärare och rektorer på skolor runt om i landet.

30

Litteraturlista

Broady, D. (1999). Det svenska hos ramfaktorteorin. Pedagogisk forskning i Sverige, 4:1, s. 111–121.

Tillgänglig: http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7782/6838 Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liberg

Carlbaum, S. (2014). Equivalence and performance gaps in Swedish school inspection: context and the politics of blame. Discourse: Studies in the Cultural Politics

of Education, 37(1), 1–16. https://doi.org/10.1080/01596306.2014.936929

Dahllöf, U. (1999). Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet i en tillbakablick. Pedagogisk

forskning i Sverige, 4:1, s. 5–29.

Tillgänglig: http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7776/6832 Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga projekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Gadler. U. (2011). En skola för alla – gäller det för alla?: Statliga styrdokuments betydelse

i skolans verksamhet (Akademisk avhandling). Göteborg: Linné Universitet.

Tillgänglig: http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:412729/FULLTEXT02

Jacobsson, B., & Svensson, J. (2017). Rektorer: Om konsten att hantera motstridiga krav. Lund: Studentlitteratur.

Jarl, M., Blossing, U., & Andersson, K. (2018). Att organisera för skolframgång: Strategier

för en likvärdig skola. Stockholm: Natur & Kultur.

Lindensjö, B., & Lundgren, U.P. (2012). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: Stockholms universitetsförlag.

Lundgren, U.P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk

forskning i Sverige, 4:1, s. 31 – 41.

31 Lundgren, U.P. (2015). Läroplansteori och didaktik – framväxten av två centrala områden. I

U.P Lundgren., R. Säljö., & C. Liberg (Red.). Lärande, skola, bildning:

Grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.

Lundgren, U. P. (2017). Från jämlikhet till valfrihet – En betraktelse över den politiska styrningen av den obligatoriska skolan. I S. Scheutz (Red.), En likvärdig skola

för alla (s. 97–127). Uppsala: Iustus.

Lundström, M. (2017). Värdegrund, Alla människors lika värde och likvärdig utbildning. I S. Scheutz (Red.), En likvärdig skola för alla (s. 129 - 151). Uppsala: Iustus. Lundström, U., Holm, A-S., & Erixon Arreman, I. (2017) Rektor i skärningspunkten mellan

likvärdighet och skolmarknad. Utbildning och Demokrati, 26(1). s. 19–41. Tillgänglig: http://umu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1097361/FULLTEXT02.pdf

Mellengård, K., & Rönnerman, K. (2016). Likvärdighet i praktiken – ett

aktionsforskningsprojekt i två arbetslag i grundskolan. I K, Rönnerman., A, Olin., E, Moksnes Furu., & A-C, Wennergren (Red.), Fångad av praktiken:

Skolutveckling genom partnerskap (s. 67–89). RIPS: Rapporter från

Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, nr 11 En rapport från det nordiska nätverket i aktionsforskning. Tillgänglig:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/46268/2/gupea_2077_46268_2.pdf O´brien, L, M. (2007). A school for everyone?: The swedish school system´s stuggles to

reconcile societal goals with school and classroom practices, childhood education. Tillgänglig:

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/00094056.2007.10522954?nee dAccess=true

Ryffé, D. (2017). Likvärdighet genom särskilt stöd. I S. Scheutz (Red.), En likvärdig skola

för alla (s. 181 - 194). Uppsala: Iustus.

Ryhänen, R-M., & Valbrand, E. (2018). Likvärdig utbildning: En kvalitativ diskursanalys

om begreppet likvärdig utbildning. Opublicerad. Akademin för utbildning,

32 SVD. (2013, 20 augusti). Likvärdiga skolor – inte identiska. Svenska dagbladet. Hämtad

2018-11-19, från https://www.svd.se/likvardiga-skolor--inte-identiska

Tivenius, O. (2015). Uppsatsens inre liv. Lund: Studentlitteratur.

Offentliga tryck

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig [elektroniskt]:

https://open.karnovgroup.se/utbildning/skollagen

Skolverket. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig [elektroniskt]:

https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715 d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3975 .pdf?k=3975

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig [elektroniskt]:

https://vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God -forskningssed_VR_2017.pdf

Related documents