Reliabilitet, Validitet, tillförlitlighet

Validitet handlar om studiens giltighet, att man studerar det man avser att undersöka. Giltigheten ökar om någon som är vetenskapligt skolad granskar undersökningen och även kan ge förslag på förbättringar, detta är innehållsvaliditet. Inom kvalitativa metoder, likt denna studie anses kommunicerbarheten vara ett mått av validiteten, nämligen att andra skall kunna förstå vad som beskrivs samt förstå resultatet (Dimenäs (red), 2007).

Reliabilitet, är studiens trovärdighet eller tillförlitlighet Att resultatet är tillförlitligt innebär att man kan tro på det. En form av reliabilitet i en kvalitativ intervjustudie som denna är att man exempelvis spelar in intervjuerna, för att se till att inga nyanser av talet skall förloras då

45 respondentens svar transkriberas. Om man bara antecknar informationen på papper kan detta gå förlorat (Dimenäs (red), 2007, s. 231).

För att maximera reliabiliteten i min studie har jag spelat in intervjuerna och transkriberat dem snarast efter färdigställd intervju. Jag har även strävat efter en variation i urvalet av informanter och anpassat dessa mot de forskningsfrågor som studien baserats på. Jag har även förhållit mig till de etiska reglerna och ställningstaganden för intervjustudier då jag har

behandlat respondenternas svar och försökt presentera dessa på ett rättvisande sätt (Dimenäs (red), 2007). Den interna validiteten hos en studie förstärks igenom den transparensen som studien har. Ett stort mått av transparens uppvisas ifall utredningsarbetet varit systematiskt och att man därmed öppet redovisar tillvägagångssättet och de överväganden som gjorts under arbetets gång. Då min studie har fokuserat på min egen gestaltning och min process anser jag att mina överväganden har redovisats i en stor utsträckning och därmed har en tillräcklig transparens uppnåtts för att den interna validiteten skall vara tillfredställande.

46

Litteraturförteckning

Arnheim, R. (1974). A psychology of the creative eye: Art and visual perception. Berkley Los Angeles California: University of California press ltd.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.

Bell, J. (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Borg, K., Lindström, L., Björkdahl Ordell, S., Boström, K., Degerfält, I., Ekström, A., . . . Thorbjörnsson, H. (2008). Slöjda för livet : om pedagogisk slöjd. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Malmö: Liber AB.

Diaz, P. (2012). Webben i undervisningen. Lund: Studentlitteratur AB.

Dimenäs (red), J. (2007). Lära till lärare Att utveckla läraryrket- vetenskapligt förhållningsätt

och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB.

Dunkels, E. (2012). Vad gör unga på nätet? 2:uppl. Malmö: Gleerups.

Ericsson, C., & Lindgren, M. (2007). En start för tänket en bit på väg, analys av ett

utvecklignprojekt kring kultur och estetik i skolan. Karlstad: Ung kultur.

Frid, J. (2002). Intro Bild skapa kommunicera förstå. Malmö: Didicta förlag.

Gardner, H. (1997). De sju intelligenserna. Falun : Scandbook AB.

Hansson, H., Karlsson, S.-G., & Nordström, G. Z. (2006). Seendets språk- exempel från konst,

reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori. Lund : Studentlitteratur.

Holme, I. M., & Solvang Krohn, B. (1997). Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteraur.

Lindström, G., & Pennlert, L.-Å. (2012). Undervisning i teori och praktik - En introduktion i

didaktik. Umeå: Fundo förlag AB.

Marner, A. (2005). Möten & medieringar. Umeå.

Marner, A. (2009). Tema bildanalys upplevelser, tolkning, analys och samtal- bildesiotiskt

perspektiv på teori och metod i bildbetraktandet. Umeå universitet: Print & Media.

Myndigheten för skolutveckling. (2007). Digitala lärresurser-möjligheter och utmaningar för

skolan. Stockholm: Liber AB.

Nielsen, K., & Kvale, S. (2000). Mästerlära lärande som social praxis. Lund: Studentlitteratur.

47 Ramberg, J. (2011). Akvarell lekfulla övningar och kreativa insikter. Kina: Ica bokförlag,

forma books AB.

Schjerfbeck, H. (2000 ). Och ingen vet hurudan jag är. Stockholm: Sulkava Atlantis AB .

Sonesson, G. (1992). Bildbetydelser inledning till bildsemiotiken som vetenskap . Lund: Studentlitteratur.

Ödman, P.-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande Hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.

Elektroniska källor

Abduzeedo. (den 05 10 2014). abduzeedo. Hämtat från http://abduzeedo.com/low-poly-illustrations-photoshop-breno-bitencourt

Bandzuch, N. (den 09 10 2014). Do small things with love. Hämtat från

http://www.dosmallthingswithlove.com/2013/03/easy-watercolor-portrait.html

Concept farm. (den 09 10 2014). https://www.behance.net/. Hämtat från Behance: https://www.behance.net/gallery/10543937/Image-Triangulator-App

Historiska museet. (den 16 11 2014). Museifönstret. Hämtat från http://www.museifonstret.se/: http://www.museifonstret.se/

Lektion.se. (den 16 11 2014). Lektion. Hämtat från Lektion: www.lektion.se

Länkskafferiet. (den 12 12 2014). Länkskafferiet. Hämtat från Länkskafferiet: http://www.lankskafferiet.org/

Pinterest. (den 03 11 2014). Pinterest. Hämtat från Pinterest: http://www.pinterest.com/

UR. (den 12 12 2014). ur.se. Hämtat från ur: http://www.ur.se/

Voodoofilm. (den 09 10 2014). http://www.voodoofilm.org/. Hämtat från Voodoofilm: http://vf.bmcdn.se/filer/storyboard-6rutor.pdf

Skolverket. (den 11 10 2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskolan. Hämtat från Skolverket:

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen- och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program/subject.htm?lang=sv&subjectCode=bil&tos=gy

Yotube. (den 04 12 2014). Youtube. Hämtat från www.youtube.com/: https://www.youtube.com/

Åström, S. (den 15 11 2014). Youtube. Hämtat från Yotube:

48

Bilaga 1: Intervjufrågor

Informera om: Nyttjandekravet och konfidentialitetskravet 1. (Namn),(Man eller kvinna)

2. Vilken tidigare utbildning har du?

3. Vilket yrke har du? Vilken form av arbetsplats har du nu? 4. Vad tyckte du om de här instruktionsvideorna? Förklara varför? 5. Anser du att något skulle gjort s annorlunda? Fattades något?

Digitala resurser (Video Instruktion)

1. Tycker du att instruktionen hjälpte dig förstå tekniken som togs upp?

2. Om du skulle utforma egna videoinstruktioner, vilka aspekter tycker du är viktiga? 3. Hur föredrar du att inhämta information/fakta inför nya projekt?

4. Vilket arbetssätt föredrar du när du skall ta in ny kunskap?

5. Vilka för och nackdelar ser du med instruktionsvideos som ett verktyg vid inlärning? 6. Använder du videoinstruktioner privat, i så fall, hur?

Motivation och motiverande lektioner och uppgifter i skolan

1. Intresserar några specifika delar inom bildämnet dig, i så fall vilka, varför? 2. Vad inspirerar dig? Exempelvis vid start av nya projekt?

3. Var det någon del av videon som du särskilt minns?

4. Motiveras/intresseras du av vad videon tar upp? I så fall varför? 5. Brukar du aktivt samla inspiration om ja på vilket sätt?

Videoinstruktioner i skolan ur lärarperspektiv

1. Hur gör du när du tolkar kursplan för att skapa konkreta uppgifter till elever? 2. Vilka genvägar eller system brukar du använda när du utformar nya uppgifter? 3. Vilka sätt använder du för att för att samla inspiration till nya uppgifter? 4. Vilka fördelar ser du med att använda videoinstruktioner i skolan? 5. Vilka nackdelar ser du med att använda videoinstruktioner i skolan? 6. Hur skulle du didaktisk använda videoinstruktioner?

Samtals Teman:

1. Digitala resurser (Video Instruktion)

2. Motivation och motiverande lektioner och uppgifter i skolan 3. Videoinstruktioner i skolan, ur lärarperspektiv

49

50

51

52

53

54

55

56