6. Diskussion 30
7.4. Teoretisk referensram 33
7.4.1. Reporänta 34
Reporäntan är räntan som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken under sju dagar. Inlåningsräntan är räntan bankerna får när de sätter in pengar på konto hos Riksbanken och utlåningsränta är den ränta bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken över natten. Inlåningsräntan ligger normalt 0.75 procentenheter lägre än reporäntan och utlåningsräntan ligger 0.75 procentenheter högre än reporäntan.27 Beroende på hur Riksbanken bedömer utvecklingen av inflationsutsikter samt konjunktur kan reporäntan höjas eller sänkas för att ett inflationsmål skall uppnås, alltså är reporäntan Riksbankens styrränta. Styrränta är landets centralbanks viktigaste verktyg för att stimulera samt dämpa ekonomin. Under de senaste åren har mycket påverkat räntan, bland annat ett antal olika kriser så som finans- och skuldkrisen och idag ligger reporäntan på -0.25%.28
Reporäntebeslut baseras på analyser bland annat. Ett modellverktyg för en sådan analys är Ramses och med den tas prognosförslag fram för 3 år fram i tiden där inflation, BNP, växelkurs, arbetade timmar och reporänta tas med. Modellen utvecklas ständigt och man försöker anpassa den idag för att hänsyn till
arbetsmarknadens svängningar ska tas och dessutom hur de finansiella marknaderna fungerar.29
22 Sveriges Riksbank(2015). Hur påverkar penningpolitiken inflationen? [www]. Hämtat från
<http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Hur-paverkar-penningpolitiken- inflationen/>. Hämtat 12 maj 2015
23 Ibid
24 Hörngren, Lars(1995). Penningpolitik i teori och praktik [www] Hämtat från
<http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_PV/PV_95_3_artikel1.pdf>. Hämtat 12 maj 2015
25 Hörngren, Lars(1995). Penningpolitik i teori och praktik [www] Hämtat från
http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_PV/PV_95_3_artikel1.pdf Hämtat 12 maj 2015
26 Nordea (2012). Riksbankens enkla handlingsregel
<http://newsroom.nordea.com/sv/files/2012/01/Repor%C3%A4nteregel-2012.pdf>. Publicerat 23 januari 2015.
27 [http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Reporanta-tabell/ Reporänta,tabell. Riksbank.] Hämtat
10 maj 2015
28 Ekonomifakta (2015). Reporäntan [www]. Hämtat från
<http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling/Styrrantan/>. Publicerat 18 mars 2015. Hämtat 29 mars 2015.
29Sveriges Riksbank(2015). Så bestäms reporäntan – följ med bakom kulisserna[www]. Hämtat från
http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Sa-bestams-reporantan--folj-med-bakom- kulisserna/. Hämtat 12 maj 2015
Figur 2. Reporäntans utveckling mellan år 2005-2015.30
Figur 2 visar hur reporäntan har sett under senaste tio åren. Man kan observera att reporäntan har sänkts under tidsperioden.
30 Statistiska Centralbyrån(2015) Reporäntan [www]. Hämtat från
<http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Finansiell-
utveckling/Styrrantan/?from1554=2005&to1554=2015>. Hämtat 27 maj 2015.
Reporäntans utveckling
Reporäntan vid månadens utgång, procent
Källa: Riksbanken via Macrobond
Värdena avser sista dagen varje månad. Hämtat: 2015-‐05-‐27 -‐1 0 1 2 3 4 5
jan-‐05 sep-‐06 maj-‐08 jan-‐10 sep-‐11 maj-‐13 jan-‐15
Procent Månad
7.4.2. Inflation
Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån. Det innebär att pengar blir mindre värda, man kan köpa färre antal varor för samma summa pengar.31 En ökning av den allmänna prisnivån innebär en ökning av alla priser i ekonomin vilket förklarar inflation. När oljepriset ökar till exempel kan det alltså antingen bero på att oljan blir en alltmer knapp resurs eller att den allmänna prisnivån ökar.32
Inflationen mäts genom att beräkna hur mycket konsumentpriserna har ökat under en 12-månadersperiod. Motsatsen till inflation är deflation. Att målet ligger på en inflation på stabila 2% är för att man dels vill ha utrymme för att inte hamna i en deflation bland annat.33
Inflation och prisnivån i Sverige 1831-2014
Figur 3. Årlig förändring i procent av konsumentpriserna. 34
Figur 4. Prisnivå. Index 1914=100. Logaritmisk skala.35
31 Krugman(2009) Economics
32 Sveriges Riksbank(2015). Vad är inflation? [www]. Hämtat från
<http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Vad-ar-inflation/>. Hämtat den 12 maj 2015
33 Sveriges Riksbank (2015). Vad är inflation? [www]. Hämtat från <http://www.riksbank.se/sv/Press-och-
publicerat/Webb-tv/Vad-ar-inflation>. Publicerat 2 september 2013. Hämtat 29 mars 2015.
34 Statistiska Centralbyrån(2015). Inflation i Sverige 1831-2014 [www]. Hämtat från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Priser-och-
konsumtion/Konsumentprisindex/Konsumentprisindex-KPI/33772/33779/Konsumentprisindex-KPI/33831/. Publicerad 13 januari 2015. Hämtat 12 maj 2015.
Figur 4 visar hur inflationsnivån i Sverige har sett ut genom tiden. Under 1800-talet ser man att det skiftat mellan positiv och negativ inflation vilket har lett till en stabil prisnivå, se Figur 3. Sedan 1900-talet har inflationen varit positiv vilket förklarar den ökade allmänna prisnivån.
År Inflation 2005 0,5 2006 1,4 2007 2,2 2008 3,4 2009 -0,3 2010 1,3 2011 2,6 2012 0,9 2013 0,0 2014 -0,2 Inflationsnivån under 2005-2014.
Under de senaste tio åren har inflationen legat på 1,2% i genomsnitt vilket inte uppfyller Riksbankens mål på 2%.
7.4.3. Bolåneränta
Bolåneränta är den räntesats en privatperson får för finansiering av den egna bostaden. Högst 85 procent av bostadens värde kan lånas, resten finansieras med eget kapital eller med blankolån. Räntesatsen bestäms bland annat utifrån hur mycket det kostar när banken ska låna pengar, alltså ska den styras efter reporäntan.36
Denna räntesats varierar hos de olika bankerna men ligger idag på omkring 2%. Bolåneräntan går att ändra på genom förhandling med banker men är som sagt något individuellt.37
7.4.4. Arbetslöshet
Vad talet för arbetslösheten ligger på i ett land beräknas genom den andel arbetslösa av den totala arbetskraften. För att räknas som arbetslös måste en person, som inte är sysselsatt, kunna jobba inom 14 dagar och aktivt ha sökt jobb under de senaste fyra veckorna eller inväntar att få börja jobba inom tre månader.38
35 Statistiska Centralbyrån(2015) Prisnivån i Sverige 1830-2014 [www]. Hämtat från
<http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Priser-och-
konsumtion/Konsumentprisindex/Konsumentprisindex-KPI/33772/33779/Konsumentprisindex-KPI/33837/> Publicerad 13 januari 2015. Hämtat 12 maj 2015.
36 Ikano Bank(2015) Vad påverkar bolåneräntan? [www]. Hämtat från
<http://www.ikanobank.se/Familjeekonomi_Tips_Bolanerantor>. Hämtat 12 maj 2015.
37 Bolåneräntor (2015). Bolåneräntor [www]. Hämtat från <http://bolåneräntor.se>. Publicerat 26 mars 2015.
Hämtat 29 mars 2015.
38 Ekonomifakta (2015). Arbetslöshet [www]. Hämtat från
<http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/>. Publicerat 12 mars 2015. Hämtat 29 mars 2015.
Figur 5. Nivån av arbetslöshet i Sverige mellan 2005-2015.39
Sverige har som mål att ha lägst arbetslöshetsnivå inom den Europeiska Unionen fram tills år 2020.40 Just nu ligger denna på 8% jämfört med det land som har lägst arbetslöshetsnivå på 4,7%.41
Arbetslöshet existerar av olika skäl. Ett sådant skäl är den situation som uppstår då folk studerar eller befinner sig i en fas där de byter jobb. Arbetslöshet kan också uppstå när nya arbetsuppgifter kräver en utvecklad teknisk kompetens, när företaget byter läge eller när ny teknik effektiviserar arbete och inte längre har behov av manskraft. Dessa situationer leder till nerskärning av personal.42
7.4.5. Dagslåneränta
Dagslåneränta är den ränta som bankerna lånar och lånar ut pengar till över dagen.43 Att Riksbanken kan påverka dagslånemarknaden har sin grund i att centralbanken har möjlighet att bestämma villkoren för in-och utlåning i centralbanken över natten för de banker som deltar i det så kallade centrala betalningssystemet. Genom
påverkan på aktuell samt förväntad dagslåneränta påverkar centralbanken även de räntor som allmänheten möter.44
39 Statistiska Centralbyrån(2015) Arbetslöshet [www]. Hämtat från
<http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Arbetsloshet/Arbetsloshet/?from3902=2005&to3902=20 15>. Hämtat 12 maj 2015.
40 VA Regeringens arbetslöshetsmål sågas [www]. Hämtat från
<http://www.va.se/nyheter/2015/05/12/regeringens-arbetsloshetsmal-sagas/>. Publicerad 12 maj 2015. Hämtat 12 maj 2015.
41 Eurostat Unemployment Statistics [www]. Hämtat från <http://ec.europa.eu/eurostat/statistics- explained/index.php/Unemployment_statistics>. Publicerad 30 april 2015. Hämtat 12 maj 2015.
42 Economics Help Causes of Unemployment [www]. Hämtat från
<http://www.economicshelp.org/macroeconomics/unemployment/causes/>. Publicerad 21 september 2014. Hämtat 12 maj 2015.
43 Sveriges Riksbank(2015) Hur påverkar penningpolitiken inflationen? [www]. Hämtat från
<http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Hur-paverkar-penningpolitiken- inflationen/>. Publicerad 30 september 2011. Hämtad 12 maj 2015.
44 Mitlid, Vesterlund(2001) Räntestyrning i penningpolitiken – hur går det till? [www]. Hämtat från
<http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_PV/PV01_1_artikel2.pdf>. Hämtad 12 maj 2015.
7.5. Resultat INDEK
Att regeringen har som ansvar att styra landets ekonomi är ett makroekonomiskt koncept som introducerades av John Maynar Kaynes.45 Enligt Kaynes har regeringen makten att påverka en ekonomi genom penningpolitik samt
finanspolitik. Penningpolitiken bygger på ändringar av pengakvantiteten som finns ute i landet genom vilken man kan påverka räntor som i sin tur påverkar
befolkningens benägenhet att spendera pengar. I Sverige inriktas penningpolitiken på att kontrollera den allmänna prisutvecklingen. För att kunna påverka denna prisutveckling använder Riksbanken sig av indirekta medel. Analysen av penningpolitik och dess effekter bör ta sin utgångspunkt i centralbankens,
Riksbankens, roll som skapare av betalningsmedel; penningpolitik handlar om det sätt som Riksbanken hanterar sitt monopol enligt Lars Hörngren, chefsekonom för Riksgälden.46 En sänkt ränta har samma effekt som ett ökat utbud av pengar.47 Det som ligger till grund för reporäntan är som tidigare nämnt en prognos som Riksbanken gör. Denna prognos fokuserar på inflationen samt den ekonomiska tillväxten. Den internationella konjuktur- och inflationsutvecklingen bedöms där Europa och USA är i särskild fokus. Även utveckling på de finansiella marknaderna samt den internationella prisutvecklingen och växelkursen bedöms. En prognos av den svenska konjukturutvecklingen görs och är en viktig bestämningsfaktor för inflationen.48
Förändringar vad gäller inflationen är nära relaterade till konjukturen - när en ekonomisk depression råder och jobb är svårare att hitta tenderar inflationen att falla och tvärtom när ekonomin utvecklas positivt.Inflation och deflation har båda sina för- och nackdelar. Vid inflation tenderar befolkningen att spendera mer pengar och spara mindre. Värdet av pengar sjunker då den allmänna prisnivån ökar; färre antal varor och tjänster införskaffas för samma summa pengar - inflation motverkar att befolkningen sparar pengar. Och vice versa vad gäller deflation.49
Vid varje beslutstillfälle gör direktionen en bedömning av vilken utveckling av reporäntan som behövs för att penningpolitiken skall medföra en lämplig balans mellan inflationsstabilisering samt stabilisering av realekonomin.
Underlag kring framtidsutsikter för olika reporäntebanor bland annat tas fram av Avdelningen för penningpolitik, APP, i samarbete med direktionen.
45 Krugman(2009) Economics
46 Hörngren, Lars(1995). Penningpolitik i teori och praktik [www] Hämtat från
http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_PV/PV_95_3_artikel1.pdf Hämtat 12 maj 2015
47 Hörngren, Lars(1995). Penningpolitik i teori och praktik [www] Hämtat från
http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_PV/PV_95_3_artikel1.pdf Hämtat 12 maj 2015
48 Sveriges Riksbank(2015) Vad påverkar ett räntebeslut? [www]. Hämtat från
<http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Vad-paverkar-ett-rantebeslut/>. Publicerad 30 september 2011. Hämtat 12 maj 2015.
Variabler av intresse för den makroekonomiska utvecklingen är inflation, ränta, sysselsättning, växelkurs och BNP bland annat.50 Inflationen har börjat stiga och det tack vare den expansiva penningpolitiken. Att inflationen stigit bedöms beror bland annat på den försvagade kursen som kronan har haft. Detta har i sin tur lett till högre varu- och importpriser.51
Transmissionsmekanismen är flera mekanismer som verkar samtidigt som berör hur en reporänteförändring påverkar inflationen samt den övriga ekonomin.52 Hur stor påverkan en reporänteförändring ger på övriga räntor beror på hur förväntad förändringen har varit. Riksbanken har som ambition att ha en förutsägbar penningpolitik och publicerar därför reporänteprognoser löpande. Det första som sker när reporäntan förändras av Riksbanken är att dagslåneräntan förändras. Bankernas utlåningsränta, där bland bolåneräntan, påverkas därmed både av den faktiska men även av den förväntade reporänteförändringen. Penningpolitiken får en effekt på den totala efterfrågan och det totala utbudet i ekonomin. När räntan stiger väljer bankerna att minska utlåningen och det blir då svårare för hushåll och företag att låna pengar. Utöver det leder ränteökningar till en minskad konsumtion, dels då sparande blir mer attraktivt och dels för att de redan befintliga lånen kostar mer vid en sådan ekonomisk förändring. Priset på bland annat fastigheter faller då.53
Som tidigare nämnt leder en högre inflationsnivå till högre bostadspriser. Vad gäller arbetslöshet kan man göra en liknande nationalekonomisk analys. Vid perioder då det råder hög arbetslöshet är det färre personer som arbetar, det finns då mindre kapital att investera, vid till exempel bostadsköp. Detta medför till att färre byggnader byggs vilket leder till färre jobb för byggnadsarbetare vilket i sin tur lägger till förändring av arbetslösheten. Allt detta gör så att efterfrågan på bostäder sjunker vilket tvingar bostäderna att säljas för mindre alltså sjunker bostadsrpiser då det är hög arbetslöshet.54
Nedan sammanställsβ-värden för kovariat inflation samt unemployment efter att ha inkluderat dessa i den ursprungliga modellen.
Beta inflation unemployment
Enrumslägenheter 2.585 -‐7.116
Tvårumslägenheter 2.601 -‐6.567
Trerumslägenheter 2.533 -‐6.551
Fyrarumslägenheter 2.526 -‐4.374
50 Hallsten, Tägtström(2009) Beslutsprocessen – Hur går det till när Riksbankens direktion ska bestämma om
reporäntan [www]. Hämtat från
<http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/PoV_sve/sv/hallsten_tagtsrom2009_1sv.p df>. Hämtad 12 maj 2015.
51 Sveriges Riksbank(2015) Aktuell prognos för reporänta, inflation och BNP [www]. Hämtat från
<http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Aktuell-prognos-for-reporanta-inflation- och-BNP/>. Publicerad 29 april 2015. Hämtad 12 maj 2015.
52 Sveriges Riksbank(2015) Hur påverkar penningpolitiken inflationen? [www]. Hämtat från
<http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Hur-paverkar-penningpolitiken- inflationen/>. Publicerad 30 september 2011. Hämtad 12 maj 2015.
53 Ibid
54 iReach (2013). How Does Unemployment Affect the Real EstateMarket? <http://www.ireachcontent.com/news-
releases/how-does-unemployment-affect-the-real-estate-market-185576402.html>. Publicerat 3 januari 2013. Hämtat
Resultaten speglar teorin väl. Inflation som erhåller positiva β-värden tyder på att bostadspriserna ökar vid högre inflation. Arbetslöshet (unemployment) erhåller negativa β-värden vilket säger att högre arbetslöshet leder till sänkta bostadspriser. En vidare undersökning kring ifall regressionsmodellen blir bättre av inkludering av dessa kovariat görs. Detta genom att jämföra R2- samt AIC-värden.
AIC intial inflation+ unemployment
Enrumslägenheter 4255.953 3476.500
Tvårumslägenheter 21067.85 19976.68
Trerumslägenheter 23138.51 22709.30
Fyrarumslägenheter 10153.49 10069.07
R2 intial inflation+ unemployment
Enrumslägenheter 0.4606 0.4766
Tvårumslägenheter 0.495 0.5055
Trerumslägenheter 0.4887 0.496
Fyrarumslägenheter 0.4522 0.4562
Vid inkludering av kovariat reporänta & arbetslöshet erhåller vi högre R2-värden samt lägre AIC-värden vilket indikerar att modellen blir bättre med dessa kovariat vilket i sin tur stärker teorin.
7.6. Diskussion
Som det framgår ur den matematiska analysen i detta kandidatexamensarbete är reporäntan en variabel av signifikans och betydelse för priset på bostäder. Faktorer som påverkar reporäntans nivå, så som penningmängd och växelkurs till exempel, påverkar alltså indirekt bostadsmarknadens priser.
Enligt de litteraturstudier som gjorts är reporäntan ett penningpolitiskt verktyg som Riksbanken använder sig utav för att styra inflation och eftersträva
penningstabilitet. Prisstabilitet skapar goda förutsättningar för bland annat hög sysselsättning och ekonomisk tillväxt enligt nationalekonomen Lars E.O. Svensson.55
Visserligen är reporäntan Riksbankens främsta verktyg för att styra ekonomin mot inflationsmålet. Men reporäntans påverkan är inte endast fokuserad på enskilda marknader. Vad gäller inflation är styrränteförändringar mer effektiva men vad gäller bostadspriser kan det diskuteras huruvida alternativa verktyg inte är mer passande. Reporäntan påverkar marknadsräntorna vilket i sin tur påverkar konsumenternas lånemöjligheter bland annat. Hög inflation betyder att pengar
minskar i värde, alltså är pengarna mer värda idag och leder till att man vill
spendera mer pengar och spara mindre. En låg inflation betyder att pengarna ökar i värde och leder till att man sparar mer och spenderar mindre. Lägre reporänta höjer inflationen och en hög sådan sänker inflationsnivån. Om framtidsprognosen är att inflationen är på väg ner sänker man reporäntan för att dämpa inflationen.56 I praktiken skulle det innebära att under perioder då inflationen är hög skulle man uppleva mer nytta att göra ett bostadsköp vilket kan leda till att priserna ökar då efterfrågan ökar. Vidare så höjs hyran i samband med att bostadsrättpriserna ökar under inflationstider. Till följd av detta är det mer lönsamt att äga en bostadsrätt än att bo i hyresrätt då inflationen är hög.57
Alternativa verktyg som är bättre lämpade för förändringar på bostadsmarknaden diskuteras i den utredning som Riksbanken låtit framställas. 58 Systemförebyggande åtgärder i form av kapitaltäckande krav och gränser för belåningsgrad är då mer effektiva vad gäller förändringar av bostadspriser än styrränteförändringar som är mer effektiva för inflationsändamål. De systemriskförebyggande åtgärderna är mer effektiva vad gäller sänkning av bostadspriser än penningpolitikens verktyg av samma omfattning.59
Å ena sidan påverkar reporäntan marknadsräntorna vilket kan förändra
lånesituationen för många hushåll då bankerna grundar sina räntor på reporäntan. Därför kan reporäntan anses vara av stor vikt vad gäller bostadsmarknaden vilket även visades tidigare i den matematiska delen där reporäntans signifikans framgick. Å andra sidan kan bostadsmarknaden påverkas på fler sätt än så och det med de ovan nämnda alternativa verktygen. Reporäntan påverkar hela ekonomin medan dessa alternativa verktyg är mer lokala och kan påverka bostadsmarknaden mer precist. Reporäntan kan absolut påverka marknadsräntorna men samtidigt kan det genom Riksbankens transparens påstås vara förutsägbart och inga brytande förändringar är garanterade, på gott och ont.
Väldigt ofta kan prognoser kring inflation och reporänta påverka bankernas räntor och då kan en reporänteförändring inte få en märkbar effekt då banker i förväg kan höja sina räntor baserat på framtidsutsikter för ekonomin. Därför behöver inte reporäntan klassas som den i särklass viktigaste faktorn för förändringar i pris på bostadsmarknaden. Det är dock av stor vikt att analysera och förebygga eventuella kriser inom ekonomin, inte minst vad gäller bostadsmarknaden. Detta görs
kontinuerligt av Riksbanken genom analyser för framtiden och dylikt. Att bostadsbubblor byggs upp är något som ska undvikas men svårt att predicera. Beslutsfattare måste nå konsensus om vilka verktyg som är acceptabla för analys av bostadsbubblor i praktiken.60
56 Reporäntan (2014). Reporänta. Hämtat från < http://reporäntan.se/>. Publicerat 26 mars 2015. Hämtat 29
mars 2015.
57 Redeye (2012). Bostadspriser i Stockholm, Berlin och på Börsen
<http://www.redeye.se/aktiebloggen/bostadspriser-i-stockholm-berlin-och-pa-borsen>. Publicerat 20 oktober 2012. Hämtat 29 mars 2015.
58 Sveriges Riksbank(2015). Riksbankens Utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden [www.]
Hämtad från <http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Publicerat-fran-Riksbanken/Ovriga- rapporter/Riksbankens-om-risker-pa-den-svenska-bostadsmarknaden/>. Hämtat den 12 maj 2015
59 Ibid
60 Sveriges Riksbank(2015). Riksbankens Utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden [www.]
Hämtad från <http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Publicerat-fran-Riksbanken/Ovriga- rapporter/Riksbankens-om-risker-pa-den-svenska-bostadsmarknaden/>. Hämtat den 12 maj 2015
8. Slutsats
Från det datat som erhållits från Valueguard har en analys kunnat göras genom vilken det konkluderats att det skiljer sig åt hur mycket reporäntan påverkar bostadspriset på lägenheter beroende på storlek. Genom utförd regressionsanalys samt hypotesprövningar har det konstaterats att β-värdena för reporäntekovariatet skiljer sig åt för de olika lägenhetsstorlekarna. β-värdena skiljer sig inte åt markant men tillräckligt. Andra statistiska mått och tester som p-värde, F-värde och AIC-test stärker faktumet att reporäntan är en parameter av signifikans och betydelse för modellen och som påverkar priserna på bostadsmarknaden.
9. Referenser
1 Ekonomifakta (2015), Reporäntans utveckling [www]. Hämtat från
<http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Ekonomi/Finansiell-utveckling/Styrrantan/>. Publicerat 18 mars 2015. Hämtat 24 mars 2015.
2 Reporänta (2015), Reporäntebeslut[www]. Hämtat från <http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-
rantebeslut/Reporantebeslut/2015/Reporantebeslut-28-april-2015/>. Publicerat 28 april 2015. Hämtat 28 april 2015.
3 Valueguard (2015). Nasdaq OMX Valueguard-KTH Housing Index (HOX) Sverige BR [www]. Hämtat från <http://www.valueguard.se/sverigebr >. Publicerat 13 mars 2015. Hämtat 29 mars 2015. 4Lang, Harald. Elements of Regression Analysis
5 Miller, Michael B. Mathematics and Statistics for Financial Risk Management, Wiley, 2012, 2nd Edition
6 Lang, Harald. Lang, Harald. Elements of Regression Analysis 7 Baltagi,Badi H. Econometrics, Springer, 2008, 4th Edition. 8 Lang, Harald. Elements of Regression Analysis
9 Drew Fudenberg, Dorothy Hodges ”Econometrica”, 1997, Volume 65 10Lang, Harald. Elements of Regression Analysis
11Westerlund, Joakim. Introduktion till ekonometr”, Studentliteratur, 2005, Upplaga 1 12 Baltagi,Badi H. Econometrics, Springer, 2008, 4th Edition.
13 H. Bozdogan, Model Selection and Akaike’s Information Criterion (AIC): The General Theory and Its Analytical Extensions, Psychometrika, 52 (1987), 345–370.
14 Lang, Harald. Elements of Regression Analysis 15 Lang, Harald. Elements of Regression Analysis
16Sveriges Riksbank(2015). Riksbankens Utredning om risker på den svenska bostadsmarknaden [www.] Hämtad från <http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Publicerat-fran-
Riksbanken/Ovriga-rapporter/Riksbankens-om-risker-pa-den-svenska-bostadsmarknaden/>. Hämtat den 12 maj 2015
17Hörngren, Lars(1995). Penningpolitik i teori och praktik [www] Hämtat från
<http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_PV/PV_95_3_artikel 1.pdf>. Hämtat 12 maj 2015
18 Sveriges Riksbank(2015) Vad påverkar ett räntebeslut? [www]. Hämtat från
<http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Prognoser-och-rantebeslut/Vad-paverkar-ett- rantebeslut/>. Hämtat 12 maj 2015
19 Ibid
20 Hallsten, Tägström(2009) Beslutsprocessen – hur går det till när Riksbankens direktion ska
bestämma om reporäntan [www]. Hämtat från
<http://www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/PoV_sve/sv/hallsten_tagtsrom