Vår studie visar att alla informanter ser detta arbete som positivt. Många me- nar att utveckling ska ske hela tiden inom en förskoleverksamhet. Det verkar som att det är utveckling som är drivkraften inom detta yrke. Då analysen vi- sar att en verksamhet aldrig kan stå still i sin utveckling, då en förändring och utveckling sker kontinuerligt i både barngrupp, arbetslag och samhällsstruk- tur. Vi har upptäckt i analysen att en viktig känsla som anställd inom förskolan bör tänka på att man aldrig blir färdig i sin utveckling. Genom att stanna upp, och titta tillbaka är en viktig del för att se den utveckling som har skett. Detta nätverksarbete verkar hålla uppe ett diskussionsforum som håller representan- ternas tankar vid liv som gör att nya tankar förmedlas till varje verksamhet mer än om detta arbete inte skulle finnas. En vilja verkar finnas till att vidare- utbilda sig under sin karriär, just för att hela tiden utvecklas och inte fastna i samma förhållningssätt vilket detta arbete ses kan vara en god möjlighet till. Detta tar vi stöd av i vad Renblad och Brodin (2012) hävdar, att samhället står i en ständig förändring och genom detta ställs det höga krav på att förskolan och personalen också förändras. Även Löfqvist (2015) menar att om det ska ske
35 varaktig förändring av ett förändringsarbete så måste man vara medveten om att resultatet kan variera utifrån samhällets förändring.
Avslutande reflektioner
Detta arbete är ett pedagogiskt diskussionsforum där förskolors tankar och problem kan lyftas och bearbetas. Skolutveckling sker enligt Berg (1999) att naturligt ifrågasätta och utmana vardagliga och invanda handlingsmönster inom verksamheten, skolutveckling sker genom ett tänkande på lång sikt och inte vardagens små krisartade problem. Nätverket är ett bra utvecklingsarbete för att tiden som finns i vardagen i förskolan lätt behandlar de små problem som löser det praktiska arbetet och endast under en kort period. Arbetet ger ett betydelsefullt tillfälle att lyfta stora och viktiga frågor som är svåra att behand- la under den tid och den kompetens som finns på varje verksamhet. Det finns svårigheter med att kunna lyfta stora och viktiga frågor i varje enskild verk- samhet där tiden för gemensamma diskussioner är begränsad. Nätverksarbetet medför att många olika infallsvinklar kan synliggöras för att förstå ett ämne eller en fråga på ett djupare sätt. Detta kan utveckla både individer och hela verksamheter men att det krävs en stark ledning för att motivation ska införas i arbetssättet. Innan vi genomförde denna studie så var vi inspirerad till att ta reda på mer om detta arbete. Vi såg detta arbete som spännande för att det är ett nätverk som alla förskolor i hela kommunen är deltagande i. Rönnerman (2008) menar att denna form av nätverk skapar ett dilemma för representanten att lyckas få alla delaktiga och engagerade i nätverkets innehåll. Analysen visar att detta är ett dilemma och vi kan här dra slutsatsen att om en utveckling ska ske så måste detta arbete utvecklas så att större delen av deltagarna är engage- rade. Detta arbetssätt kan ses som ett tillfälle för utbildning för varje verksam- het att ta del av, då vi i tidigare kontakt med förskoleverksamheter fått in- trycket av att många diskussioner om ett ämne hålls till en liten storlek. Analy- sen visar att deltagarna skulle behöva få in nya synvinklar på olika områden för att kunna skapa en bredare förståelse om vad som behöver utvecklas i en förskoleverksamhet, som Berg (1999) menar med frirumsmodellen. Vi ser det som att fler erfarenheter som samlas på samma ställe leder till en bredare kun- skap som ger verksamheterna utveckling. Detta blir en utveckling till represen- tanterna för att de får en djup kunskap om styrdokument och mallar för till exempel utvecklingssamtal och dokumentation som ger ett tryggare och mer systematiskt arbete för varje anställd.
Något som vidare kan undersökas är att även intervjua kollegorna för att få en förståelse av deras uppfattning av detta nätverk. Sedan skulle en större studie med ett bredare resultat kunna vara att undersöka ett slumpmässigt urval av olika nätverk på olika platser i landet för att komma djupare in på utveck- lingsområdena av olika arbetssätt. Något som vi då skulle tycka är intressant att ta del av är främst hur förmedlingsarbetet fungerar. Även att lägga större vikt i att se hur nätverket prioriteras av arbetslagen och hur de stora frågorna arbetas med, till exempel att under en tid följa arbetet för att se om det sker en utveckling.
36
Referenser
Berg, G. (1999). Skolkultur - nyckeln till skolans utveckling: en bok för skolutvecklare
om skolans styrning. (2., rev. uppl.) Stockholm: Gothia.
Bjørnøy Sommersel, H., Vestergaard, S. och Søgaard Larsen, M. (2013). Kvalitet
i barnehager i skandinavisk forskning 2006-2011: En systematisk forskningskartleg- ging. København: Dansk Clearinghouse for Uddannelsesforskning. Hämtad
20150915 från:
http://www.udir.no/Upload/Rapporter/2013/Kunnskap%20om%20kvalitet%20i %20barnehager%20%282%29.pdf?epslanguage=no
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., rev. uppl.) Malmö: Liber. Edwards Groves, C. & Rönnerman, K. (2013). Generating leading practices through professional learning. Professional Development in Education, 39:1, 122- 140. Hämtad 20151026 från
http://www.tandfonline.com.proxybib.miun.se/doi/pdf/10.1080/19415257.2012. 724439
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2011). Intervjuer. I Ahrne, G., & Svens- son, P. (1:4.,red. uppl.). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 36-57). Stockholm: Li- ber.
Gannerud, E. & Rönnerman, K. (2007). Att fånga lärares arbete: bilder av vardags-
arbete i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Gustafsson, K. och Mellgren, E. (2008). Yrkesroller i förskolan: En utvärderings-
studie av en fortbildning initierad av Kommunal och Lärarförbundet. Göteborg: Gö-
teborgs Universitet. Hämtad 20150915 från:
http://www.ipd.gu.se/digitalAssets/1162/1162033_Yrkesroller_i_forskolan2.pdf
Groth, E. (2012). Perspektiv på skolans utveckling- en tankebok för lärare, skolledare
och skolpolitiker. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Holmlund, K. (2004). Vad har kvalitet med skolan att göra? Lund: Studentlittera- tur.
Håkansson, J. (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan, skola och fritidshem.
Strategier och metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Löfqvist, Å. (2015). Projekt som strategi för skolutveckling: - en fjärils färdväg, men
ingen dagslända.... (Doctoral dissertation). Umeå: Umeå universitet. Hämtad
37 Renblad, K. och Brodin, J. (2012). Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefin- nande: Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i försko- lan. Socialmedicinsk Tidskrift, 2012, Vol.89(4-5), pp.416-424. Hämtad 20150915 från: http://hj.diva-
portal.org/smash/get/diva2:579251/FULLTEXT01.pdf?gathStatIcon=true
Robinson, V. (2015). Elevnära skolledarskap. Stockholm: Lärarförlaget.
Rönnerman, K. (2008). Medvetet Kvalitetsarbete. En uppföljning av kursen Q i för-
skolan och dess inverkan på förskollärares handlingar i praktiken. Göteborg: Göte-
borgs Universitet. Hämtad 20150928 från:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22982/1/gupea_2077_22982_1.pdf
Rönnerman, K. & Olin, A. (2013). Kvalitetsarbete i förskolan belyst genom tre ledningsnivåer. Pedagogisk forskning i Sverige, 2013, Vol.18(3-4), pp.175-196. Hämtad 20150926 från:
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/10656/9655
Sandberg, B. och Ekholm, M. (1984). Stabilitet och förändring i skolan. Stockholm: LiberUtbildningsförl.
Sheridan, S. (2009). Discerning Pedagogical Quality in Preschool, Scandinavian
Journal of Educational Research, 53:3, 245-261. Hämtad 20150929 från:
http://www.tandfonline.com.proxybib.miun.se/doi/pdf/10.1080/0031383090291 7295
Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2009). Barns lärande: fokus i kvalitetsar-
betet. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Skolverket (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010. (2., rev. uppl.) Stockholm: Skolverket.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. CODEX. Hämtad 20151218 från:
BILAGA 1: Intervjuguide
Inom kommunen arbetar ni genom ett nätverksträffsarbete.
Skulle du vilja berätta om träffarna och erat arbete genom detta upplägg? Hur ser du på arbetet?
Vad är din syn på utvecklingsarbetet? Stödfrågor:
Vad är din syn på utvecklingsarbete i stort?
Vad tycker du att detta nätverksträffsarbete har lett till för dig och din verk- samhet?
Vad är nätverksträffarnas syfte?
Vad gör ni som verksamhetspersonal för insatser inom och inför dessa träffar? Hur ser personalens samverkan ut för ett utvecklingsarbete i verksamheten? Vad ger detta arbete dig som de övriga i arbetslaget?
Vad tror du cheferna får ut av detta arbete?