Resedistributörer

Den tredje och sista delen av enkäten handlar om respondenternas relation till varumärket.

Det vill säga hur stor del varumärket har i deras val av resedistributör samt hur de har fått kännedom om resedistributören.

Fråga nummer tio gäller vilken betydelse resedistributören har för respondenternas val av resa. Det klargjordes för respondenterna att det inte syftades på val av destination utan

reseprodukten som helhet. Med andra ord, vilken resedistributör man valt att köpa sin resa av.

Av alla respondenter svarade 79 % att vilken resedistributör som man köper resan av har stor betydelse. Det var något fler som valde detta svarsalternativ i grupp 1 (resebyråer). Det var även fler i denna grupp som hade uppgett att resedistributören hade en väldigt stor betydelse för val av resa: 8 % i grupp 1 samt 2 % i grupp 2. Det finns även skillnader mellan grupperna när det gäller hur många som anser att resedistributören har varken stor eller liten betydelse för val av resa: 8 % i grupp 1 samt 24 % i grupp 2. Ingen av respondenterna hade svarat att resedistributören hade liten eller ingen betydelse för val av resa.

Detta stämmer väl överrens med Swarbrooke och Horners teori om varumärken inom turismbranschen. När det gäller turismprodukter har varumärket större betydelse för kunden då resor i likhet med andra tjänster och service är abstrakta till sin natur. Det finns inte samma möjlighet till att i förväg betrakta det man betalar för. Därför krävs det en form av säkerhet som ett starkt varumärke kan erbjuda. Dessutom ger det, enligt Kotler, möjlighet för kunden att jämföra olika produkter då varumärken kan hjälpa aktörerna att utmärka sig från andra konkurrenter.

28 I fråga nummer elva svarar respondenterna på hur de har fått kännedom om den

resedistributör de valt att åka med. Majoriteten av respondenterna (61 %) har svarat att de fått kännedom om resedistributören genom TV-reklam. Bland respondenterna i grupp 1

(resebyråer) fanns det en skillnad i svarsalternativen då internetannonser (12 %) fick hälften så många svar som reklamaffischer (24 %). För grupp 2 (Arlanda) ligger siffrorna på 22 % respektive 20 %. Det var alltså fler av dem som bokat sin resa via Internet som har angett att de fått kännedom om resedistributören genom internetannonser än av dem som ska boka resan i butik.

Även om Internet kan användas som ett effektivt marknadsföringsmedel som både Hellman och Lee, Cai och O’Leary hävdar, visar den här undersökningen att det är TV-reklam som bäst når ut till marknader. Det finns dock en skillnad i kostnader när man jämför reklam via Internet och TV, detta kan påverka vilken kanal som är att föredra.

Fråga nummer tolv, som är den sista frågan i enkätundersökningen rör vilken resedistributör som respondenterna helst vill resa med. Utifrån denna fråga kan vi kontrollera hur stor betydelse varumärket har i praktiken. Detta genom att jämföra svaren på denna fråga med vilka resedistributörer som respondenterna uppgett att de ska resa med. Totalt har 88 % av respondenterna uppgett den resedistributör de åker med som den de föredrar. Detta kan tolkas som att varumärket i praktiken har en stor betydelse för kunderna.

29

6. Slutsats

I det här kapitlet presenteras slutsatserna av hela undersökningen.

När det kommer till konsumenternas beteende av bokning av resor på nätet och fysiskt i butik så påverkas de av flera olika faktorer. Faktorer som spelar stor roll i dagens samhälle är bortsett från priset, tillgängligheten av information och förtroende för varumärket.

Konsumenterna är ytterst prismedvetna då de har möjlighet att jämföra flera olika företags utbud genom ett knappklick på Internet. Internet har gjort det möjligt för konsumenten att jämföra och hitta information om olika resemål enkelt. Detta gör att företaget måste marknadsföra sig och utvecklas ständigt för att leva upp till konsumenternas krav.

Enligt undersökningen finns det en efterfrågan för reserelaterade produkter hos

charterresenärer. Vår undersökning visade att konsumenterna reagerade positiv på idén att utöka produktutbudet hos resedistributörerna.

Det finns även ett samband mellan vanan att boka charterresor via Internet och benägenheten att potentiellt köpa reserelaterade produkter direkt av resedistributören. I och med detta kan resedistributörerna genom att utöka andelen e-handel när det gäller charterresor, hypotetiskt kunna bana väg för att framgångsrikt även erbjuda andra reserelaterade produkter. E-handel vore att föredra då det enligt Hellmans modell för e-handelsprocess är mer fördelaktigt eftersom det ger bättre möjligheter till att konkurrera. Detta eftersom aktörer, med Internet som säljverktyg kan erbjuda fördelaktigare priser. Enligt undersökningen var många villiga att köpa reserelaterade produkter via Internet.

Det som väckte uppmärksamhet var att relationen och tilliten mellan företaget och

konsumenten är viktigt för att konsumenterna val. När företaget har ett starkt varumärke ökar det möjligheterna att nå ut till fler kunder. Med det ökar även chanserna för nya affärsidéer att slå igenom bland de befintliga konsumenterna

Undersökningen visar att varumärket har en betydande roll för konsumenterna när det gäller val av resa.

När det kommer till att utveckla nya produkter är det viktigt att först och främst ta reda på konsumenternas åsikter om att köpa sina produkter hos resedistributören. Av denna

undersökning kan slutsatsen dras att en stor majoritet av de tillfrågade var positivt ställda till detta.

De produkter som resedistributörerna enligt denna studie bör inkludera i sitt utbud är främst hygienartiklar, läkemedel, litteratur samt tekniska produkter. En avgörande faktor är att dessa produkter bör vara anpassade efter resmål. Resedistributörerna kan genom sitt starka

varumärke försäkra kunden om sitt kunnande i området. Med andra ord kan resedistributören garantera att de har den kunskap som krävs för att tillhandahålla kunden med passande produkter beroende på resmål. Detta innebär fördelar för både aktören och konsumenten, då aktören kan framgångsrikt vidareutveckla sin affärsidé samtidigt som konsumenten har tillgång till ett produktutbud baserat på expertkunskap.

30

7. Kvalitetssäkring och kritisk granskning

Här nedan kommer vi analysera källorna som vi har valt i den här studien

Vi har i vår uppsats använt oss av källor som vi anser var relevanta för att besvara på vår frågeställning. Källorna som vi har använt oss av är främst litteratur, både tryckta och elektroniska. Utöver dessa har vi använt en representant för Ving Sverige som en muntlig källa.

Våra förstahandskällor är respondenterna i vår empiri, vi har även tittat på tidigare undersökningar för att få en bättre inblick på vad som har forskats inom ämnet.

När vi granskar våra källor kan vi se att det inte finns tillräckligt med litteratur som är skriva inom ämnet och att begreppet är väldigt nytt. Det gjorde att vi var tvungna att begränsa oss.

Det gjorde att vi sällan hade möjligheter att jämföra olika källor med varandra. Dock kunde vi jämföra olika källor i arbetet med metodavsnittet. För att säkerställa att den information som vi refererar till i metodavsnittet, läste vi flera böcker för att jämföra instruktioner och

information.

De källor som vi har använt kommer från vetenskapliga artiklar och böcker. Dessa är dessutom opartiska. Den information som vi erhållit från Ving i vår förundersökning berör endast företaget ifråga.

I samband den ovan nämnda brist på tidigare forskning kunde vi inte hitta tydliga direktiv gällande exempelvis vilka typer av frågor och svarsalternativ som var relevanta för enkätundersökningen. Detta är framför allt påtagligt när det gäller vilka produkter som respondenterna hade möjlighet att välja. Visserligen fanns svarsalternativ där respondenten själv kunde skriva in valfri produkt. Men den stress och tidspress som en utlandsresa ofta medför kan ha lett till att respondenterna helt enkelt inte hade tid eller glömde bort produkter vi inte hade inkluderat men som var av värde för dem. Detta eventuella bortfall skulle kunna ha en påverkan på resultatet. Förutsättningarna för denna undersökning hade i och med det kunnat förbättras. Med det sagt gjorde vi det som, i detta sammanhang, var möjligt för att öka tillförlitligheten i studien i och med att vi möjliggjorde för respondenterna att göra egna tillägg.

Faktumet att undersökningen var av uppdragskaraktär medförde vissa svårigheter. Det som var mest tidskrävande var att hitta en balans mellan de akademiska aspekterna och

uppdragsgivarens krav och önskemål. Eftersom vi arbetade med en vetenskaplig uppsats och inte en ren affärsplan var vi tyvärr tvungna att välja bort ett stort antal frågeställningar som uppdragsgivaren, ville få svar på i studien. Trots denna stora utsållning blev vi kvar med två frågeställningar som vid första anblick inte kan kopplas till varandra. Detta trots att de mycket väl är relevanta, framför allt ur ett företagsmässigt perspektiv Det krävde mycket tid och energi att formulera och omformulera dessa frågeställningar. Framför allt tog det i relation till uppsatsens andra delar oproportionerligt mycket tid att diskutera och argumentera för

sambandet mellan dessa två frågeställningar. Det hade varit till studiens fördel att utveckla och tydliggöra frågeställningarna för att klargöra kopplingen mellan dem.

31

8. Källförteckning

Här redovisas de källor som har används i denna studie.

8.1 Tryckta källor

Hellman. P, Kommunicera turism på nätet, rapport 0036, Tillväxtverket 2009, s. 9

Zalatan, Antoine, “Tourist typology: an ex ante approach,” Tourism Economics, vol.10, 2004, s.329-343

Tillväxtverket/SCB, Årsbokslut för svensk turism och turistnäring 2008

Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2002 Lantz, Annika, Intervjumetodik, 2., [omarb.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007

Christensen, Lars (red.), Marknadsundersökning: en handbok, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2001

Holme & Solvang, Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder, andra upplagan, 1997

Körner, Svante & Wahlgren, Lars, Statistiska metoder, Studentlitteratur, Lund, 1998 Hellman, P. Kommunicera turism på nätet, Rapport 0036, Tillväxtverket, 2009

Kotler, P., Bowen, J. och Makens, J. Marketing for hospitality and tourism, 3rd edition, New Jersey: Prentice Hall, 2003

Lee, G., Cai, L. A. och O’Leary, J. T., “Www.Branding.States.US:An analysis of brand-building elements in the US state tourism websites.” Tourism Management, vol. 27, 2006 Swarbrooke, J & Horner, S, Consumer Behaviour in Tourism. Oxford: Butterworth-Heinemann, 1999

8.2.Elektroniska källor

http://www.lu.se/o.o.i.s?id=19464&postid=1353108

http://www.ne.se/static/utskick/nyhetsbrev/resources/09v24_prosp_rep2.jsp2 010-05-02

http://www.tillvaxtverket.se/download/18.4f9fd2c7123e067bdde80007602/Rapport%200036_

web.pdf 2010-05-02

http://www.efabriken.se/index.php?option=com_content&view=article&id=77&Itemid=159 2010-05-10

32 http://www.runghastar.se/Kanalstrategi.htm 2010-05-10

http://www.lu.se/o.o.i.s?id=19464&postid=1353108 2010 – 05- 05

33

9. Bilagor

Nedan följer bilagor till denna studie.

9.1 Bilaga 1: Enkät

Enkätundersökning: Charterresor och relaterade produkter

Ålder……… Kön……….. Hemort………..

Researrangör………. Destination………

Del. 1 Befintlig resa

(Ringa in ditt/dina alternativ vid flersvarsfrågor)

1) Hur många dagar/veckor innan avgångsdagen påbörjar/påbörjade du dina inköp inför resan?

………

………...

2) Köper/köpte du varor över Internet? Om Ja, i hur stor utsträckning?

A) Fåtal varor

B) Hälften av inköpta varor C) Majoritet av varor D) Alla varor

E) Inga varor

3) Vilka sorters produkter köper/köpte du inför resan. Flera svar möjligt.

A) Hygienartiklar

B) Kläder och accessoarer C) Kosmetika

D) Läkemedel och andra hälsoprodukter

E) Teknik (exempelvis mp3-spelare, el-adapter, telefonkort, batterier o.s.v.) F) Matvaror

G) Litteratur H) Övrigt

4) Hur bokar/bokade du din resa?

A) Via Internet B) Via telefon

C) Via reseagent i butik

D) Övrigt……….

5) Betalade du för din resa över Internet? (Internetbank, kontokort o.s.v.)

JA NEJ

Del.2 Inköp inför resa

34

7) Hur skulle du föredra att köpa dessa varor?

A) Över Internet B) Via telefon C) I butik

8) Skulle du kunna tänka dig att betala för dina varor över Internet? (Internetbank, kontokort o.s.v.) JA NEJ, ange anledning.

………

………...

9) Vilka sorters produkter skulle du köpa av resedistributören? Flera svar möjligt.

A) Hygienartiklar

B) Kläder och accessoarer C) Kosmetika

D) Läkemedel och andra hälsoprodukter

E) Teknik (exempelvis mp3-spelare, el-adapter, telefonkort, batterier o.s.v.) F) Matvaror

G) Litteratur

H) Övrigt………...

Del.3 Researrangörer

10) Hur stor betydelse har resedistributören för ditt val av resa?

A) Ingen betydelse B) Liten betydelse

C) Varken liten eller stor betydelse D) Stor betydelse

E) Väldigt stor betydelse

11) Hur fick du kännedom om den resedistributör du har valt att resa med? Flera svar möjligt.

A) TV-reklam

35 12) Vilken resedistributör reser du helst med?

A) Ving B) Fritidsresor C) Apollo

Tack för din medverkan!

Shalini & Mijda

36

9.2 Bilaga 2: Intervjufrågor

Fråga 1) Vilka kanalstrategier har ni? Vilka kanaler använder ni er av för att nå ut på marknaden?

Fråga 2) Hur ser ni i dagsläget på att utveckla ett produktutbud att erbjuda till charterresenärer i samband med bokning? Vilka tjänster och produkter erbjuder ni i dagsläget?