I detta avsnitt kommer studiens metod kritiskt diskuteras i relation till litteratur inom detta område.
Urval
De åtta hälsoombuden i vår uppsats har alla bidragit med infallsvinklar som tagit nya vägar men de har också varit samstämmiga inom andra. När den åttonde intervjun var genomförd ansåg vi att mättnaden i vår undersöknings- fråga var nådd. Antalet informanter som ska användas i en intervjuunder- sökning är enligt Kvale (1997) beroende av när syftet med intervjuerna nått mättnad. Vårt sätt att få tag på informanter bestod i att ringa till bankkontor och fråga efter dem. Sättet kan diskuteras men vi anser att det var det mest effektiva sättet och vi anser inte att hälsoombuden påverkats av vårt sätt att kontakta dem. I metodavsnittet nämner vi Starrin och Svenssons (1994) upp- fattningar om hur urvalet ska gå till i en intervjustudie Vi upplevde under den första kontakten med hälsoombudet att vår fråga om medverkan i studien var uppskattad och att det var ett avbrott i vardagen. Under rundringningen kom vi i kontakt med informanter som inte varit hälsoombud i tre år och vi uppfattade det som att de blev besvikna över att de inte fick vara med.
Förberedelser
Intervjun som insamlingsmetod valdes för att vi ville få kunskap om hälso- ombudens upplevelser av stöd i sitt hälsofrämjande arbete (Starrin & Svensson, 1996). Metoden gav oss möjligheten att ställa följdfrågor och be om förtydliganden vilket Kvale (1997) anser är styrkan med intervjun som insamlingsmetod. Precis som vi beskriver i metodavsnittet förberedde vi oss inför genomförandet av intervjuerna genom intervjuguide och inläsning. Erfarenheterna vi hade av att intervjua var begränsade men vi utvecklades genom återkommande reflektion och utvärdering av varandra. Kvale (ibid) menar att det krävs mycket övning för att bli en fulländad intervjuare och vi anser att vår reflektion givit oss kunskaper som gjort oss säkrare efter hand som intervjuerna genomförts. Vår kunskap om informanternas situation hade vi fått från en tidigare fältstudie samt genom samtal med Erik Aschan på Bankhälsan Friskvård. Vi anser att vår kunskap var tillräcklig för att kunna genomföra intervjuerna på ett etisk, yrkesmässigt och tillfredställande sätt. Intervjuarens kunskap inom området ska enligt Kvale (ibid) vara god för att resultatet av intervjuerna ska bli tillfredsställande.
Genomförande
När tid och plats för intervjun skulle planeras fick hälsoombudet bestämma var vi skulle ses. Att intervjun var på informantens arbetsplats anser vi vara positivt. Valet var från hälsoombudets sida säkert av praktiska skäl samt att hälsoombudet kände sig hemma där och inte behövde ta sig någon annanstans. Hälsoombuden berättade även att de hade frågat sin chef om det gick bra att de tog emot oss. Detta medförde att hälsoombudets chef och medarbetare var medvetna om vår ankomst och hälsoombudets medverkan i intervjun. Vi anser inte att detta påverkade hälsoombuden i deras utsagor, då de själva fått välja var intervjun skulle ske, att inga andra än vi var närvarande vid intervjutillfället samt att vi upplevde hälsoombuden som självständiga individer. Intervjuernas inspelningsplats och medvetenhet om andras närvaro anser vi inte heller påverkade oss i genomförandet av intervjuerna.
Vi inledde varje intervju med en öppen fråga vilket sedan utmynnade i ett samtal omkring informantens utsagor. Intervjuguiden var vårt stöd och hjälpte oss att genomföra intervjuerna på ett lyssnande, tillmötesgående och ifråga- sättande vis. Detta är vårt sätt att beskriva hur Kvale (1997) anser att en väl genomförd intervju ska gå till. Under genomförandet av intervjuerna var vi båda två delaktiga. Den ena av oss ledde intervjun och förde samtalet framåt medan den andra var bistående och bjöds in för att ventilera frågor som hon ansåg behövde förtydigas. Genom att arbeta på beskrivet sätt fick vi möjlig- heten att utvecklas med erfarenhet av varandras intervjuer. Kvale (ibid) anser att en bra intervjuare ska vara snabb på att ställa nya frågor och fatta beslut om vilka svar som ska följas upp från informanten. Tekniken vi använde betraktar vi som effektiv och bidragande till att vi utvecklades i vår intervjuroll. Nackdelen med denna teknik är att hälsoombudet kan känna sig i underläge på grund av att intervjuarna är två och hälsoombudet är själv. Vår teknik med en ledare och en bistående anser vi ändå vara fördelaktig med tanke på att den
bistående oftast lyssnade och bara var aktiv när ledaren av intervjun bjöd in henne. Inför intervjuerna har vi varit tydliga med hur intervjuerna kommer gå till och hälsoombuden har inte haft några invändningar, varför vi anser att bådas närvaro inte har påverkat resultatet. Dessutom överväger fördelarna eftersom vi kanske inte fått detta resultat om vi genomfört intervjuerna på egen hand.
Vid insamlandet av materialet användes en bandspelare vilket vi vid första kontakten med hälsoombudet informerade om. Därför hade de möjlighet att avböja sin medverkan eller komma med invändningar redan från första stund. Hälsoombuden kanske inte var så vana vid att svara på frågor angående hur de upplevde sin roll som hälsoombud då de ofta kom in på vad de praktiskt gjorde. När vi ställde mer preciserade frågor om till exempel stödet från chefen fick vi mer tydliga svar. Vi anser att våra frågor givit svar och därför menar vi att reliabiliteten är god. Intervjuguiden har under våra intervjuer funnits som stöd och använts när hälsoombudets utsagor inte haft någon naturlig följdfråga. Trots inläsning och kunskap om att ledande frågor inte ska användas har ibland sådana ändå ställts. Validiteten i våra intervjuer kan därför uppfattas låg, vilket enligt Kvale (1997) också är naturligt eftersom varje intervjusituation är unik. Viktigt att poängtera är att resultaten i denna underökning endast gäller de hälsoombud som ingår i studien.
Bearbetning och analys
Transkriberingen från bandspelare till 100 sidor intervjutext var tidsödande och krävde stor koncentration. Noggrannhet i sättet att skriva ut intervjuerna var näst intill identisk och vi har i möjligaste mån tagit med skratt och pauser i utsagorna. I analyserandet av materialet har vi tolkat hälsoombudens utsagor och kommit fram till tre kategorier av stöd. Eftersom ingen tolkning är den andra lik drar vi slutsatsen att om någon annan skulle analysera vårt material hade ett annat resultat uppnåtts (Starrin & Svensson, 1994).
Forskningsetiska principer
Vad gäller etiska aspekter har vi grundligt övervägt varje steg. Etikansökan var ett och där fick vi verkligen tänka över hur vi skulle tillgodose informantens rättigheter. Information-, konfidentialitet-, samtycke- och nyttjandekravet har tillfredsställts genom information, skriftligt som muntligt och vi har upp- muntrat hälsoombuden att ställa frågor om något skulle vara oklart med deras medverkan i studien. Genom studien har vi fått svar på vårt syfte och uppnått de mål vi önskat. Vi anser även att hälsoombuden, Bankhälsan Friskvård och Swedbanks ledning kommer ha nytta av undersökningen då studien kan ses som en varningsklocka kring hur hälsoombuden upplever sitt hälsofrämjande arbete på Swedbank. Att både det studerade området och vi som författare har vinster med studien anser Kvale (1997) är syftet med en intervjuundersökning. Eftersom vi under snart tre år läst folkhälsovetenskap och pedagogik har vi erhållit kunskap inom området. I kontakten med hälsoombuden har vi inform-
erat om vad vi går för utbildning och att vi är intresserade av deras upplevelser. Hälsoombudens medvetenhet om vår utbildning kan ha bidragit till att våra kunskaper ingett makt och därför påverkat hälsoombudens svar utifrån vad de trodde att vi ville veta. Vi anser att sättet vi genomfört intervjuerna på är så etiskt riktigt som möjligt och vi har inte haft som avsikt att använda den eventuella makt som vår kunskap om möjligt givit oss. Säljö (2000) och Starrin och Svensson (1996) diskuterar makt och dess påverkan i intervjusituationen och menar att det viktigaste är att makten inte utnyttjas.
Vi anser att vi har fått ett förtroende av hälsoombuden att genomföra denna studie och att de genom sin insats och generositet delat med sig av sina upp- levelser. Under intervjuerna har våra kunskaper inom hälsofrämjande arbete efterfrågats och vi har uppfattat det som att hälsoombuden upplevt det som givande att samtala om sin situation med någon som är insatt i området. Upplevelserna de delgivit oss har bidragit till att vi fått vara med och ventilera för- och nackdelar med stödet i rollen som hälsoombud på Swedbank. Samtalet har varit öppet och förtroendegivande och resulterat i denna uppsats. Selghed (2004) har i metoddiskussionen till sin avhandling diskuterat relationen mellan intervjuare och informant och han resonerat på liknade sätt som vi om att informanten kan uppleva intervjusituationen som givande och positivt.
Vi hade i inledningen av uppsatsskrivandet en önskan om att påverka det hälso- främjande arbetet på Swedbank. När hälsoombuden berättade om upplevelser som de uppfattade som orättvisa eller var oförmögna att lösa själva frågade vi därför hur de ville att problemen skulle lösas. Vi hade även en fråga om hur det hälsofrämjande arbetet på Swedbank skulle se ut i en drömvärld eller utopi. Svaren på dessa frågor har inte bäring på vårt syfte men vi anser att resultatet om hälsoombudens förslag på förbättringar ändå har en plats att fylla i uppsatsen. Vi uppfattade det som att hälsoombuden såg oss som budbärare eller förmedlare av deras uppfattningar och därför upplever vi att det skulle vara respektlöst om dessa synpunkter inte ventilerades i uppsatsen.