Respondent 5

4.5.1 Allmänt

Vår femte respondent intervjuades den 1 april 2015, klockan 13.00. Intervjun varade i 35 minuter. Respondenten har arbetat som projektledare i cirka 13 år. Hen är för tillfället verksam inom anläggningsprojekt inom mark och

exploatering.

4.5.2 Fördelarna med projektledarrollen

Respondenten uppskattar att driva arbetet framåt och att hen är med från början i projektet. Hen tycker om att ha koll på hela processen eftersom man då känner till projektets historia och vad som har gjorts. Respondenten anser även att

projektledarrollen är spännande eftersom hens arbetsdagar kan se väldigt olika ut, det är vanligt att oförutsägbara händelser sker i projekten och då måste hen lösa de eventuella problem som det innebär. Detta är något som respondenten ser som stimulerande med jobbet som projektledare.

Ja, jag tycker det är roligast att man har kollen på allting. Att man vet vad man ska göra, att man vet att sina medarbetare jobbar åt rätt håll. Så att vi kommer dit vi ska.

När man åker till jobbet på morgonen, då vet man inte vad som väntar ute och då får man släppa det man har och åka ut. Och prioritera. Och det är ju det som roligt.

4.5.3 Utmaningarna med projektledarrollen

Respondenten anger säkerheten på arbetsplatsen som hens största utmaning i hens projekt. På en byggarbetsplats finns det många riskmoment där medarbetarna kan skada sig men det finns även en risk att obehöriga tar sig in på deras

arbetsområden.

De värsta utmaningarna är ju om någon blir skadad eller förolyckas. För det ska ju inte förekomma. Men det gör ju det tyvärr. Det är högt tempo, det är stora maskiner, och det är rivningar och byggnationer. Och även en allmänhet att ta hänsyn till. Som ibland är inne på arbetsområden fast de inte ska och så vidare.

Om det händer en olycka är det viktigt att alla papper är i ordning. Detta är något som sker kontrollerat vid den offentliga upphandlingen och är därför inget som respondenten har det yttersta ansvaret för men hen blir ändå iblandad i det arbetet.

I den här typen av projekt så handlar vi upp ett byggbolag, sen har ju de det ansvaret för sin personal, men jag blir alltid inblandad i det. Om det har blivit någon skada, att vi har rätt avtal mellan oss, att de har alla sina papper i ordning. Och att vi har alla papper i ordning. Så att det inte blir problem med några försäkringsbolag och att det blir ytterligare problem. Att det blir en skada är allvarligt nog, men att allt är i ordning.

4.5.4 Vilka faktorer påverkar beslutsfattandet

Respondenten anger att hen gör rationella överväganden som bygger på erfarenheter från tidigare projekt och situationer i beslutssituationer.

Det är rationellt. Ju längre man jobbar, hamnar man i situationer som man redan hamnat i. Så då vet man ju att, här ska vi göra på det här viset och här på det här viset.

Respondenten anser at hen inte fattar några intuitiva beslut, detta beror bland annat på att de beslut som hen fattar dokumenteras och att de är offentliga.

Egentligen är ju allt rationellt, för vi kan ju inte, till exempel vid en miljöförorening, kan ju inte jag ta ett beslut utifrån att ”Jag brydde mig inte om att ta bort den för att jag var så hungrig den dagen, det funkar inte ju inte så”. Det kanske funkar om man är snickare på en arbetsplats, och inte slog i en spik riktigt. Men det funkar inte hos oss, för allt hos oss är ju spårbart. För vi dokumenterar ju allt. Så vi måste ju fatta de besluten.

Respondenten anger även att dialogen med sina medarbetare är mycket viktig för att fatta beslut när det är osäkra situationer.

När man pratar högt med varandra bara. Det är faktiskt skitbra. Let´s walk and talk. Den är faktiskt bra, det har vi kommit fram till många gånger. Men varför kom vi inte på det själva? Men när man pratar med varandra så.

Respondenten menar att hen fattar sina beslut från både interna och externa källor och att hen inte gör någon värdering mellan dem hur pass trovärdiga de anses vara.

Det är ju så olika, vi har ju många kunskaper här, vi har VA-folk, natur och park, och allting sådant. De har ju sina kunskaper. Men ibland så tar vi in experter som fördjupar sig i bullerutredningar och så där. Då är det ju dem vi litar på. Och när vi har våra projektörer som ritar gator, då är det ju en dialog under tiden. Och det är beroende av vilka av konsulterna som det är som ritar. Det finns ju de som ritat gator i 50 år och är otroligt duktiga, då är det ju dem vi litar på. Då är de bättre än oss eftersom de har gjort, och vi har det förtroendet, då litar vi ju på dem. Så det är både och.

Respondenten anger att hen fattar sina beslut utifrån både mjuk och hård

information. Den mjuka informationen representeras av medborgarnas åsikter och synpunkter medan den hårda informationen utgår från den bestämda detaljplanen.

4.5.5 Om ett svårt beslut och risken att drabbas av obeslutsamhet Respondenten verkar inte ha några svårigheter att fatta beslut, hen är väl

medveten om att det ibland måste fattas beslut för att projektet ska drivas framåt. Skulle beslutet bli fel får respondenten se tillbaka på detta i efterhand för att ta med sig lärdomar.

Ibland kan det vara två alternativ som är, man måste ta ett av dem, och då måste man ta ett av dem. Sedan får man vara sådan efteråt att ”Ja vi skulle haft den andra”. Men måste ju vara med och fatta besluten. Och ofta är det ju så att det funkar bra, men när man har en

erfarenhetsåterföring att man tänker tillbaka, ”Och här gjorde vi det här spåret, och det spåret hade kanske blivit lite bättre om vi gjort på det sättet”.

Respondenten nämner ett konkret exempel när det var svårt att fatta beslut. Vid ett anläggningsprojekt upptäckte de att marken var förorenad. Respondenten ställdes då inför två alternativ; att gräva upp all mark och köra iväg det till depån för att säkerställa att all förorenad mark försvann eller att ta prover för att kunna fastställa vilka markområden som var förorenade. Respondenten fick då göra en avvägning mellan det första alternativet, som var dyrare på kort sikt men skulle spara tid i längden, och det andra alternativet vilket skulle ta längre tid eftersom de skulle dröja att få svar på analyserna men skulle spara pengar i längden då endast en begränsad bit mark skulle gräva upp. Projektledarens beslut blev i slutändan en avvägning mellan tid och pengar.

Just i de här fallen, är det ju ofta att man får räkna, det är ju hela tiden en press, vi ska ju hålla budget, så är det. Men just med föroreningar, så vet man ju ofta när man gör detaljplan, så gör man ju prover. Då hittar man det mesta, men ibland så gör man inte det. Och då får man ta besluten på plats.

4.5.5.1 Koppling  mellan  respondentens  svar  och  den  subjektiva  upplevelsen  av   beslutsfattande  

Respondenten beskriver ett konkret exempel när en avvägning skulle göras mellan tid och pengar. I det fallet kände beslutsfattaren en svårighet i att avgöra vilket alternativ som var bäst, vilket kan kopplas till svårt att jämföra (Figur 1).

Respondenten anger att allt som de gör ska dokumenteras för att medborgarna ska ha möjlighet att ta del av de beslut som fattas, omgivningen måste kunna förstå de val som gjorts. Detta kan kopplas till rättfärdigande av beslut (Figur 1).

”Och här gjorde vi det här spåret, och det spåret hade kanske blivit lite bättre om vi gjort på det sättet”. Respondenten upplever att beslut måste fattas och att det

ibland kan bli felaktiga beslut. Den förväntade ångern påverkar inte respondents beslutsfattande i den meningen att hen drabbas av obeslutsamhet. (Figur 1)