Gemensamt för samtliga behandlingsassistenter i vår undersökning är att majoriteten har mer eller mindre arbetat i någon form av socialt, service – och/eller vårdyrke innan de hamnade på Asylboendet. Varför man valt att arbeta med ensamkommande flyktingbarn/ungdomar
varierar men de flesta uppger att det var slumpen som spelade in samt att de fick tjänsten på grund av sina tidigare kontakter inom kommunen. Av vikt är att nämna att respondenterna arbetar inom en mindre kommun där ”alla känner alla”, men många av de intervjuade personerna är bosatta på olika platser både inom och utanför kommunen. Många
intervjupersoner uppger vidare att de fick ögonen på en annons i tidningen och de andra sökte jobbet på Ungdomsboendet där de fick höra om Asylboendet och på detta sätt blev de
intresserade utav arbetet. Två av respondenter nämner att de blev ”handplockade” av
Ungdomsboendets sektionsledare. Resultatet visar att historierna varierar men i verkligheten har samtliga intervjupersoner ett stort intresse för att arbeta med människor. Det är också viktigt att nämna att var och en av de intervjuade har var sitt ansvarsområde samt en tilldelad roll inom Asylboendet. Samtliga intervjupersoner är även tjänsteman när de är lediga och när de befinner sig i det offentliga rummet (arbetsplatsen). Med detta menar vi att
behandlingsassistenter ska hela tiden tänka på att uppföra sig och de ska föregå med gott exempel. Vid detta tillfälle vill vi också påpeka att det kan kännas en del upprepningar, men en vis del information är kopplad till andra aspekter av den upplevda yrkesrollen där samtidigt är den insatt i ett vidare sammanhang. Nedan följer en kort presentation av respondenternas personliga bakgrundsfakta i syfte att underlätta läsaren att följa de olika
bakgrundsvariablerna.
IP nr 1 (kvinna) har under många år arbetat som personlig assistent, omvårdare samt
fritidsledare. Kvinnan har även jobbat inom äldreomsorgen. Hennes utbildning grundar sig på ett omvårdnadsprogram samt avskaffning av diverse kurser så som psykologi, omsorgen, barn
36
och fritid, massage. På grund av praktiken och tidigare kontakter fick därför IP: n pröva på olika socialarbeten. Sedan 2008 är hon anställd på Asylboendet. Hennes arbetslivserfarenheter baserar i stort på att arbeta med ungdomar och handikappade. IP: n har en svensk bakgrund. Hennes roll på boendet är den stora systern, men även en tillföreträdande vuxen. Hon ansvarar över fritidsaktiviteterna tillsammans med en kollega.
IP nr 2 (kvinna) är utbildad till undersköterska. Utbildningen är kompletterad med olika
kurser som t ex akupunktur, psykologi, socialpsykologi. Efter gymnasiet började IP: n jobba direkt som undersköterska först inom åldringsvård och sedan som behandlingsassistent på avgiftning. Där jobbade hon i några år för att sedan även jobba delvis på härbärget. Under denna tid fick IP: n mycket kontakt med ungdomar upp till 21 års ålder. På härbärget fick hon kontakt med Boendesektionen och med tiden gick IP: n över till Asylboendet. Hennes roll på arbetet är personalansvarig och även att ungdomarna ser henne som en mamma. IP: n har en svensk bakgrund.
IP nr 3 (kvinna) har socionomexamen med socialpedagogisk prägel. Arbetslivserfarenhet har
främst präglats av arbete med människor samt olika beteendeobservationer av placerade ungdomar i institutionsmiljö och av deras relationer till vuxna och jämnåriga. IP: n var anställd som personlig assistent inom LSS, psykiatrisk handledare inom boendestöd, vårdbiträde i äldreomsorgen, kontaktperson, arbetsledare/biståndsbedömare. Via
tidningsannonsen fick IP: n tjänsten på Asylen. IP: n har en svensk bakgrund och har ansvaret över procapita (dokumentation). Hennes roll i boendet är en tillföreträdande vuxen.
IP nr 4 (man) har avslutat gymnasiet med inriktning på socialtarbete samt han har tagit
diverse kurser på Folkhögskola inom samma område. Tidigare har IP: n arbetat på ett PUT – boende i en annan kommun med ensamkommande flyktingbarn. Vid ett tillfälle hörde han att den nuvarande kommunen skulle starta ett Asylboende då visade han sitt intresse av att jobba inom verksamheten. Där är han anställd sedan 2007. IP: n kommer från Kosovo och är alban. Hans roll i boendet är att han ansvarar över utslussning (som innebär ett ansvar när
ungdomarna flyttar ut). Hans andra roll i boendet är en kompis med ungdomarna.
IP nr 5 (kvinna) har15 poäng högskoleutbildning med inriktning fritidsledare inom det
samhällsvetenskapligtprogrammet. IP: n har tidigare arbetat som kontorist, planerare, aktiveringspersonal, fritidsledare och behandlingsassistent. Det viktigaste hon bär med sig
37
från sina tidigare arbetslivserfarenheter är samtalsmetodiken och viss mån psykologin. Hon sökte preliminärt arbete på Ungdomsboendet men fick tjänsten på Asylsektionen, då det inte var fullt bemannad. IP: s ansvarsområde ligger över ekonomin i boendet och har även en roll som den andra mamman och mormor till ungdomar.
IP nr 6 (man) har ingen utbildning som är knuten till socialt arbete. På Asylboendet har IP: n
arbetat i cirka fem månader. IP: n uppger själv att han inte heller har några konkreta erfarenheter av att jobba med barn/ungdomar. Men han har haft mycket kontakt med olika människor genom hans tidigare yrke som väktare. IP: n kom mer eller mindre in i
verksamheten av en slump. IP: n träffade och började prata med några arbetare och slussades på så vis in. Hans roll i boendet är att han är en trogen kamrat till ungdomarna och ger dem stöd i deras aktiviteter.
IP nr 7 (kvinna) har tidigare arbetat som barnskötare, vårdare och handledare. Hon har
vidareutvecklat sina yrkeskunskaper genom att ta interna kurser. Hon har arbetat hela sitt liv inom kommunen och hennes största arbetslivserfarenheter grundar sig på arbetet med
ungdomar och vuxna som var arbetslösa och/eller långtidssjuka. Tjänsten på Asylboendet fick IP: n via tidigare kontakter inom kommunen. Hennes roll i boendet är hemma mamma och att stötta i skolgång samt läxor.
IP nr 8 (man) är utbildad undersköterska och militär. IP: n har arbetat på skola inom
kommunen på olika nivåer, som socialarbetare har han även drivit egna aktiviteter där han fungerade som rådgivare/konsult. IP: n blev erbjuden arbetet på Asylboendet på grund av kontakten med sektionsledaren inom boendet. Hans roll är att vara den stora brodern i boendet och hans uppgift är att ge ett socialtstöd för ungdomarna i deras möjligheter att integreras i samhället.
IP nr 9 (man) har tidigare arbetat som dj och hipp – hoppare. IP: n har även arbetat som
fritidsledare på en fritidsgård och hans arbetslivserfarenhet grundar sig mycket på dessa yrken. IP: n har ingen utbildning på socialt inriktade områden. IP: n blev ”handplockad” av sektionsledaren på Asylboendet. Han har delat ansvar när det gäller fritidsaktiviteter och har ett stort intresse när det gäller musik. IP: n har en utländsk bakgrund då hans far kommer från Sri Lanka. Han ses som en polare av ungdomarna i boendet.
38
IP nr 10 (man) har läst cirka 150 högskolepoäng i olika ämnen, främst med inriktning på
sociologi. Tidigare hade han ett eget industriföretag men han kände starkt att det inte var det han ville arbeta med. Därefter har IP: n arbetat inom missbruksvård som behandlingsassistent. På samma sätt som ovan nämnd respondent blev IP: n ”handplockad” av Ungdomsboendet sektionsledare. IP: n ses som en morfar av ungdomarna i boendet och han delar ansvar med en kollega där han ansvarar över utslussnings verksamhet. IP: n är även en person som
ungdomarna tyr sig till när det gäller att arbeta i Sverige.