Restaurering och återskapande av våtmarker

I våtmarkssatsningen har regeringen anslagit 200 miljoner kronor årligen under tre år, 2018–2020, för att anlägga nya och restaurera befintliga våtmarker. Hittills (2018) har drygt 69 miljoner kronor gått till länsstyrelserna för deras egna åtgärder. Cirka 47 miljoner för direkta åtgärder och 21 miljoner för utredningar inför

åtgärder. Sedan tidigare har 21 miljoner fördelats som resursförstärkning till länsstyrelserna. Medel går till restaurering och återskapande av bland annat rikkärr, sumpskogar, aapamyrar och strandängar som kommer att förbättra våtmarkernas vattenhushållande funktion och stärka landskapets förmåga att klara översvämning och torka. Men även den biologiska mångfalden stärks och åtgärderna kommer att gynna djur och växter som vitryggig hackspett, orkidéer, utter och hårklomossa. Resterande medel för 2018 kommer i huvudsak att fördelas till kommunala LONA- projekt med våtmarksfokus. I samband med våtmarkssatsningen har länsstyrelserna fått i uppdrag att kartlägga de geografiska områden som kan vara aktuella för restaurering och anläggning av våtmarker i syfte att stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden eller öka tillskottet till grundvattnet.

Mellan 2010 och 2017 har cirka 3 000 hektar torvmark restaurerats (figur 7). Den största delen av arealen har återställts inom Life to ad(d)mire, som pågick mellan 2010 och 2015. Under programmet restaurerades 35 utdikade och igenvuxna våtmarker som ingår i Natura 2000. Mer än 2 800 hektar torvmark återställts hydrologiskt. 1 800 hektar igenväxande våtmarker har avverkats eller röjts och nästan 15 hektar myrslåtter restaurerades under projekttiden74_{. Åtgärderna}

förväntas ha haft en positiv påverkan på ytterligare cirka 40 000 hektar våtmark i anslutning till restaureringarna. De effekter man har registrerat efter restaureringen är att vegetation etablerar sig och att fågelarter som kräver öppna våtmarker har återkommit75_.

74 _{Rova, J. & Paulsson, K., 2015. Myren. Länsstyrelsen i Jönköping.} 75 _{Naturvårdsverket, 2016. Årlig uppföljning Myllrande våtmarker}

33 Figur 7. Hydrologiskt restaurerad torvmark.

Areal

Sammanlagd areal restaurerad torvmark för perioden 2010–2017. Totalt har ca. 3 000 hektar restaurerats.

För perioden 2010–2017 har närmare 4300 hektar våtmark anlagts eller restaurerats (figur 8). Framförallt med medel från Landsbygdsprogrammet. Under 2015 fanns inga medel inom landsbygdsprogrammet till nya projekt för att restaurera eller anlägga våtmarker, men drygt 1 500 hektar våtmark restaurerades med tidigare beviljade medel76_{. Avsaknad av medel under 2015 gjorde att inga våtmarker}

anlades eller restaurerade genom landsbygdsprogrammet 201677_{. Det kom däremot}

in ansökningar för cirka 46 miljoner vilket innebär att resultaten förväntas öka framöver. 2017 anlades eller restaurerade cirka 155 hektar våtmark med statlig finansiering, främst genom landsbygdsprogrammet, men även via bland annat LIFE-projekt, bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LOVA), och natur- och kulturmiljövårdsåtgärder (NOKÅS)78_.

76 _{Naturvårdsverket, 2016. Årlig uppföljning Myllrande våtmarker} 77 _{Naturvårdsverket, 2017. Årlig uppföljning Myllrande våtmarker.} 78 _{Naturvårdsverket, 2018. Årlig uppföljning Myllrande våtmarker.}

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 År 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

34 Figur 8. Areal anlagd och restaurerad våtmark.

Hektar

Sammanlagd areal (totalt ca. 4 300 hektar) anlagd och restaurerad våtmark för perioden 2010– 2017. Den största delen av arbetet har finansierats via jordbruksstöd.

Inom landsbygdsprogrammet finns det också stöd för miljöinvesteringar som bevarar och utvecklar miljövärden i skogen (”skogens miljövärden”). Det ska ske på skogsmark som har skötselkrävande natur- eller kulturmiljövärden med syfte att bevara och utveckla biologisk mångfald och kulturmiljövärden i skogen. Bidrag ges bland annat till skötsel av natur- och kulturmiljöer samt för att skapa våtmark som leder till varaktig försumpning av skogsmark. Under 2017 betalades det ut stöd till två våtmarksrestaureringar på sammanlagt 2,6 hektar via skogens miljövärden. Det går också inom landsbygdsprogrammet att söka stöd för

insatserna för biologisk mångfald och kulturmiljövärden i betesmarker, slåtterängar och våtmarker. Stöd till natur- och kulturmiljöåtgärder i skogen (NOKÅS)

administreras av Skogsstyrelsen och 2017 fick 13 våtmarker på totalt 20,7 hektar stöd79_.

Flera LIFE-projekt med inriktning mot restaurering av naturliga eller hävdberoende våtmarker pågår. Inom Life-projektet Grip on Life som startar 2018 kommer åtgärder i Natura 2000-områden att genomföras. Det handlar bland annat om att lägga igen diken, återställa hydrologi samt öka hänsynstagandet till källor, kalkkärr och andra våtmarker i skogslandskapet. Projektet är kapacitetsbyggande och använder ett antal utpekade vattendrag och våtmarker som modellprojekt för att utveckla metoder och arbetssätt80_{. Örebro län avslutar under 2018 det femåriga}

79 _{Naturvårdsverket, 2018. Årlig uppföljning Myllrande våtmarker 2018.} 80 _{Naturvårdsverket, 2018. Årlig uppföljning av miljömålen 2018.}

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 År 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Jordbruksstöd Övrigt statligt finansierat

35

projektet Life Reclaim. Projektets syfte är att restaurera naturområdena Tysslingen och Venakärret genom bland annat slåtter och bete81_.

Andra finansieringsformer för våtmarksanläggning och restaurering är LONA och LOVA-medel82_{. Flera kommuner har arbetat med anläggning av våtmarker i}

tätortsnära miljöer, bland annat som en del i arbetet med hållbara städer. Sportfiskarna har i flera kustområden utmed Östersjön bidragit till

våtmarksskapande i form av tillfälligt översvämmande marker som bidrar till fiskreproduktion. Restaurering av kustnära våtmarker utförd med hänsyn till fiskreproduktion kan ge goda resultat för rekryteringen av gädda och troligen kan det även främja andra vårlekande arter som behöver grunda, varma vatten under leken och tidig yngelperiod83_.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har på uppdrag av Jordbruksverket inventerat 101 våtmarker anlagda inom landsbygdsprogrammet för att utvärderat effekter på biologisk mångfald i våtmarker anlagda i odlingslandskapet. Resultatet visar att den biologiska mångfalden når nivån måttlig eller högre i

merparten av de inventerade våtmarkerna. Ingen skillnad i biologisk mångfald mellan våtmarker som har anlagts med syfte att gynna den biologiska mångfalden och våtmarker som har anlagts med syfte att fånga upp näringsämnen kunde påvisas. Det gick heller inte att se något tydligt samband mellan strukturer som är dyra att anlägga och ett stort antal arter eller artgrupper. Det handlar här om anläggning av exempelvis öar och annat som skapar en mer varierad våtmark. Däremot kan det finnas enskilda arter som behöver till exempel anlagda öar eller andra fördyrande åtgärder för att gynnas84_.