Sådana överenskommelser gäller för ett semesterår i taget om inget annat överenskoms. Om extra semester utgör kompensation för avstående av övertidsersättning ska uppsägning ske minst tre månader innan semesterårets slut.
Mom. 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid) Mom. 4:1 Begreppet mertid
Om en deltidsanställd arbetstagare har beordrats utföra arbete utöver den ordinarie arbetstid som gäller för arbetstagarens deltidsanställning (mertid), betalas följande ersättning per överskjutande timme:
månadslönen 3,5 x veckoarbetstiden
Med månadslön avses här arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön.
Med veckoarbetstid avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad.
Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid räknas endast halvtimmar.
Om mertidsarbetet en dag har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstid som gäller för deltidsanställningen ska de båda tidsperioderna räknas ihop.
Om mertidsarbetet pågår före eller efter den ordinarie dagliga arbetstid (åtta timmar) som gäller för heltidsanställning i
motsvarande befattning, ges övertidskompensation enligt mom. 1 – 2.
§ 7 Restidsersättning
Mom. 1 Rätt till restidsersättning
Arbetstagaren har rätt till restidsersättning enligt mom. 2 och 3 nedan om inte arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att kompensation för restid ska utges i annan form.
§ 7 Restidsersättning
Förekomsten av restid kan till exempel beaktas vid fastställande av lönen.
Mom. 2 Restid
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för själva resan till
bestämmelseorten.
Restid som faller inom klockslagen för arbetstagarens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid.
Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar tas med.
Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda tidsperioderna räknas ihop.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl. 22.00 - 08.00 inte räknas med.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte.
Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestäm-melser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos respektive arbetsgivare.
Mom. 3 Ersättning
Restidsersättning betalas per timme med månadslönen
240
När resan har företagits under tiden från kl. 18.00 fredag fram till kl. 06.00 måndag eller från kl. 18.00 dag före arbetsfri
helgdagsafton eller helgdag fram till kl. 06.00 dag efter helgdag är ersättningen i stället
månadslönen 190
§ 8 Lön
Restidsersättning enligt divisorn 240 betalas för högst sex timmar per kalenderdygn.
Med månadslön avses arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön.
Vid tillämpningen av formlerna för beräkning av restidsersättning ska en deltidsanställd arbetstagares lön räknas upp till den lön som motsvarar full ordinarie arbetstid.
§ 8 Lön
Mom. 1 Lönebegrepp
Mom. 1:1 Avlöningsförmåner
Avlöningsförmåner är de ersättningar som arbetsgivare har att utge enligt kollektivavtal och enskilda överenskommelser.
Avlöningsförmåner utges från och med den dag arbetstagare, enligt anställningsbevis, tillträder anställningen till och med den dag an-ställningen upphör.
Mom. 1:2 Fast kontant lön/månadslön
Arbetstagare erhåller lön och eventuella fasta lönetillägg för kalen-dermånad om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Med månadslön avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta skift- och övertidstillägg).
I månadslönen ska inte inräknas värdet av naturaförmåner eller er-sättningar för kostnader i tjänsten.
Med fast månadslön jämställs sådan provision, tantiem, bonus och liknande som inte har direkt samband med arbetstagarens
personliga arbetsinsats liksom även garanterad minimiprovision eller liknande.
Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under
löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt. För varje
§ 9 Semester
kalenderdag som anställningen omfattar betalas en dagslön. Med dagslön
avses den fasta kontanta månadslönen gånger 12, dividerat med 365. Med månadslön avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta skift- och
övertidstillägg).
Veckolön
För arbetstagare som är avlönad med veckolön, ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.
Daglön
Med daglön förstås den fasta kontanta månadslönen gånger 12, dividerad med 365.
Timlön
Arbetstagare med kortare anställningstid än tre månader
erhåller lön per timme motsvarande 1/172 av månadslönen, om inte annat överenskommes mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Mom. 2 Korrigering av preliminär lön
Lön och andra avlöningsförmåner för avräkningsperiod beräknas preliminärt och utbetalas utan att arbetstagarens frånvaro m.m.
under perioden helt beaktas. Därför görs slutlig beräkning av avtalsenliga förmåner vid senare avlöningstillfälle.
§ 9 Semester
Mom. 1 Allmänna bestämmelser
Varje arbetstagare har rätt till semester enligt lag (inklusive lag om förlängd semester för vissa arbetstagare med radiologiskt arbete) med de tillägg och undantag som gjorts nedan.
Arbetsgivaren ska, om möjligt, underrätta arbetstagaren om förläggning av semesterledigheten senast tre månader (senast två månader enligt semesterlagen) före huvudsemesterns början. För
§ 9 Semester
att detta ska vara möjligt ska arbetstagaren inkomma med ansökan senast fyra månader innan huvudsemesterns början.
Mom. 2 Semesterår och/eller intjänandeår
Kalenderåret utgör semesterår som tillika är intjänandeår om ej annat lokalt överenskommes eller arbetsgivare enligt praxis följt semesterlagens bestämmelser om intjänandeår respektive
semesterår.
Mom. 3 Semesterns längd Mom. 3:1 Semesterns längd är
25 semesterdagar t.o.m. det intjänandeår arbetstagaren fyller 39 år 31 semesterdagar fr.o.m. det intjänandeår arbetstagaren fyller 40 år
32 semesterdagar fr.o.m. det intjänandeår arbetstagaren fyller 50 år
Överenskommelse kan träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare om fler semesterdagar. Sådan överenskommelse om ökat antal semesterdagar ska ses som ett tillägg till semesterdagarna ovan.
Anmärkning
Individuell överenskommelse kan träffas om annan kompensation för den som är berättigad till fler än de 25 (lagfästa) dagarna. Vid ekonomisk kompensation ska varje semesterdag ha ett värde av 0,5 % av aktuell månadslön x 12.
Med semesterdagar avses både betalda och obetalda
semesterdagar. För arbetstagare med flera semesterdagar än 25 fastställs antalet betalda semesterdagar enligt principerna i 7 § Semesterlagen.
Mom. 3:2 Garantiregel
Den semester arbetstagaren har pga. enskilt avtal ska inte förkortas genom detta avtal.
§ 9 Semester
Mom. 4 Semesterlön, semesterersättning mm
För korrekt semesterlöneberäkning fordras uppgifter om bland annat antalet semesterlönegrundande frånvarodagar. Närmare detaljer kring dessa dagar återfinns i 17, 17 a och 17 b §§
Semesterlagen.
Infaller under semesterledighet dag som är
semesterlönegrundande ska arbetstagare efter framställan utan dröjsmål erhålla annan ledighet än semesterledighet.
Mom. 4:1 Beräkning av semesterlön
Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell under semestern plus semestertillägg.
Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön.
Anmärkning
Gäller såväl dagar från innevarande semesterår som sparade dagar.
För arbetstagare som har veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.
Med semestertillägg avses ett belopp som erhålls per betald semesterdag och beräknas på följande sätt:
• 0,8 % av den månadslön som är aktuell under semestern Anmärkningar
1. Vad övertidsersättning, ersättning per överskjutande timme vid deltidsanställning och restidsersättning
beträffar, har divisorerna i § 6 mom. 2:2 och 4:1 respektive
§ 7 mom. 3 nedjusterats så att de inbegriper semesterlön.
2. Betald semesterdag som inte kunnat utläggas under semesteråret överförs - om inte annat överenskommes med arbetstagaren - till nästa semesterår som sparad semesterdag. Skulle antalet sparade semesterdagar då överstiga 40 utges istället kontant ersättning med semesterlön för sådan semesterdag.
§ 9 Semester
Mom. 4:2 Beräkning av semesterersättning
Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön som inte betalats ut i samband med semesterledighet. Den beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per semesterdag plus
semestertillägg beräknat enligt mom. 4:1. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde.
Mom. 4:3 Semesterrätt vid vissa kortare anställningar
Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete som inte fak-tiskt varar längre tid än tre månader berättigar inte till semesterle-dighet utan i stället till semesterersättning beräknad enligt 16 b § Semesterlagen.
Mom. 4:4 Avdrag för semesterdag som inte ger rätt till semesterlön
För varje semesterdag som inte ger rätt till semesterlön görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 % av
månadslönen.
Beträffande begreppet månadslön se mom. 4:1.
Mom. 4:6 Utbetalning av semesterlön
Semestertillägget om 0,8 % betalas vid det ordinarie löneutbetal-ningstillfället i samband med semestern.
Individuell överenskommelse kan träffas om utbyte av semestertillägg mot lediga dagar.
Anmärkning
Sådan överenskommelse ska träffas senast två månader före semesterårets början och gälla per semesterår. Den ska omfatta hela årets semesterdagstillägg. Växlade dagar ska tas ut under semesteråret och kan inte sparas.
Mom. 4:7 För mycket uttagen semester
Har arbetstagaren erhållit fler betalda semesterdagar än
vederbörande blivit berättigad till under året ska återbetalning av för mycket utbetald semesterlön ske.
§ 9 Semester
Mom. 5 Sparande av semester
Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20
semesterdagar med lön får av överskjutande sådana dagar spara en eller flera till ett senare semesterår.
Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40.
Anmärkning
Enligt semesterlagen gäller följande.
En arbetstagare som vill spara eller ta ut sparade semesterdagar, ska underrätta arbetsgivaren om detta i samband med att
förläggningen av årets semester bestäms, om inte avtal om annat träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
En arbetstagare som vill ta ut sparade semesterdagar utan sammanhang med semesterledigheten i övrigt, ska meddela arbetsgivaren detta senast två månader i förväg.
En sparad semesterdag ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades, om inte avtal om annat träffas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.
Semesterdagar får inte sparas under ett semesterår då
arbetstagaren får ut semesterdagar, som sparats från tidigare år.
Sparade semesterdagar ska förläggas till det år arbetstagaren väljer om inte särskilda skäl för annat föreligger. Om
arbetstagaren avsett att ta ut den sparade semestern det femte året och detta medför betydande olägenhet kan
överenskommelse träffas om att förlägga dem till det sjätte året.
Om en arbetstagare önskar ta ut minst fem sparade dagar ska dessa läggas ut i en följd med årets semesterledighet om inte annat överenskommes.
För semesterdagar som inte sparats, lagts ut, eller inte kan
sparas på grund av 40 dagarsgränsen, utges semesterersättning.
Mom. 6 Intyg om uttagen semester
Intyg om uttagen semester ska utfärdas av arbetsgivaren vid anställningens upphörande. Se § 13 mom. 3:4.
§ 9 Semester
Mom. 7 Semesterförläggning för intermittent arbete Innebär det för arbetstagaren gällande arbetstidsschemat att arbetstagaren inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent arbete) gäller följande.
Antalet bruttosemesterdagar som enligt mom. 3 ska läggas ut
under semesteråret ska stå i proportion till arbetstagarens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för arbetstagare med
femdagarsvecka. Det antal semesterdagar som då erhålls
(nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetstagaren.
Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar ska utläggas under
semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande.
Antal arbetsdagar antal brutto- antal semesterdagar som ska per vecka x semesterda- = förläggas till dagar som 5 gar som ska annars skulle ha utgjort ar-
utläggas betsdagar (nettoarbetsdagar)
Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.
Med "antal arbetsdagar per vecka" avses det antal dagar som enligt arbetstagarens arbetstidsschema är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt under en fyraveckorsperiod (eller annan period som omfattar en hel förläggningscykel).
Om arbetstagaren enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester läggs ut på dag då arbetstagaren endast skulle ha arbetat del av dag så går det åt en hel semesterdag även den dagen.
Exempel
Arbetstagarens arbetstid är Antal nettosemesterdagar förlagd till i genomsnitt (vid 25 dagars brutto- följande antal arbetsdagar semester)
per vecka
§ 10 Sjuklön
Om arbetstagarens arbetstidsschema ändras så att "antalet arbetsdagar per vecka" förändras, ska antalet outtagna
nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.
Mom. 8 Semesterlön för intermittent arbete
Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löne-avdrag vid obetald semester ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
§ 10 Sjuklön
Mom. 1 Rätt till sjuklön
Varje arbetstagare har rätt till sjuklön under de första 14 kalender-dagarna i en sjukperiod enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom. 3:2 andra stycket. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom. 4.
Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.
Mom. 1:1 Sjuklön vid kortare anställning
Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad inträder rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställningen och därefter varit anställd 14 kalenderdagarna i följd (se 3 § SjLL).
Mom. 2 Sjukanmälan till arbetsgivare
När en arbetstagare blir sjuk och därför inte kan tjänstgöra ska ar-betstagaren snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vi-dare ska arbetstagaren så snart det är möjligt meddela
arbetsgivaren när arbetstagaren beräknar kunna återgå i arbete.
Samma sak gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller om arbetstagaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överföring av smitta och rätt fö-religger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.
Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § 1 st SjLL).
§ 10 Sjuklön
Mom. 3 Försäkran och läkarintyg Mom. 3:1 Försäkran
Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att arbetstagaren har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar arbetstagaren skulle ha arbetat (9 § SjLL).
Mom. 3:2 Läkarintyg
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr.o.m. den sjunde kalen-derdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg (8 § 2 st SjLL).
Om arbetsgivaren begär det ska arbetstagaren styrka
nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag.
Arbetsgivaren har, förutsatt att han står för kostnaden, rätt att anvisa läkare.
Mom. 4 Sjuklönens storlek
Mom. 4:1 Beräkning av sjukavdrag
Den sjuklön som arbetsgivaren ska betala till arbetstagaren beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande.
Mom. 4:2 Sjukdom t.o.m. 14:e kalenderdagen per sjukperiod För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med
För sjukfrånvaro upp till 20 % av genomsnittlig
veckoarbetstid (karens) i sjukperioden
månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
För sjukfrånvaro överstigande 20 % av genomsnittlig
veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden
20 % x = månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden
§ 10 Sjuklön
Om arbetstagaren skulle ha utfört arbete på schemalagd arbetstid utges med undantag för karenstiden dessutom sjuklön med 80 procent av den skift- eller ob-ersättning som denne gått miste om.
För arbetstagare med timlön utgör karensavdraget 20% av
genomsnittlig veckoarbetstid. Den genomsnittliga veckoarbetstiden beräknas utifrån ett snitt över föregående månad.
Anmärkning
Om arbete inte genomförts föregående månad ska det beräknas utifrån ett snitt på den månad som arbete utförts
Anmärkningar
1. Med arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid avses
veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag enligt gällande arbetstidsmått.
För arbetstagare med intermittent eller oregelbunden tjänstgöring
beräknas ett snitt över en representativ period, så att genomsnittet på ett rättvisande sätt speglar arbetstagarens arbetstidsförhållande, se
definition i mom 4:3 stycke 4 – 6.
2. Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. Det innebär att fortsatt karensavdrag kan behöva göras intill 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden.
3. Antalet karensavdrag får enligt lagen inte överstiga tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Om det vid en ny sjukperiod visar sig att
arbetstagaren fått tio tillfällen med karensavdrag inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget för de första 20 procenten av sjukfrånvaron beräknas enligt vad som gäller från och med sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig
veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.
4. Alla karensavdrag som görs enligt detta moment (4.2) med sammanlagt högst 20 procent inom samma sjukperiod betraktas som ett tillfälle även om avdragen sker på olika dagar. Av punkten 2 ovan framgår att
sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod.
5. För en arbetstagare som enligt Försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön utan beaktande av karens, görs sjukavdrag enligt vad som gäller för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden.
§ 10 Sjuklön
Mom. 4:3 Begreppen "månadslön" och "veckoarbetstid"
Månadslön = den aktuella månadslönen. (För arbetstagare avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) Vid löneändring finns speciella regler i mom. 4:4.
Med månadslön i mom. 4:2 avses
• fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta skift- eller övertidstillägg)
• den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För arbetstagare som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag ska göras.
Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde arbetstagaren. Om arbetstagaren har
oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel.
Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst två decimaler varvid 0 – 4 avrundas nedåt och 5 – 9 uppåt.
Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbets-tiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.
Mom. 4:4 Ändring av lön eller veckoarbetstid
Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande.
Arbetsgivaren ska göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad arbets-tagaren fått besked om sin nya lön respektive ändrar arbetstid.
Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneut-betalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har ar-betsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "månad" mot "avräkningsperiod".
Mom. 4:5 Sjukdom fr.o.m. 15:e kalenderdagen
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande.
§ 10 Sjuklön
För arbetstagare med månadslön om högst 8 x prisbasbeloppet 12
görs avdraget med
90 % x =månadslönen x 12
365
För arbetstagare med månadslön över 8 x prisbasbeloppet 12
90 % x =8 x prisbasbeloppet
365 + 10 % x (månadslön x 12−8 prisbasbelopp) 365
Sjukavdraget per dag får ej överstiga den fasta kontanta månadslönen x 12 365
Månadslönen = den aktuella månadslönen. (För arbetstagare avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
Vid löneändring finns speciella regler i mom. 4:4.
Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel
• fasta lönetillägg per månad (till exempel fasta skift- och övertidstillägg)
• sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats
• garanterad minimiprovision eller liknande.
Mom. 5 Sjuklönetidens längd
Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden ska arbetsgivaren betala sådan till tjänstemannen:
• för grupp 1: t.o.m. 90:e kalenderdagen i sjukperioden,
• för grupp 2: t o m 45:e kalenderdagen i sjukperioden.
§ 10 Sjuklön
I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag inklusive dag för vilken karensavdrag gjorts, dels arbetsfria dagar som
infaller i en sjukperiod.
Arbetstagaren tillhör grupp l
• om arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd
• om arbetstagaren övergått direkt från en anställning i vilken ar-betstagaren har haft rätt till sjuklön under minst 90
kalenderdagar.
Arbetstagaren tillhör grupp 2 i övriga fall.
Undantag 1
Om arbetstagaren under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om arbetstagaren därför under de senaste tolv månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från
arbetsgivaren ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive
arbetsgivaren ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive