Under arbetets gång har ett antal mätningar krävts för att få tillräcklig information för att beräkna energikostnadsbesparingen vid ett byte av filtersystem. Följande resultat är en produkt av dessa mätningar:
Evakuerad luft
2,9245
Tabell 5 Resultat evakuerad luft
Ovanstående värde vad gäller energi har i sin tur använts för att beräkna årskostnaden för uppvärmning av den evakuerade luften.
Energikostnaden för den evakuerade luften samt nuvarande fläkt blev vid ett elpris på 53,4 öre/kWh.
Ett byte till Filtac ABs filtersystem skulle ge en stor energibesparing då ingen evakuering av uppvärmd inomhusluft sker. Systemet verkar vara lättskött och har en väldigt hög reningsgrad av partiklar. Filtac AB har arbetat länge i branschen, samt har många välrenommerade kunder, därför rekommenderar författarna Filtac ABs
filtersystem. En detaljerad teknisk beskrivning samt anbud bifogas i bilaga 4.
För att nå ett så korrekt resultat som möjligt så har teorin använts i kombination med metodologidelens vetenskapliga tänkande. Arbetet har därför genomförts på god vetenskaplig grund.
26
Tyurker Antonov, Jan Tordsson
6 Diskussion och slutsatser
Det finns flera anledningar till varför ett snabbt byte av filtreringssystem bör göras. Författarna anser att dagens energiförlust är en av dem. Den andra anledningen är att stoft förs in i lokalen, vilket ses som anmärkningsvärt med tanke på arbetsmiljön. Upptäckten gjordes då författarnas ansikten blev prickiga av sot under mätningar vid tilluftsgallret för återvinning.
Även om ett byte av filtreringssytem är en stor engångskostnad så kommer åter-
betalningstiden vara relativt kort. Filtac ABs anbud kommer att motsvara kostnaden för cirka fyra års energiförlust med nuvarande system.
Författarna anser sig ha fått mycket bättre kunskaper kring rapportskrivning. Arbetet har varit väldigt intressant vad gäller mätningar, beräkningar och informationsinsamling. Metoddelen har inneburit en större medvetenhet kring det vetenskapliga tänkandet. Nyttiga erfarenheter kring samarbete med externa företag har erhållits.
En djupare kunskap kring ventilationsmätning och filtreringsteknik har erhållits.
Författarnas förståelse kring dagens tillverkningsindustri vad gäller konkurrens har ökat. VDn Göran Appert berättade bland annat att under 80-talet så skulle omsättningen per arbetare vara en miljon kronor. Idag bör omsättningen för att vara konkurrenskraftig ligga på fyra miljoner kronor. Detta nås genom ökad automatisering och tillverkning med hjälp av robotar. Arbetet ger en insikt om de miljökrav som ställs på dagens industri jämfört med 70-talets industri.
Möjligheterna med ny teknik inom ventilationsbranschen ger hopp om framtida energi- besparingsmöjligheter för samhället. Teknikutvecklingen ger också hopp om lösning av de stora utmaningarna vad gäller CO2-utsläppen. Vilket flera av dagens politiker anser endast kan lösas genom att människors levnadsstandard minskas. Författarna tycker inte att detta är den rätta vägen att gå, utan att mer fokus bör läggas på forskning och ny teknik. Här har dagens och framtidens ingenjörer en oerhört viktig roll att spela, genom att i varje uppdrag och produkt alltid ha samhällets bästa i åtanke. Detta i allt ifrån säkerhet till miljö.
7 Referenser
(1) Spring Systems. u.d. den 31 Maj 2014. <http://www.springsystems.se/>. (2) Appert, Göran. Intervju. den 29 April 2014. E-mail.
(3) Airoshotblast. http://www.airoshotblast.com/. u.d. den 15 Maj 2014.
<http://www.airoshotblast.com/index.php/products/industrial-dust-collector/wet- scrubbers/wet-scrubber.html#!prettyPhoto[media_gallery]/3/>.
(4) Taylor Spring. n.d. http://www.taylorspring.com/compression.shtml. 31 Maj 2014.
(5) Barath, Stefan, o.a. ”Short-term Exposure to ozone does not impair vascular function or affect heart rate variabiliy in healthy young men.” Toxicological Sciences (2013): 292-299. Journal.
(6) Hesaraki, Arefeh och Sture Holmberg. ”Demand-controlled ventilation in new residential buildings: consequences on indoor air quality and energy savings.” Indoor and Built Environment (2013): 1. Article.
(7) Heier, Johan. ”Energieffektivisering via termisk energilagring.” Teknik och forskning (2013): 66.
(8) Myhren, Jonn Are och Sture Holmberg. ”Performance evaluation of ventilation radiators.” Applied Thermal Engineering (2013): 51. Journal.
(9) Johansson, Per och Anders Svensson. Metoder för mätning av luftflöden i ventilationsinstallationer. Vol. 2. Stockholm: Formas AB, 2007. Bok.
(10) Mörtstedt, Sten-Erik och Gunnar Hellsten. Data och Diagram - Energi- och kemitekniska tabeller. Vol. 7. Stockholm: Liber AB, 2010. Bok.
(11) Fraden, Jacob. Handbook of Modern Sensors - Physics, Designs, and
Applications. Vol. 4. New York Heidelberg Dordrecht London: Springer, 2010. E-book.
(12) Neagruppen. u.d. Dokument. den 06 Juni 2014. <http://www.neagruppen.se/vad- ar-en-stromtang/>.
(13) SMHI - Graddagar. den 05 September 2012. Html. den 24 April 2014. <http://www.smhi.se/Professionella-tjanster/Professionella-
tjanster/Fastighet/smhi-graddagar-1.3478>.
(14) Frågor och svar om rapportering. den 27 Januari 2014. Html. den 24 April 2014. <http://www.energimyndigheten.se/Offentlig-sektor/Energieffektiva- myndigheter/Forandringar-av-rapporteringssatt-infor-2014-ars-
28
Tyurker Antonov, Jan Tordsson
(15) Franzén, Thomas och Sivert Lundgren. Elkraft Teknik. Vol. 1:10. Lund: Studentlitteratur AB, 2002. Bok.
(16) Abbasi, Saeed, Ulf Sellgren och Ulf Olofsson. ”Experiences of studying airborne wear particles from road and rail transport .” The Aerosol and Air Quality Research Journal (2013). Journal.
(17) Patel, Runa och Bo Davidson. Forskningsmetodikens grunder : att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur, 2011. Bok.
(18) Björklund, Maria och Ulf Paulsson. Seminarieboken - Att skriva, Presentera och Opponera. Vol. 2:1. Lund: Studentlitteratur AB, 2012. Bok.
(19) Patel, R. och U. Tebelius. Grundbok i forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB, 1987. Bok.
(20) Lantz, Annika. Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur, 2007. Bok. (21) Dahmström, Karin. Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk
undersökning. Lund: Studentlitteratur AB, 2011. Bok.
(22) ”Länstyrelse i Kalmar län.” den 23 Juni 2010. Länstyrelse. Pdf-dokument. den 24 April 2014.
<http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och- klimat/klimat-och-
energi/Klimatanpassning/Klimatanalyser%20Kalmar%20l%C3%A4n.pdf >. (23) Ewing, Göran. Och Leif Petersson Fläktmotorns elförbrukning den 29 April