Efter att ha gjort en tematisk analys och de kvalitativa intervjuerna har flera resultat framställts. På grund av den stora omfattningen av koder redovisas dessa som bilagor i slutet på undersökningen, medan de teman som upptäcktes redovisas i resultatet. De kvalitativa intervjuerna är sammanfattade i resultatet för att kunna fördjupa intervjun och inte allt för mycket fokusera på de ordval som intervjupersonerna har valt. Det redovisas inte någon transkribering från intervjuerna. Den analys som följer i resultatredovisningen är en analys av materialet.
5.1 Förändringar i sportsidornas innehåll
I detta avsnitt redogör jag för den tematiska analysen på de artiklar som samlats in. I urvalet blev det totalt 105 stycken artiklar som har analyserats genom kodning och som sedan har blivit teman. Eftersom den tematiska analysen är kvalitativ vävs en analys av resultatet samman med tidigare forskning och teoretiskt ramverk, detta gör att kvalitativa metoder oftast behöver en djupare beskrivning av arbetet. I slutet av resultatkapitlet finns det en sammanfattande analys av resultatet. Det redogörs några exempel på citat från artiklar för att visa på hur olika teman skapades.
5.1.1 SVT Sport
Efter att artiklarna hade kodats och blivit uppdelade i teman från SVTs artiklar är var det dags att undersöka de närmre och försöka förstå dess innebörd i förhållande till forskningsfrågorna.
Under den första veckan innan regleringen från folkhälsomyndigheten kom kunde flera teman finnas efter att ha analyserats de koder som fanns i artiklarna. De teman som hittades var tävling/match, ekonomi, hälsa, politik och säsong.
Tävling och match var det största temat som SVT sport skrev om. Temat omfattar koder som hade en karaktär av tävling så som resultat, placering, åsikter om
prestation och liknande. Uppfattningen var att temat var en stomme i rapporteringen om sport och att de följande temas som upptäcktes var sidospår på detta tema. Oftast handlade artiklarna om resultatet i en match med en kompletterande intervju eller en
typisk ”hur känns det?” artikel. Här inkluderas inte några inför matchartiklar. Att detta tema just uppfattas som det ledande temat inom SVT Sports bevakning och rapportering går i linje med sportjournalistikens historia och uppkomst, där självaste sportevenemangen alltid har bevakats och är svår att komma ifrån då det är kärnan i rapporteringen (Boyle 2006,92).
” Det kändes bra och jag hade bra skidor. Jag är verkligen jätteglad att kroppen svarade så bra idag och att jag äntligen fick kliva upp på pallen igen. Jag gav allt för att utmana Therese men hon var några sekunder för stark även idag, säger Ebba Andersson till SVT Sport.” (SVT.se)
Generellt är alla teman kopplade till en säsongsberoende dagordning, vilket
resulterar i att temat tävlingar och matcher blir det mest markanta temat. Inom dessa artiklar var det få längre texter så som reportage, men inom temat politik förekom det granskningar av exempelvis doping. Ekonomi är ett tema som var återkommande i många artiklar. Oftast handlade det om konkurs, årsstämmor eller vinstpengar. Något som enligt nyhetsvärderingen är något sensationellt och elitcentrerat (Nord och Strömbäck 2012, 213).
De slutsatser som kan dras av SVT sports nyhetspublicering är att de främst byggs på spelscheman och säsongsplanerade tävlingar. Detta gör att majoriteten av deras innehåll handlar eller kretsar runt tävlingar och matcher. SVTs dagordning innan beslutet från folkhälsomyndigheten togs var alltså anpassat efter de spelprogram som fanns. Att just det visade sig att SVT följer sportens egna spelprogram är inte något häpnadsväckande eller överraskande och enligt Strömbäck (2014) så skapar då medierna ett innehåll som påverkar vad publiken tycker är viktigt, något som kan ifrågasättas inom sportjournalistiken då de bevakar sporter och tävlingar som redan har ett stort allmänintresse (Strömbäck 2014, 101).
Eftersom analysen av period två är uppdelad i två delar så går det att dra flera olika slutsatser beroende på vilken av perioderna som analyseras. Artiklarna som skrevs den första veckan efter regleringen från folkhälsomyndigheten hade snarlika teman som se från period ett, men det finns några teman som genomsyrar majoriteten av artiklarna från SVT. De teman som kunde upptäckas var tävling/match, säsong,
ekonomi/politik och sjukdom/hälsa. De mest dominerande teman som fanns var beslut om säsong och sjukdom/hälsa. Dessa dök upp i nästan alla artiklar som publicerades. Att sjukdom och hälsa var ett av de största teman som upptäcktes är inte speciellt förvånansvärd med tanke på den situationen vi lever och pandemin. Publiken blir intresserad av att läsa hur och när sporten kan starta upp igen.
Den andra veckan som analyserades under period två visar däremot ekonomi, politik, klubb/föreningsliv och evenemang/tävling. Den störst märkbara skillnaden är att det inte rapporterades något om coronaviruset i den benämning att någon har blivit smittad eller drabbad. Däremot så var Coronaviruset en bakomliggande faktor till varför vissa artiklar skevs. Det var väldigt jämn fördelning om hur mycket de skrev om de fyra olika teman; evenemang/tävling, ekonomi, klubb/förening/spelare och politik. Det skrevs mycket om hur olika allsvenska klubbar, landslag och elitidrottare har det tufft ekonomiskt när sponsorintäkter försvinner i och med Coronaviruset och alla inställa tävlingar och matcher. De ekonomiska artiklarna är något som stämmer väl in på både sensation och elitcentrering, det spinner vidare på det allmänintresse det finns för sporten (Nord och Strömbäck 2012, 213). Att SVTs dagordning inte hade några större förändringar är ett väntat resultat som var relativt förutsägbart, enligt Strömbäck (2014) tenderar medierna att hålla sig till en dagordning som publiken tycker är intressant samtidigt som de styr vad som är intressant för
publiken. Då SVT är statligt stöttat finns det en större del ekonomiska förutsättningar som gör att produktionen kan fortsätta och på grund av att SVT täcker hela Sverige i sin bevakning finns det fortfarande en större del nyheter att skriva om.
– Vi går in i ett skede där kostnader börjar tas och det får inte bli en sådan risk att det äventyrar verksamheten då det handlar om orienteringrörelsens pengar, säger Jens Lindquist, t.f verkställande direktör på O-ringen. (SVT.se)
Med hänvisning till citatet ovan så ser man hur temat ekonomi, så som många av de andra teman som finns under den andra perioden starkt är kopplat till Coronaviruset och dess konsekvenser. Temat har på grund av de ekonomiska svårigheterna hos idrotten blivit stort.
5.1.3 UNT Sport
Efter att ha kodat första perioden, innan beslutet från Folkhälsomyndigheten togs, kunde till slut fyra teman urartas från de koder som samlats in. I artiklarna från UNT Sport kunde teman så som ekonomi, match/tävling, säsong och politik/hälsa formas. Det största temat som kunde skapas från de koder som hittades i artiklarna var
säsong. Under temat säsong ingick koder som karakteristiskt representerade ord som hade en betydelse för temat. Exempel på sådana ord som gick under temat säsong var spelarövergång och succé. Att just temat säsong blev det mest markanta och mest framhävande kan bero på den lokala journalistikens beroende av den lokala sporten och för att tillfredsställa det lokala intresset hos läsarna i Uppsala och Uppland. I och med att säsong blev det tydligaste temat efter kodningen, så kan det antas att UNT Sport har en säsongsinriktad dagordning och låter tävlingar samt matcher styra innehållet i tidningen. Enligt Boyles synsätt på sportjournalistikens nyhetsvärdering och dagordningsteori kan man med förankring i UNT Sports tematiska innehålls säga att på grund av att sportjournalistiken har blivit ett 24/7 medium så blir det stora fokus på säsong för just UNT som lokalredaktion (Boyle 2006, 92). Det som dock ska tas i beaktning är att temat match och tävling var snarlika stort i antalet koder som gick under temat, men med hänsyn till frekvens av koderna var det just säsong som dominerade innehållet under den första perioden från UNT Sport.
I täta och jämna matcher där varenda poäng och vartenda mål kan bli
avgörande är spelet i numerärt över- och underläge en viktig spelform. Almtunas statistik i powerplay sett över hela säsongen är inte bra – bara 15,86 procent (UNT Sport).
De koder och teman som kunde upptäckas efter den tematiska analysen under period två resulterade i fyra olika teman. Dessa var ekonomi, säsong, match/tävling och politik/hälsa. Inom det temat säsong fanns det koder som berörde allt från klubbar och spelare till olika koder som hade en koppling till säsong på annat sätt, så som ”anfallsstjärna” och ”succé”. Dessa teman var störst under båda de två veckorna som period två var uppdelad i. Detta visar på att när den självklara dagordningen i form av spelprogram försvann för UNT skapade de en dagordning i form av ekonomiska vinklar och fokus på det som berörde säsongen för idrotten. Den största skillnaden
mellan säsong från den första perioden och den andra är att det finns tydliga spår av Coronavirusets framfart och att temat säsong fortfarande är stort är en följd av att redaktionen vill fortsätta med en liknande dagordning som tidigare.
När många klubbar går på knäna ekonomiskt så drabbas rospiggarna inte alls, eller väldigt lite, av den pågående viruspandemin (UNT Sport).
Det uppkom även ett tema som heter evenemang under processens gång, det ska inte blandas ihop med säsong eller tävling på grund av att de handlar om olika större evenemang så som OS, EM och exempelvis Diamond League. Den indelningen gjordes på grund av att tydligare visa skillnaden hur den lokala bevakningen har förändrats, men också visa på att UNT Sport tar in mer TT material som då handlar om riksnyheter och internationella nyheter, detta skulle precis som det skrevs i avsnittet om avgränsning, undvikas till alla störta mån, men efter att den självklara dagordningen försvann, såg man en markant skillnad i hur UNT Sport tog in mer och mer internationella nyheter. Vad detta beror på kan diskuteras då det dels kan bero på den minskade mängden om lokala sportnyheter i upptagningsområdet, men också för att visa publiken och läsarna vad som sker utanför Uppland och Uppsalas gränser. Under den andra perioden är det svårt att se några tydliga idéer kring innehållet som publicerades och därför är det svårt att se några direkta förändringar inom de teman som kunde ses från period två. Precis som period ett är säsong det största temat, vilket kan vara missvisande om koderna under temat inte studeras. Efter att ha analyserat både koderna och teman från artikelinnehållet är det tvetydigt om mediernas dagordning inte låter sig påverkas av allmänhetens dagordning, utan att det är mediernas dagordning och vad de vill att allmänheten ska få veta och leva i som styr (Strömbäck 2014, 100).
5.2 Kvalitativa intervjuer
I detta avsnitt redogörs de kvalitativa intervjuerna där jag intervjuade två personer inom nyhetsbranschen för sport för att få svar på hur vida sportjournalister upplever en förändring i deras arbete och hur de hanterar den. Avsnittet styrs efter de teman som behandlades under intervjun och intervjupersonernas respons finns parallellt med varandra - detta för att jämföra mellan intervjusvaren. Ingen transkribering finns i texten, utan endast utplockade citat för att lyfta poängen i citatet.
5.2.1 Intervjupersonerna
De två personerna som jag har valt att intervjua för denna undersökning är Johanna Bäckström Lerneby och Mathias Rutegård. De båda två har positioner inom
redaktionerna som är intressanta för de forskningsfrågor som denna undersökning söker svar på.
Johanna Bäckström Lerneby är nyhetschef för SVT sport och är ansvarig för all nyhetsverksamhet på just sportredaktionen. I den chefsrollen ingår det ett personalansvar över de reportrar som arbetar på sportredaktionen och även
innehållet. Då SVT är en televisionredaktion i grunden så inkluderar det allt material som produceras på tv-kanalen till det som publiceras på webben i form av textartiklar och videoklipp. Hon beskriver att hon har full insikt i vad som produceras och när det ska publiceras. Johanna Bäckström Lerneby beskriver att SVT Sports
bevakningsuppdrag är det bredaste inom sporten i Sverige för att de arbetar som public service. De bevakar alltså inte bara de största idrotterna som exempelvis fotboll och allsvenskan, utan också mindre sporter så som konståkning.
Mathias Rutegård är inte en nyhetschef som Johanna Bäckström Lerneby, utan han är sportchef och redaktör för sportredaktionen på UNT och är den som har ansvaret för planeringen, produktionen, publiceringen och reportrarna på UNT Sporten. Hans arbete på redaktionen består av att styra upp dagordningen, arbetsuppgifter, brain-storma idéer till tidningen och att även skriva några artiklar själv. Mathias Rutegård beskriver att artiklarna som UNT skriver baseras på händelsenyheter, det vill säga snabba nyheter som ofta styrs av matcher och tävlingar.
De största skillnaderna mellan Johanna Bäckström Lernebys arbetsuppgifter och Mathias Rutegårds är att Mathias Rutegård själv producerar material för tidningen och är därmed mer involverad i arbetet och kommer på så sätt närmre reportrarna än vad Johanna Bäckström Lerneby. Bäckström Lerneby har istället en mer
övergripande insyn i all produktion från tv-program till artiklar som skrivs, och kan på så sätt beskriva helheten på ett mer övergripande och objektivt sätt.
5.2.2 Förändringar i arbetet
Mathias Rutegårds upplever att arbetet för reportrarna på redaktionen och för han själv har förändrats efter att Folkhälsomyndighetens beslut kom att stoppa alla offentliga evenemang. Mathias Rutegård berättar att på grund av få annonsintäkter har UNT och Sporten vart tvungna att reducera redaktionen och sportredaktionens bemanning med mer än trettio procent på några få veckor. Detta gör att det blir hög belastning för de sportreportrar som finns kvar och för Mathias Rutegård själv på grund av att han måste ta större ansvar för det som produceras.
Trots att både Mathias och Johanna upplever samma stress kring arbetet på grund av Corona, finns det tydliga skillnader gällande resurser och inställning till förändringen då Mathias uttrycker svårigheter att kunna hålla redaktionen flytande utan att göra ekonomiska anpassningar. Men eftersom nya uppgifter kommer ut hela tiden som behövs täckas så sätter det en större ansträngning av den begränsade personalen på redaktionen. Johanna jobbar på en rikstäckande redaktion och jobbar inom public service som har större ekonomiska resurser och inte samma upplevelse, finansiellt för redaktionen som på UNT. Däremot upplevs stressen samma, av att sporten ligger vilande och där behöver anpassa journalistarbetet. Enligt Johansson (2008) så förklarar han att det finns grundläggande faktorer som påverkar nyhetsurval som ekonomi. I denna situation så ser vi konsekvenserna av att de ekonomiska aspekter stort inflytande i nyhetsurvalet på grund av att de ekonomiska resurserna på UNT inte finns till för att kunna täcka de bristande mängd nyheter, medan SVT inte har samma problem för sin ekonomi och därmed har ett överskott i resurser för den begränsade mängden nyheter.
”De upplever det nog det precis som jag, att vi längtar efter att ska bli normalt igen för vi älskar ju sport. Sen så ser deras arbete ut som vilken journalists som helst, det är
ingen skillnad på en vanlig reporter och en sportreporter.” - Johanna Bäckström
Lerneby
”Det kommer ingenting gratis. Förut kunde vi bygga upp stor del av vår bevakning på händelsenyheter och när det gäller sport kan vi styra den till viss del. Nu är det tuffare och vi måste jobba mer för arbetet, samtidigt som resurserna har blivit färre. Vi har minskad
bemanning med över 30 procent, samtidigt som jobbet har blivit tuffare.” - Mathias
På grund av den stora mängd inställda evenemang, bevakningar och
presskonferenser så måste både Mathias och Johanna anpassa arbete till kreativare arbetsmetoder. Johansson (2008) skriver att en annan central aspekt inom
nyhetsurval är medielogik, sättet redaktioner jobbar på och hur väl nyheter passar in i hur rutiner och arbetsmetoder har en större chans att täckas av redaktionen.
Johanna nämner att eftersom det har skett en förändring i typen nyheter som brukar täckas så har de journalister på SVT börjat gå på egna idéer och tips. De har även tillåtit journalister på redaktionen gå över till andra avdelningar för att avlasta
arbetet. Mathias uttrycker samma typ av metodik där anpassningar har skett i arbetet då deras tidigare medielogik inte är ej applicerbar längre. Mathias förklarade att efter begräsningarna inom folksamlingar trädde i kraft vilket då rörde i stort sett alla sportevenemang så fanns det mycket att skriva om. Men efter ett tag var detta inte något som var sensationellt nog att vara relevanta nyheter. Därmed förklara Mathias att de börjar göra mer reportage, personporträtt och grävjobb som tar en stor del i deras nya medielogik (Johansson, 2008).
Ghersetti (2012) förklara att innehåll och form är de största faktorerna inom det redaktionella arbetet för nyhetsurval. Innehållet och formen för nyheterna som täcks ska vara så genomsyrad att journalister och nyhetschefer ska kunna bytas ut utan att just innehållet och formen ändras. Just i denna situation är detta inte fallet då de anställda journalister och nyhetschefer skapar en ny infrastruktur på hur nyheter ska väljas och baserat på den gamla strukturen och är unik för det nuvarande klimatet. Detta blir tydligt i Mathias förklaring i riktning för UNT av att fokusera mer på reportage, personporträtt och grävjobb, Johanna förklarar samma
5.2.3 Dagordning och nyhetsvärdering på redaktionerna
Enligt både Ghersetti och många andra finns det en rad olika kriterier som avgör värdet på en nyhet (Ghersetti 2012, 212-214). Det som dock är svårt att få grepp om är hur vida sportjournalister och reportrar aktiv arbetar med dessa kriterier och hur det faktiskt utspelar sig i det vardagliga arbetet.
Johanna Bäckström Lerneby berättar hur arbetet med nyhetsvärdet inte är något som det läggs någon större vikt vid. Hon menar att det snarare är upp till den enskilde individen och reportern hur vida en artikel anses viktig eller inte. Bäckström Lerneby säger att det är väldigt svårt att beskriva hur just SVT Sport arbetar med
nyhetsvärdet, men som alla har fått lära sig så ska nyheten vara allmännyttig och viktig för många. Dock tycker hon att det är viktigt att poängtera att just eftersom sporten berör många så kan alla typer av nyheter inom sport verka allmännyttiga men att de måste göra någon typ av avvägning om hur många det faktiskt är som berörs. Ett exempel som Johanna Bäckström Lerneby är hur SVT skrev om vikthets inom konståkningen och att det kan anses jätteviktigt att belysa, just för att det sker inom en sport som man inte ser speciellt mycket om. Medan hon också menar att nyheten kanske inte anses så viktigt för att det just är en sådan liten sport. Poängen är att SVT som public service har ett ansvar att rapportera om all typ av idrott så måste man lita på ens journalistiska instinkt när det gäller nyhetsavväganden. Johanna Bäckström Lernebys synsätt på just nyhetsvärdering och dagordning verkar vara något som är återkommande hos UNT Sport och Mathias Rutegård som menar att de inte arbetar med nyhetsvärdering på dagligbasis, utan att det är upp till reportrarna som arbetar med nyheterna att avgöra vad som anses viktigt eller inte. Mathias Rutegård menar att UNT Sports dagordning består av händelsenyheter och är styrda av spelprogrammen för de lokala lagen i Uppsala och Uppland. Moritz (2014) skriver om hur sportjournalistikens synsätt på nyhetsvärdering inte skiljer sig speciellt mycket åt från den “allmänna” journalistikens nyhetsvärdering. Vilket gör att de tankesättet som Mathias Rutegård förklarar - att nyheterna baseras på
händelser - gör att de är fokuserade på elitcentrering men också sensationsnyheter.
5.2.4 Lärdomar från arbetet
Att de båda redaktionerna har genomgått förändringar i sitt arbete i följd av coronapandemin redogörs i ett tidigare avsnitt under detta kapitel. Även om
förändringarna är permanenta eller inte är det oundvikligt att redaktionerna har tagit med sig flera olika lärdomar som antingen kan komma att förbättra arbetet i
Johanna Bäckström Lerneby tror starkt på att de förändringar de har fått göra under