Liksom i föregående kapitel inleds detta kapitel med en kortfattad beskrivning av skolklassen. Efter detta följer ett avsnitt som gestaltar en skoldag i Grundsär och därefter analyseras verksamheten i ett avslutande avsnitt.
Grundsärskoleklassen Grundsär
Grundsär är en grundsärskoleklass i Förortsskolan, en grundskola F–6 med ca 400 elever. Grundsär är en F–6 klass med elva elever i skolår F–4. I Grundsär arbetar två lärare och fyra elevassistenter.
I beskrivningen av Grundsär har samtliga namn fingerats enligt tabell 5. Tabell 5. Namnförteckning över personal och elever i Grundsär.
Lärare Elevassistenter Elever Skolår
Lillemor
Lisa Allan (höst–03) Anders Anita Anna Annika (vår–03) Anton: (arbetsprövning under två – tremånaders perioder) Emanuel Förskoleklass Egil skolår 1 Elof skolår 2 Einar Elis Elias Elise Emil skolår 3 Emma Edgar skolår 4 Ellen
Klassrummet och organiseringen av veckan
Förortsskolan består en samling hus. Matsalen, som är gemensam för samtliga elever och vuxna, ligger i en helt separat byggnad. Skolan har tillgång till två större lekplatser. Grundsär ligger i ett av husen och har en egen liten gård. Grundsär upptar ca två tredjedelar av huset, medan den resterande tredjedelen under vissa begränsade tider på dagen används för andra elever i Förortsskolans som uppfattas vara i behov av särskilt stöd.
Grundsärs lokaler består av fem rum: ett stort klassrum, ett soffrum samt tre små arbetsrum. Ett av arbetsrummen arbetar en talpedagog varje torsdag med vissa utvalda från Grundsärs elever. Samma rum nyttjas varje tisdag av en
talpedagog som arbetar där med grundskoleklassernas elever. Dörrarna in till arbetsrummen inklusive klassrummet hålls vanligen stängda.
Grundsär har en långsmalt hall där eleverna har sina klädfack. Från hallen kommer man in till soffrummet. Rummet domineras av två stora bord: ett avlångt och ett runt. Vid det runda bordet står pinnsoffan, som gett rummet dess namn. Där finns en hylla med böcker (ca 15–20 st), tidskrifter och broschyrer av olika slag. Eftersom spis och diskbänk finns i soffrummet används rummet också till hemkunskapsundervisningen för särskolans elever. Klassrummet är ett stort rektangulärt rum (se figur 2). Det kan delas av till två separata rum med hjälp av en befintlig dragvägg. Då väggen inte är utdragen står där ett långsmalt högt bänkbord. Klassrummet är organiserat så att det framstår som två olika utrymmen där vart och ett är möblerade med bl.a. elevbänkar, whiteboardtavla och matta. I klassrummets vänstra halva finns skolmaterial, d.v.s. böcker, häften, olika typer av spel m.m. medan det i den högra delen av rummet finns pussel, lego (i ett skåp) och målarfärger.
Figur 2. Skiss över Grundsärs klassrum. Siffrorna 1-11 anger elevernas skolbänkar.
Organiseringen av veckan
Schemat i Grundsär följer en regelbundenhet där de flesta aktiviteter återkommer vid samma tidpunkter varje dag (tabell 6). Skoldagen börjar samtidigt för alla elever men avslutas olika beroende av vilket skolår eleven går i. Det formella schemat nedan representerar vårterminens schema.
Höstterminens schema var lika förutom att skolår 4 hade musik på tisdagar 12.50 och matte på onsdagar 11.30.
Tabell 6. Veckoschemat i Grundsär. Måndag 8.20 Samling 9.00 Arbeta 9.20 Refl. 9.40 Rast 10.00 Musik 10.30 Lunch 11.00 Avsl. 11.15 KaTu. 11.30 slutar F–år 2 Tisdag 8.20 Samling 9.00 Arbeta 9.20 Refl. 9.40 Rast 10.00 Språkst. 10.30 Lunch 11.00 Avsl. 11.20 Matte Onsdag 8.20 Samling 9.00 Arbeta 9.20 Refl. 9.40 Rast 10.00 Språkst. 10.30 Lunch 11.00 Avsl. 11.15 KaTu. 11.30 slutar F–år 3 Torsdag 8.20 Samling 9.00 Arbeta 9.20 Refl. 9.40 Rast 10.00 Språkst. 10.30 Lunch 11.00 Avsl. 11.15 KaTu. 11.30 slutar F–år 2 Fredag 9.00 Samling 9.40 Rast 10.00 Språkst. 10.30 Lunch 11.00 Avsl. 11.15 Matte 11.30 Rolig timme 11.30 Rast 12.00 Arbeta 12.30 Trä/syslöjd 13.30 Slutar år 3–4 11.40 Idrott 12.30 slutar F–år 3 12.30 Rast 12.50 Matte och högläsning 13.30 Slutar år 4 11.30 Musik 12.10 Rast 12.40 Arbeta 13.30 Slutar år 4 11.30 Rast 12.00 Arbeta 12.30 Hemkunskap 13.30 Slutar år3–4 12.00 Badet 13.30 slutar samtliga elever Tabell 6. Avsl. (Avslappning), KaTu. (Katten Ture), Refl. (Reflektion), Språkst. (Språkstund). I ämnena musik, slöjd och idrott går eleverna till ämneslärarens lokal. Personal och elever
Lärarna: Lillemor utbildade sig till fritidspedagog på tidigt 90-tal och hade dessförinnan arbetat många år som barnskötare på fritidshem. Hon tog specialpedagogexamen i början av 2000-talet. Innan Lillemor kom till Grundsär hade hon, sedan mitten av 90-talet, tjänstgjort som fritidspedagog inom Förortsskolans skolbarnomsorg. Under fler års tid hade hon ett nära samarbete med en av lärarna i skolår ett. Lillemors erfarenheter av personer som ses som utvecklingsstörda bestod av att hon under några somrar arbetat på läger för ungdomar med utvecklingsstörning.
Lisa tog sin förskollärarexamen på 1970-talet. Innan hon började på Grundsär hade hon tjänstgjort som förskollärare på olika daghem, varav de närmast föregående fyra åren på en specialförskola för barn som betraktades som språkstörda. På den specialförskolan fanns ett fåtal barn med utvecklingsstörning.
Både Lillemor och Lisa började arbeta i Grundsär vid starten av läsåret 2001– 2002, d.v.s. året innan den här studien påbörjades.
Lillemor fick tjänst som lärare i det som då var en 4–6 klass och Lisa arbetade som resurspedagog i klassen för skolår 1–3. Hösten 2002 slogs de två klasserna samman till en F–6 klass.
Lillemors erfarenhet av särskoleundervisning bestod av ett par kortare vikariat, vårterminen 2001, som lärare i Grundsär medan Lisa tidigare inte arbetat i särskola.
Lillemor och Lisa planerar var för sig för sina respektive ansvarsområden, men vid behov planerar de tillsammans. Grundsär har tillgång till handledning ca en timme per vecka av en psykolog från kommunens habiliteringsenhet. Handledningen riktas i huvudsak mot lärarna dock erbjuds även elevassistenterna grupphandledning ett par gånger under skolåret.
Elevassistenterna: Anita, Anna och Anton har gått barn- och fritidsprogrammet medan de tre övriga elevassistenterna Allan, Anders och Annika har gått gymnasieskolans studieförberedande program.
Allan, Anders, Anita och Anna anställdes samma hösttermin som denna studie påbörjades. Detta innebar att samtliga elevassistenter var nya på Grundsär. Anita och Anna hade arbetat som elevassistenter i Förortsskolans förskoleklasser innan de började på Grundsär. De övriga hade varken erfarenhet av arbete som elevassistent eller av personer som betraktas som utvecklingsstörda.
Under läsåret skedde vissa förändringar i elevassistentgruppen. Dels utökades gruppen med Anton, som var placerad på arbetsprövning under två kortare perioder, och dels efterträddes Allan av Annika i början av vårterminen.
Elevassistenterna ges sporadisk handledning av lärarna. Elevassistenternas anställningsavtal omfattar i princip inte annat än det direkta arbetet med eleverna. Elevassistenterna följer med eleverna efter det att lektionerna är avslutade för dagen och fortsätter sitt arbete inom de olika fritidsgrupperna som eleverna ingår i. Detta innebär att elevassistenterna inte deltar i planeringsmöten. Under vårterminen erbjöds de emellertid möjlighet till grupphandledning av psykologen.
Övrig personal: I ämnena musik, slöjd och idrott undervisas eleverna av ämneslärare från Förortsskolan. I slöjd och idrott undervisas eleverna från Grundsär som enskild grupp. I musik undervisas två av Grundsärs elever tillsammans med en klass i skolår 3 från Förortsskolan.
En talpedagog arbetar, en förmiddag varje vecka, med några av Grundsärs elever.
Eleverna: Samtliga elever utom Emanuel började sin skolgång i skolår 1 i Grundsär. Ingen har tidigare gått i grundskolklass eller i någon annan särskola. Emanuel är den första elev som börjat i F-klass i Grundsär. Under det läsår som studien pågick gick han i Grundsär fram till november. Därefter deltog han i, enligt föräldrarnas önskemål, sexårsverksamheten merparten av skoldagarna (från november till juni).
Eleverna har olika typer av funktionshinder. Dessa beskrivs i den särskoleutredning som föregår deras särskoleplacering. Egil har Downs syndrom och är den enda i klassen som har en konstaterad kromosomavvikelse. Edgar och Elise har ADHD-diagnos – båda med aktivitetsgraden specificerad som överaktiv. Emanuel har ett syndrom som ger ett avvikande utseende men som inte i sig med nödvändighet innebär utvecklingsstörning. Edgar, som har nedsatt hörsel och använder hörapparat, är tillsammans med Emanuel de enda av eleverna som har konststaterade fysiska funktionshinder.
Då Egil skulle börja i skolår 1 önskade hans föräldrar, enligt lärarna och enligt mamman, att han skulle få gå i en grundsärskoleklass men kommunen erbjöd honom en plats i träningsskolan. Egils föräldrar sökte då till Förortsskolan som är fristående skola och därför själv ansvarar för elevantagningen.
Grundsärs historia
Förortsskolan är i dag organiserad i arbetslag inkluderande personal från fritids- och sexårsgrupperna. Grundsärs personal bildar ett eget arbetslag. Grundsärs lärare ingår i Förortsskolans olika arbetsgrupper som ledningsgrupp, utvecklingsgrupp m.m. I skolan används kvalitetsredskap som lästestet LUS, matematiktestet Mattestegen samt portfolio i samtliga klasser, inklusive Grundsär.
Grundsär är en särskola med drygt trettioåriga rötter och har funnits i samma lokaler sedan starten. Från början bestod den av en lågstadie- och en mellanstadieklass men utökades tidigt med en högstadieklass. På 1980- talet tillkom ytterligare en lågstadieklass. I mitten av 1990-talet minskade Grundsär i storlek. Elevansökningarna avtog och en av lågstadieklasserna drogs in och samtidigt flyttades högstadiet till en närliggande högstadieskola. Från starten hörde Grundsär till en central särskoleorganisation i kommunen med särskolor inhyrda i olika grundskolor. Fram till kommunaliseringen på 1990-talet fungerade Grundsär som helt fristående i förhållande till Förortsskolan. I och med kommunaliseringen överfördes delar av det administrativa ansvaret för Grundsär från särskoleorganisationen till Förortsskolan. Kommunaliseringen
ledde dock inte till att Grundsär blev en självklar del av Förortsskolan utan man fick, enligt pensionerad personal, ”hävda sin rätt hela tiden” (GK:3 – april 2003).
I slutet av 1990-talet skedde ett omfattande personalbyte. Den lärare som startat Grundsär och som fungerat som föreståndare pensionerades. Inom loppet av några år hade all personal slutat, samtliga hade arbetat under många år i Grundsär. Personalbytet ledde till en orolig period, som bland annat innebar att den nyanställda personalen enbart arbetade en kort tid för att sedan säga upp sig och sluta. Elevantalet minskade ytterligare och hela verksamheten råkade i obalans. Grundsär betraktades av ledningen i Förortsskolan som en verksamhet i ett ”krisartat tillstånd” (GK:1 – oktober 2002).
De två lärarna, Lillemor och Lisa, hade vid tiden för den här studiens genomförande som nämnts arbetat drygt ett år på Grundsär. I lärarnas diskussioner om arbetet i Grundsär tar berättelsen form. Den har sin början i en tid då Grundsär uppfattades som en verksamhet i stor gungning. Lillemor och Lisa delar in tiden de har arbetat i Grundsär i före och efter den stora förändringen. Den förändring de talar om handlar om en övergång från en kaotisk till en, som de uppfattar det, välfungerande särskola.
Lärarna beskriver Grundsär som en verksamhet där eleverna tidigare sprang runt och var högljudda, där personalen oavbrutet talade ovanför huvudet på eleverna, där planeringen aldrig höll, där delar av innehållet i skoldagen förblev obegripligt för dem själva under hela året och där föräldrainsynen var obefintlig. Lisa: Och jag kom ju också förra hösten samtidigt med Lillemor och upplevde ett fruktansvärt virrvarr och kaos, ingen struktur, ingen planering, det var fruktansvärt.
(GK:1 – oktober 2002) Redan efter första terminen övervägde båda lärarna att sluta sitt arbete i Grundsär, eftersom de upplevde verksamheten som fullständigt katastrofal.
Lillemor att ja, jag visste inte hur jag skulle göra måste jag säga, då i november förra året, att var det här något för mig och skall jag verkligen ha det? Jag vill bara ge ett exempel: varje dag for barnen runt här och skrek, slängde i dörrar. Vi hade låsta dörrar … ja, jag hade aldrig jobbat på det här viset, ytterdörrarna var låsta, allt var låst. Jag tyckte det var hemskt. Jag tycker inte att man skall behöva ha … alltså måste man för olika sakers skull då måste man ha låst. Men det blev liksom ett fängelse.
Lisa när jag var som mest nergången och kände att det här är en sådan dålig arbetsmiljö. För alla mina ambitioner som jag hade fått i mig djupt då från den här språkförskolan med
rutiner, ordning, planering, det fanns inte här och jag sa till Lillemor. Jag kan inte vara kvar!
(GK:1 – oktober 2002) Olika händelser ledde till att den övriga personalen slutade under vårterminen och Lillemor och Lisa fick möjlighet att starta ett förändringsarbete. De beslöt sig, trots att situationen kändes så bedrövlig, för att ge arbetet i Grundsär en chans. De hyste en tilltro till att det var möjligt att förändra verksamheten. Till sin hjälp hade de en av de lärare som arbetat på Grundsär sedan särskolan startade, men som nu var pensionerad. Denna lärare handledde Lillemor och Lisa en gång i veckan. I slutet av vårterminen tyckte de att de hade lyckats i sina föresatser att förändra Grundsär till det bättre. De var i det stora hela nöjda med resultatet och relaterade också till den positiva respons de erhållit från föräldrarna. Som särskoleverksamhet har Grundsär alltså existerat under mycket lång tid.
En dag i Grundsär
I detta avsnitt gestaltas verksamheten i grundsärskoleklassen Grundsär. Texten bygger på samma principer som gestaltandet av skoldagen i Tränings i kapitel fyra, d.v.s. situationsbeskrivningar (på basen av gjorda observationer) vidgade med lärarnas röster.
Vad är det lärarna försöker åstadkomma? I det följande beskrivs det som eleverna får vara med om under måndagen den 7 april 200369. Den gestaltade skoldagen har valts som ett representativt exempel för hela skolåret.
Klockan är 8.15 – har alla kommit?
Egil kommer skuttandes in till soffrummet. Hej Lillemor, ropar han glatt. Hej Egil! Åh, vad du är glad! Så roligt att du tycker om att komma till skolan Egil!, utbrister läraren Lillemor och hälsar Egil med glad röst och kramar om honom. Han ser nöjd ut. Lillemor sitter runt bordet tillsammans med några av Egils klasskamrater. Egil pressar sig ner i soffan mellan Elise och Elis, får tag i en av leksaksbroschyrerna som ligger på bordet och hittar en bild av en leksaksborg. Han försöker intressera Elise för borgen men hon tittar i Grundsärs fotoalbum. De övriga eleverna samtalar med Lillemor om en film som gick på TV kvällen innan.
Lärarna berättar att de har som ambition att eleverna ska mötas av vuxna som tar emot dem med lugn och vänlighet när de kommer till skolan. Soffrummet ska andas lugn och ro och alla ska veta att man inte springer runt i rummet. Om eleverna lugnar sig innan de går in i klassrummet blir det lättare att genomföra
69
Samtliga situationsbeskrivningar i detta avsnitt baseras på fältanteckningar kodade GFA:6 – april 2003. Lärarnas kompletterande röster bygger på samtalen och intervjuerna med lärarna.
samlingen, säger lärarna som också vill förmedla en känsla av glädje. Eleverna ska tycka att det är roligt att komma till skolan.
Lisa, Egils andra lärare, frågar honom var han har sitt kontakthäfte. Egil slingrar sig ur soffan, kryper under bordet, springer ut i kapprummet och kommer tillbaka in i soffrummet med läxpärmen som han ger till läraren Lisa. Åh, tack Egil! Kommer du med läxan i dag? Det är först imorgon vi har läxdag, säger hon och lägger pärmen på bordet.
Under året som gått har lärarna infört en del nya inslag i verksamheten, som t.ex. veckans läxa. Den infördes dels för att eleverna går i en skola och dels för att de ska uppleva att de har något att ta hem till föräldrarna, säger lärarna.
Egil står kvar vid bordet och det ser ut som om han vill att Lisa ska titta på vad han har gjort. Hon öppnar pärmen och tar upp Egils läxa och säger Åh, så fint du har arbetat och klippt! Lisa och Egil tittar på den färgglada E-bokstaven och på bilden av elefanten urklippt ur en tidning och inklistrad i bokstavshäftet. Har du klippt alldeles själv?, frågar Lisa. Ja!, svarar Egil och tittar på det som växer fram av playdoodegen i Emils händer. Egil talar om att han också vill leka med playdoo. Lisa svarar honom att det inte finns rum i dag. I morgon får du baka!, säger hon.
Nu barn har alla kommit så nu ska ni ställa upp er!, säger Lillemor och ställer sig framför den stängda klassrumsdörren. I kön står Egil nästsist bakom Ellen. Hon är så lång att han inte ser Lillemor eller vad som händer vid klassrumsdörren. Han vänder sig om och småpratar med Elof. Nu ska alla barnen stå riktigt stilla och fint och vara alldeles tysta!, uppmanar Lillemor, men utan resultat. Då använder hon ett bestämt tonfall (nu ska ni lyda-tonfall) och eleverna tystnar och står helt stilla. Nu står ni så fint så nu kan ni få komma in i klassrummet!, säger Lillemor och öppnar klassrumsdörren. Varje elev hälsar på henne genom att ta i hand och säger god morgon. Sedan får de gå in i klassrummet och sätta sig på samlingsmattan.
Klockan är 8.25 - samlingen börjar
Eleverna har satt sig på samlingsmattan. Egil, som sitter mellan Einar och Emil, lutar sig mot väggen och får stöd för ryggen. Ovanför hans huvud hänger whiteboardtavlan. Högst upp på tavlan hänger två röda pappershjärtan. På Egils hjärta står det Egil 8 år.
Lillemor står på sin vanliga plats med väggskärmen bakom sig. Hon inleder samlingen med att visa runt morgontidningens bild av omkullfallna träd och frågar sedan om eleverna vet
något om stormen. Samtliga elever sträcker blixtsnabbt upp en hand. Egil markerar ivrigt och berättar, då det blir hans tur, att han såg stormen på TV. Vad såg du?, frågar Lillemor och Egil berättar livfullt om lastbilen som kört ner i diket. Han tittar hela tiden koncentrerat på henne och
Egil har specifika språk- och kommunikationssvårigheter. Han talar oftast i rak enkel sats och ibland i fyra ords-sats då det gäller ett område som han är mera kunnig i eller bekant med. Han har även generella problem med ljudproduktionen.
använder hela sin kropp till hjälp när inte orden räcker till att beskriva det han vill ha sagt. Lillemor lyssnar tåligt på Egil, men avbryter honom till slut med orden Nu är det Emils tur! och ger sedan ordet vidare till Emil. Ett övergripande mål är, enligt lärarna, att skapa ett tillåtande klimat där eleverna får mötas av vuxna som är närvarande, som ser dem och som lyssnar på vad de har att säga. Lärarna upplever att det är viktigt att ge eleverna möjlighet att komma till tals genom dialog och våga säga något i t.ex. samlingen.
Var och en av eleverna har något att berätta om stormen för Lillemor. Egil petar lite på Emil och de börjar leka med varandras händer och ser ut att släppa uppmärksamheten på läraren. Lillemor får ideligen säga till Edgar, som pratar nonstop, att han måste vara tyst men inte förrän hon tar till sin stränga röst (nu ska du lyda-tonfall) dämpar sig Edgar och sitter tyst. Lillemor vänder sig till Einar och frågar vad han har gjort i helgen. Han berättar om skidresan veckan innan och Lillemor ställer ett par frågor innan hon låter ordet gå vidare till följande elev. Var och en av eleverna får berätta något om vad de gjort under helgen. Även elevassistenterna och Lillemor berättar något om helgen.
Vilka länder krigar? Vilka länder krigar?, frågar Lillemor med sitt långsammare taltempo samtidigt som hon visar en annan bild ur morgontidningen. Egil tittar upp och sträcker på halsen för att se vad det handlar om. Bilden är från Irakkriget och visar soldater som är alldeles svarta i ansiktet. Eleverna viftar med sina händer i luften, ivriga att få svara. Det verkar nästan som om händerna och armarna ropar Ta mej, ta mej. Irak och USA!, svarar Ellen. Rätt!, utropar Lillemor och låter som om det var det bästa svaret i världen. Ellen ler mot henne.
Lillemor berättar att hon på ett medvetet sätt försöker uppmuntra elevernas känsla av att de är duktiga. Hon säger också att hon konsekvent försöker vara övertydlig så att eleverna får lättare att lyssna till och uppmärksamma det hon talar om. Då hon ställer frågor och ger instruktioner, speciellt i vissa moment under samlingen, använder hon ett mycket långsammare taltempo än i andra skolsituationer. Hon berättar vidare att hon brukar vinnlägga sig om att upprepa varje fråga och instruktion minst en, ibland två gånger för att vara säker på att alla elever har förstått.
Lillemor ställer ytterligare några frågor till eleverna. Vad heter Iraks president? Vad heter Iraks president? Alla elever räcker upp en hand.Egil,