Det fjärde steget handlar om att sammanställa all insamlad information och resultat från de övriga stegen och utveckla ett produktkoncept baserat på resultatet. Projektet startade utan en specifik produkt eller användningsområde i åtanke. Materialutvecklingen utgick istället från ett problem med att träbaserade material har många begränsningar när det kommer till dubbelkrökta ytor. Problemet identifierades i första hand inom möbelindustrin. Teorierna i början av studien visade också att möbler och heminredning är en av de största produktgrupperna omsättningsmässigt i Sverige. Även i deltagarstudien från det tredje MDD-steget visade att många deltagare associerade de beskrivande orden till materialet med olika typer av möbler. Resultatet från tinkeringen och användarstudien i det första steget visade att materialet har flera egenskaper som gör att det skulle vara ett lämpligt material att applicera på en möbel då det var starkt, lätt, naturligt, med en intressant struktur samt att det kan dubbelkrökas. Materialet tillverkas av spånfibrer, vilket är en restprodukt från möbelindustrin, som inte används till annat än förbränning i vissa produktioner. Ett intressant koncept att bygga vidare på skulle kunna vara att möbeltillverkare skulle kunna använda spillet från produktionen av andra möbler till att skapa en ny möbel av det nya materialet. Baserat på alla tidigare resultat och kopplingen till problemområdet samt teorierna togs beslutet att utveckla en möbel av materialet. Huvudegenskapen i materialet är att det kan dubbelkrökas vilket gjorde att möbler med många platta ytor, såsom bord och hyllor, valdes bort då de inte visar upp materialets tekniska egenskaper på ett optimalt sätt. Istället togs beslutet att skapa en sittmöbel då dessa bör vara ergonomiska och anpassade efter kroppens organiska former. Ett sittskal ger alltså möjligheten att utnyttja materialets tekniska egenskaper då det gör det möjligt att gjuta fram en mjukare, mer organiska form.
För utvecklingen av sittmöbeln genomfördes en marknadsanalys, dels för att hitta inspiration till utformningen och även för att kartlägga marknaden. Denna marknadsanalys genomfördes främst visuellt. Produkter producerade av material med liknande egenskaper som det nya materialet samlades in och sattes samman till
en moodboard, se figur 10. Även bilder på möbler med ett formspråk som ville efterliknas i slutkonceptet samlades in.
Figur 10. Moodboard med inspirationsbilder från marknadsanalysen (Carlsson. 2019).
En reflektion från marknadsanalysen var att många sittmöbler med dubbelkrökta former var gjorda av olika plastmaterial eller stoppade, mjuka material. Det fanns även många sittmöbler av trä men de bilder som analyserades visade att de var formade av flera enkelkrökta ytor som satts samman för att skapa en mer organisk, dubbelkrökt form. Det var intressant att se att väldigt få möbler av trämaterial som var utformade på ett sätt liknande som de stolarna gjutna av plastmaterial. Då materialet i projektet går att gjuta har det liknande egenskaper som plastmaterial samtidigt som det är baserat på träfibrer vilket öppnar möjligheter för att skapa mer organiska former.
Efter att beslutet att göra en sittmöbel som produktkoncept att applicera materialet på inleddes en skissfas. Genom skissandet utforskades olika typer av sittande. Det första steget i skissfasen blev att bestämma vilken typ av sittmöbel som skulle designas. Utifrån skisserna togs beslutet att göra en lägre sittmöbel, likt en lounge-
stol. Olika sittskal till den typen av möbel skissades fram. Figur 11 nedan visar några av skisserna som gjordes.
Figur 11. Samling av relevanta skisser från den första delen av skissfasen att fortsätta utveckla (Carlsson. 2019).
Efter den första delen av skissfasen valdes en sittform att jobba vidare med ut från skisserna. En lägre sittmodell likt en lounge-stol blev den sittform som utvecklades vidare. Den typen av sittande har stora ytor som visar styrkan i materialet samt att de visuella egenskaperna får stort utrymme. Det är också en sittform som utifrån marknadsundersökningen ofta innehåller dubbelkrökta ytor vilket lämpar sig väl för materialet. Fler skisser på denna modell gjordes. Dessa skisser var mer utvecklade för att tydligare få en bild av hur den färdiga stolen skulle se ut. Skisserna gjordes med markers. I denna skissfas definierades detaljer så som sittvinklar, radier, benform och storlek. Se figur 12 för skisser på hur sittmöbeln var tänkt att utformas.
Figur 12. Utvecklade skisser av den tänkta utformningen på sittmöbeln (Carlsson. 2019).
När formen var bestämd ritades stolen upp i 3d-CAD i programmet Solid Works. Utifrån den digitala modellen gjordes ritningar till en prototyp i samma program. Modellen användes också till att rendera ut produktbilder på hur den färdiga produkten skulle se ut. Ett foto på det slutliga materialet användes för att skapa en textur i 3d-programet så att det gick att applicera på 3d-modellen. Ritningarna användes sedan till att bygga den slutliga prototypen.
Skiss och visualiseringsfasen var ett effektivt sätt att utveckla formen på den sittmöbel som blev slut konceptet. Skiss är en viktig del i arbetet som designer och det var bra att inkludera detta som ett stort steg i den fjärde MDD-steget. Skisserna gjorde det lättare att sortera ut vilka former som var intressanta att undersöka vidare och vilka former som skulle visa materialets egenskaper på bäst sätt.
Slutkonceptet blev alltså en sittmöbel. Formen på sittmöbeln valdes för att visa materialets egenskaper. Huvudkravet på materialet var att det skulle kunna dubbelkrökas vilket visas i de mjuka rundningarna på kanterna av sittskalet samt i övergången mellan sits och ryggstöd. Materialet blev också mycket starkt och därför valdes stora, platta ytor mellan de krökta ytorna. I krökningarna får materialet viss styrka av själva formen men på platta ytor måste materialet bära sig själv. De platta ytorna visar att materialet är tillräckligt starkt för att användas i denna typ av produkt med en jämn och, relativt tunn, godstjocklek i sittskalet. Se figur 13 för bild av den färdiga prototypen.
När prototypen var färdig återkopplades resultatet till några användare för att se deras reaktion på slutprodukten. De fick se prototypen och även testa att sitta i stolen. Responsen var positiv då de tyckte att användandet av materialet som sittskal tillförde något unikt till möbeln som gjorde att den kändes annorlunda och stack ut. Samtliga svarade att det unika materialet gör att möbeln är mer tilltalande och känns värdefullare än om materialet hade varit helt slätt, likt plast. Flera användare sa att de uppskattade kontrasten mellan materialets ojämna och tydliga struktur och de släta, mer traditionella, stolsbenen av massivträ.
5 Slutsats
Studien ämnade att besvara frågeställningen: ”Hur skulle ett nytt träfiberbaserat material kunna utformas för att göra det möjligt att skapa produkter med dubbelkrökta, 3-dimensionella ytor?”. En underfråga som också skulle besvaras var ” Hur skulle en produkt kunna formges utifrån egenskaperna i det nya materialet?”. Huvudfrågan besvaras med ett materialprov av spånfibrer och benlim som sedan applicerats på ett produktförslag som svar på underfrågan. Spånet är spill från möbelsnickerier och benlimmet är en restprodukt framställd av benrester från slaktindustrin. Materialet baseras på 100% biologiska komponeter och är nedbrytbart. Sammansättningen består av 80% träfibrer och resterande 20% är benlim och går att gjuta till dubbelkrökta ytor. Benlimmet gör även att materialet får termoplastiska egenskaper då det går att smälta efter härdning och sedan formas om. Detta gör att materialet är möjligt att omforma och återanvända vilket har en positiv koppling till teorierna om hållbar utveckling och Cradle to Cradle där just återanvändning och återvinning är en viktig del. Materialet är möjligt att sätta in i ett cirkulärt system vilket innebär att efter en produkt tillverkad av materialet slängs går materialet att återanvända till en ny produkt utan att behöva använda nya naturresurser. Materialet är också helt organiskt och därför biologiskt nedbrytbart vilket gör att det även går att sätta in i ett cirkulärt system som slutar med att materialet återgår till jorden. Att materialet tillverkas helt från restprodukter från olika industrier leder till att naturresurser som annars inte utnyttjas får ett nytt värde, något som också har en koppling till teorierna om hållbar utveckling. Resurserna brukas på ett hållbart sätt då fler produkter kan tillverkas av samma mängd trä som används i industrin idag. Spånfibrerna finns redan på plats och endast benlimmet behöver transporteras från någon annan industri vilket är positivt ur ett hållbart perspektiv. Produktkonceptet som materialet applicerades på utvecklades för att visa på ett användningsområde där materialet utnyttjas på ett optimalt sätt. Materialet pressgjöts till ett sittskal med dubbelkrökta ytor för att visa på dess egenskaper. De stora ytorna gör att materialet hamnar i fokus i möbeln och då
materialet, i användartesterna, har visat sig upplevas intressant och unikt framhävs detta i produktkonceptet. De visuella egenskaperna i materialet som strukturen och de synliga fibrerna som upplevts positivt av användare i studien går att koppla till teorierna om materialutveckling där materialupplevelse beskrivs som ett viktigt moment för materialutveckling. Detta kopplar även till teorierna om emotional design som säger att den visuella nivån i hjärnan är den som snabbast tilltalas eller inte av en produkt. Denna nivån är enklast att påverka hos användaren för att få denna att skapa ett emotionellt band till produkten. Utifrån de deltagande användarna i studien upplevs de visuella egenskaperna i materialet positivt vilket kan ge produktkonceptet ett emotionellt värde. Detta är dock svårt att dra någon slutsats kring då ingen användare fått inneha produktkonceptet för att ge någon återkoppling till om materialets visuella egenskaper haft någon påverkan på användarens emotionella band till produkten.
6 Diskussion
MDD som metod var ett bra val till detta projekt då stora delar av metoden kunde följas utan att behöva ändras för att passa projektet. Metoden gav materialet möjlighet att utvecklas optimalt endast utifrån en huvudegenskap som var ett krav att materialet skulle ha. Att sätta kravet på att materialet skulle kunna dubbelkrökas var både positivt och negativt i projektet upplevde jag. Det var bra att ha det kravet att ständigt förhålla sig till men det gjorde också att vissa beslut blev tvungna att fattas som kompromissade med andra egenskaper i materialet. Till exempel upplevde jag att materialproverna med större stycken av fanér var mer visuellt tilltalande och enklare att hantera vid tillverkningen men de hade inte alls lika goda egenskaper när det kom till formbarheten vilket var anledningen till att de inte utvecklades vidare. Slutresultatet blev ett material som fick en starkare koppling till hållbar utveckling än vad som först var tanken. Detta var en positiv utveckling för projektet. Thorpe tar upp i sina teorier om hållbar utveckling att en viktig del i ekologisk hållbarhet är att förstå naturresursernas värde och förvalta dessa på bästa sätt. Beslutet att utesluta de hela fanérstyckena innebar att det återstående materialet kunde tillverkas av enbart spillmaterial från träverkstäder ett bra sätt att återkoppla till fördjupningsområdet. Användningen av spillmaterialet ger det ett nytt värde och gör det möjligt att nyttja mer av naturresurserna. Att materialet tillverkas av träspill gjorde även att slutmaterialet fick en tydligare koppling till problemområdet med dubbelkrökta ytor av trä som identifierades i just träverkstäder som arbetar med möbeltillverkning.
Något som fungerat mycket bra i projektet var att få tag i personer till användarstudien och deltagarstudien. Jag hade, inför projektet, sett detta som ett orosmoment att få tag på tillräckligt många personer som var villiga att ställa upp i studien. Av de totalt 25 personerna som deltog var det endast tre personer som hade någon koppling till mig personligen vilket kan ha gjort resultatet mer neutralt och oberoende än om jag endast använt mig av personer jag känner. Det var också intressant att jag fick möjligheten att ställa frågorna till yrkesverksamma designers
för att få in det perspektivet i studien. Även om resultatet av deras svar inte skilde sig speciellt mycket från de övriga användarna var det i sig ett intressant resultat att reflektera kring.
Beslutet att arbeta med benlim var en stor etisk fråga i projektet. Det var inget självklart val att arbeta med en animalisk produkt som kommer från slaktindustrin. Det var ändå ett val jag fick göra då jag ville att materialet skulle vara helt tillverkat av biologiska komponenter. Kravet på biologiska komponenter uteslöt andra lim och bindemedel som baseras på olja eller innehåller andra kemiska komponenter som kan vara skadliga. Att välja bort alla bindemedel som inte är organiska eller biologiska begränsade projektet avsevärt då alternativen som återstod på marknaden var mycket få. Det gjorde dock att slutmaterialet med ett organiskt bindemedel fick en tydlig koppling till teorierna i kapitlet om hållbar utveckling, både Thorpe och Shapira tar upp att material som naturen själv kan reproducera samt bryta ner är de som har minst inverkan på miljön. Optimalt för materialet och projektet hade varit att kunna arbeta med lignin, men som beskrivet tidigare i studien, finns inte detta att tillgå på marknaden idag. Det är dock en intressant utvecklingspotential för materialet i framtiden. Då skulle materialet kunna baseras helt på växtbaserade komponenter. Materialet skulle kunna bli en rekonstruktion av träets naturliga form. Att det finns ytterligare utvecklingspotential i materialet kan vara ett viktigt kunskapsbidrag till framtida materialutveckling. Detta är något som har varit intressant att resonera kring under studien.
En del som jag valde att avgränsa studien från var tillverkningsmetoder i industriell skala. Studien var inte tillräckligt omfattande för att det skulle finnas tid att undersöka detta. Jag ser dock att det finns stor potential i materialet att tillverkas i större skala på till exempel en etablerad träindustri där spånspillet redan finns och endast benlimmet behöver tillsättas. Det skulle kunna öka produktionen genom att det skulle vara möjligt att tillverka fler produkter på samma plats och ta vara på större del av råvaran. Samtal jag haft med efter studien med en produktion av formpressad faner har bekräftat detta och de sa att de ser att det finns en potential i att ta tillvara på spillet från produktionen på detta sätt.
Något jag hade velat undersöka mer är kopplingen till emotional design. Jag tycker att jag fick ut mycket från deltagarna i det tredje MDD-steget kring vad de tycker är viktigt för att skapa emotionellt värde till en produkt. De gav insikt i vad de tycker är viktigt för att en produkt ska vara betydelsefull och varför man skulle vilja behålla produkten längre. Många av svaren deltagarna gav om vilka produkter de har ett emotionellt band till gick att koppla till teorierna i kapitlet Emotional design. Flera nämnde bland annat att flera av deras mest omtyckta produkter främst är visuellt tilltalande och inte speciellt funktionella. Jag ser en tydlig koppling mellan detta och det Norman hävdar, den visuella nivån är den simplaste nivån och den som lättast påverkas människan emotionellt. Om studien hade haft en större tidsram hade det varit intressant att återkoppla till deltagarna med produktkonceptet för att få en indikation på om de tycker att materialet tillför emotionellt värde i produkten som skulle kunna gör att den får ett affektionsvärde. Detta var dock inte möjligt att göra då tiden inte räckte till men det hade varit spännande att undersöka vidare. Flera deltagare i studien sa att de ansåg att materialets unika utseende och struktur gör det intressant och unikt. Dessa två egenskaper kan bidra till att produkter av materialet upplevs personliga och gör att användaren knyter an till produkten. Material och produkter som upplevs unika och väcker användarens intresse är något både Donald A. Norman pratar om i Emotional Design samt egenskaper van Bezooyen tar upp när han pratar om materialutveckling. Att det är egenskaper deltagarna nämner tyder på att materialet kan ha möjligheten att ge produkter ett emotionellt värde.
Källförteckning
Ashby, M. Johnson, K. 2017. Materials and Design The Art and Science of Material Selection in Product Design. 3 uppl. Oxford: Elsevier Ltd.
Cambridge Dictionary. 2019. Benchmark.
https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/benchmark (Hämtad 2019-03-13)
CEOS. 2019. Plywood- kunskap. http://ceos.se/materialkunskap/plywood-kunskap.html
(Hämtad 2019-01-30)
Cradle to Cralde. 2019. About the Institute. https://www.c2ccertified.org (Hämtad 2019-06-15)
Crocetti, R. Johansson, M. Johnsson, H. Kliger, R. Mårtensson, A. Norlin, B. Thelandersson, S. 2011. Design of timber structures. Swedish Wood.
Desmet, P. M. & Hekkert, P. 2007. Framework of product experience. International
journal of design, 1(1), 57-66.
El Haggar, S. (2010). Sustainable industrial design and waste management: cradle-to-
cradle for sustainable development. Academic Press. Fräsning.com. 2019. Cnc-fräsning – en spännande teknik
http://www.frasning.com/se/cnc-frasning.html (Hämtad 2019-02-01) Giftinformationscentralen. 2019. Isocyanater.
https://giftinformation.se/kemikalieregister/isocyanater/ (Hämtad 2019-03-05)
Glue Machinery. 2018. EVA. https://www.gluemachinery.com/ethylene-vinyl-acetate- eva-based-hot-melt-adhesives/ (Hämtad 2019-01-31)
Horwath, W. 2015. Carbon cycling: the dynamics and formation of organic matter (pp. 339-282). Academic Press: London.
Hallå konsument. 2017. Polyester och miljö. https://www.hallakonsument.se/miljo-och- hallbarhet/handla-hallbart/textilier-och-miljon/miljoaspekter-pa-olika-
Karana, E. 2009. Meaning Driven Materials Selection in Design Education. In DS 58-
10: Proceedings of ICED 09, the 17th International Conference on Engineering Design, Vol. 10, Design Education and Lifelong Learning, Palo Alto, CA, USA, 24.-27.08. 2009.
Karana, E., Barati, B., Rognoli, V., Der Laan, V., & Zeeuw, A. (2015). Material driven design (MDD): A method to design for material experiences.. International Journal of Design. Vol 9, No 2.
Landguiden. 2018. Naturresurser, energi och miljö.
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/sverige/naturtillgangar-och- energi/ (Hämtad 2019-04-12)
Nationalencyklopedin. 2019. Lignin.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lignin (Hämtad 2019-03-01)
Nordisk bioplastförening. 2019. Vad skiljer en bioplast från en vanlig plast?.
https://www.nordiskbioplastforening.se/vad-ar-bioplast/ (Hämtad 2019-03-06)
Riksantikvarieämbetet. 2013. Materialguiden (pp 41-50). Riksantikvarieämbetet: Visby.
http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/3310/Varia%202013_35.pdf?sequence=1 &isAllowed=y
RISE. 2019. Biologiskt nedbrytbara material och produkter.
https://www.sp.se/sv/index/services/bio_degradabillity/sidor/default.aspx (Hämtad 2019-03-12)
Statistikmyndigheten SCB. 2018. Ett urval av värdemässigt stora varugrupper 2016- 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/naringsverksamhet/naringslivets-struktur/industrins-varuproduktion-
ivp/pong/tabell-och-diagram/ett-urval-av-vardemassigt-stora-varugrupper-20162017/
(Hämtad 2019-02-21)
Stora Enso. 2018. Lignin. https://www.storaenso.com/en/products/lignin (Hämtad 2019- 02-25)
SVID. 2019. Designprocessen http://www.svid.se/sv/Designprojektguiden/Om- design/Designprocessen/ (Hämtad 2019-02-05)
Thompson, R., & Ling, E. N. Y. (2014). The next generation of materials and design. In Materials Experience (pp. 199-208). Butterworth-Heinemann.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B978008099359100014X?via%3Dihu b
Thorpe, A. (2008). Design för hållbar utveckling: ekologi, ekonomi, kultur. Helsingborg: Raster.
Unionpedia. 2019. Dubbelkrökt yta. https://sv.unionpedia.org/Dubbelkr%C3%B6kt_yta
(Hämtad 2019-03-12)
Van Bezooyen, A. (2014). Materials driven design. In Materials experience (pp. 277- 286). Butterworth-Heinemann.
Wiwood. 2019. Faner – Fakta och historia.
http://www.wiwood.se/main.aspx?page=documentdetails&doc=Fakta%20faner
Figurförteckning
Figur 1 leManoosh (2019) Seamless Stool Structure. [Fotografi]
https://lemanoosh.com/publication/httpswww-behance-netgallery37146305neva-bar- chair/#.WEoYwRgr8yk.pinterest [2019-04-23]
Figur 2 Karana, E., Barati, B., Rognoli, V., Der Laan, V., & Zeeuw, A. (2015). Material driven design (MDD): A method to design for material experiences.
[Fotografi] International Journal of Design. Vol 9, No 2.
Figur 3 Carlsson, H (2019). Meaning of Material [Illustration]
Figur 4 Carlsson, H (2019). Materialtabell [Illustration]
Figur 5 Carlsson, H (2019). Materialprover [Fotografi]
Figur 6 Carlsson, H (2019). Materialprover användarstudie [Fotografi]
Figur 7 Carlsson, H (2019). Användarstudie [Illustration]
Figur 8 Carlsson, H (2019). Benchmark [Illustration]
Figur 9 Carlsson, H (2019). Meaning Driven Materials Selection [Illustration]
Figur 10 Carlsson, H (2019). Moodboard [Illustration]
Figur 11 Carlsson, H (2019). Skissfas 1 [Fotografi]
Figur 12 Carlsson, H (2019). Skissfas 2 [Fotografi]
Figur 13 Carlsson, H (2019). Prototyp [Fotografi]