Resultat

4.2.1 Strukturell associering till ettdera könet?

För att återknyta till frågeställningen bifogas här uppsatsens första frågeställning:

1. Är rapportering i dagstidningar om offer för sexuellt våld i konfliktområden strukturellt associerad till ettdera könet?

Dagstidningarnas rapportering i ämnet är klart och tydligt strukturellt associerad till kvinnor. Av det totala analysmaterialet, de 48 texter som tagits fram med hjälp av urvalet, är det tre stycken texter som på något sätt framställer män som offer för sexuellt våld i konfliktområden. Det råder alltså en oerhört omfattande diskrepans i rapporteringen.

Bland dessa tre texter finner man två artiklar om nyligen släppta rapporter där rapporterna pekar på att män är offer för sexuellt våld. Den ena av dessa två artiklar är en kortare notis på 59 ord medan den andra är på 683 ord. I den sistnämnda artikeln är det endast cirka 208 ord som kan anses behandla just män som offer. Den resterande delen är till viss del genusneutral och återstoden av texten förstärker en strukturell associering till kvinnor.

Den sista texten är en krönika på 526 ord. Dessa tre texter är fördelade på en text per år under åren 2010, 2011 samt 2012 och alla tre texterna publicerades i Svenska Dagbladet.

Under den tidsperiod som materialet hämtats från, 2007-2012, återfinns alltså inga reportage, nyhetsartiklar som inte behandlar en viss specifik släppt rapport, debattartiklar eller ledare som på något sätt nämner män som offer för sexuellt våld i konfliktområden.

I de två längre texterna i Svenska Dagbladets lyfts sexuellt våld mot män fram som avvikande från normen. Båda dessa artiklar pekar även på att det existerar en befintlig strukturell kvinnoassociering av såväl medias rapportering som inom FN och olika NGOs.

En vanligt förekommande rekonstruktion är den om Margot Wallströms titel. Den faktiska titeln är FN:s särskilda representant för sexuellt våld i konflikter. I ett flertal fall gör textförfattarna på eget bevåg om titeln till FN:s särskilda representant för sexuellt våld mot kvinnor i konflikter, trots att detta alltså inte är den korrekta titeln.

Ludvig Karlberg

35

4.2.2 Skillnader i skildring beroende på kön?

För att återknyta till frågeställningen bifogas här uppsatsens andra frågeställning:

2. Förekommer det skillnader gällande hur sexuellt våld i konfliktområden skildras i dagstidningar beroende på om det är män eller kvinnor som är offer?

Det råder en diskrepans i dagstidningarnas skildrande. I texter som skildrar kvinnliga offer för sexuellt våld finner man ett frekvent användande av känsloord som skam, ångest, fasa och rädsla medan de texter som behandlar män uppvisar en klar avsaknad av denna typ av ord. Det vänder sig i magen på textförfattare eller intervjuoffer när det handlar om kvinnor, som en form av sympatiakt, men när det gäller män får man inte ta del av liknande reaktioner. Endast i en text som behandlar män som offer för sexuellt våld kan man ana hur känslor smyger sig in i ett stycke. Något man får ta i beaktande är att nämnd text är en krönika och såväl toleransen för som troligheten av förekomst av personliga

känsloyttringar får anses vara avsevärt högre än i en regelrätt nyhetsartikel.

Vidare kan anas en exotifiering utav det sexuella våld som män utsätts för. Männen nämns i regel i sammanhang där det handlar om att tvingas våldta en annan individ, att penetrera träd med frätande sav och så vidare. Detta medan den för kvinnor absolut vanligaste rapporterade och beskrivna formen av övergrepp är våldtäkten.

Ytterligare en diskrepans som påvisas är hur det avseende kvinnor i större utsträckning skrivs om följderna av det sexuella våldet. Det skrivs om sociala stigman, ett samhälle som förskjuter kvinnorna och rent kroppsliga följder såsom inkontinens. Den enda text som skildrar detta när män är den tidigare nämnda krönikan.

Kvinnliga offer utpekas genomgående som hjälplösa under övergreppen och i behov av hjälp och stöd efteråt. Denna aspekt nämns inte när det gäller manliga offer.

En viss del av texterna ger en klinisk bild där det endast talas om våldtäkt och sedan inte görs vidare skildringar. Detta förekommer både när det gäller män och kvinnor som offer. Dessa texter är dock i minoritet.

Ludvig Karlberg

36

5 Diskussion

Som jag har nämnt i problemformuleringen finns det en risk att om samma strukturella förhållande som råder inom NGOs gällande rapportering om manliga offer för sexuellt våld i konfliktområden även gäller i svenska dagstidningar riskerar manliga offer att marginaliseras än mer. Tyvärr visar det sig att detta är fallet. Att endast tre av 48 texter framställer män som offer är en grov diskriminering. Än värre blir det då alla dessa texter går att återfinna i en och samma tidning. Tre av Sveriges fyra största dagstidningar har alltså under uppsatsens avgränsning, 2007-2012, inte framställt män som offer en enda gång.

Precis som även nämnts i problemformuleringen har gemene man har svårt att bilda sig en egen uppfattning om sexuellt våld i konfliktområden då situationen ifråga är så pass geografiskt avlägsen och svårtillgänglig, vilket leder till att den av media förmedlade bilden är den enda verklighet som finns att förhålla sig till, media kan helt definiera en individs bild av hur detta fenomen förhåller sig. Om dagstidningarna då reproducerar sådana konstruktioner som beskrivs under resultatdelen blir gemene mans bild en förvanskad bild av det faktiska förhållandet och diskrimineringen riskerar att få rot även här.

Att det föreligger en sådan omfattande genusdiskrepans i dagstidningarnas rapportering finner jag skrämmande. Extra skrämmande anser jag det vara då Sverige utav t.ex. FN anses vara världens mest jämställda land.96 Om det alltså i världens mest jämställda land kan föreligga en sådan stor diskrepans i rapporteringen i dagstidningarna hur förhåller det sig då inte i andra länder som inte placerar sig lika högt på jämställdhetsskalan?

Denna omfattande diskriminering som visar sig i Sveriges fyra största dagstidningar är ytterst

allvarlig, förutom att den förändrar opinionen hos gemene man, på så sätt att den kan vara, eller redan är, en bidragande faktor till att fenomenet förbises helt även bland de som arbetar eller på något sätt påverkar arbetet med offer för sexuellt våld i konfliktområden. Risken är att dessa individer; t.ex. politiker, biståndsarbetare eller militärer, anammar den bild som dagstidningarna reproducerar och sedan inte tar tillräcklig hänsyn till manliga offer i sitt arbete. Denna strukturella associering kan på sikt leda till, om det inte redan förhåller sig så, att fenomenet förbises helt.

Vidare leder detta till tankar om andra områden. Om en diskrepans av den här dimensionen kan passera helt obemärkt leder det osökt tankarna till vilka andra obelysta områden som kan hysa samma missförhållanden.

Tyvärr är denna uppsats inte av den dimensionen och omfattningen att den rymmer ansatser till att förklara den omfattande diskriminering som redogörs för. Det vore synnerligen intressant att komma till rätta med frågan om varför det förhåller sig på det här viset. Varför är rapporteringen strukturellt

Ludvig Karlberg

37

associerad till det kvinnliga könet? Varför beskrivs det sexuella våldet på olika sätt beroende på om offret är en man eller en kvinna? Vad är det som får textförfattarna att inta denna hållning och reproducera denna diskriminerande och felvisande bild? Som jag ser det är det en oerhörd kränkning av manliga offer för sexuellt våld i konfliktområden att förminska de övergrepp de utsätts för och i de flesta fall helt förtiga deras utsatta situation. En början till att komma till rätta med detta åsidosättande av människors lika värde vore att undersöka vad denna diskriminering bottnar i. Bottnar det i

stereotypa könsroller, homofobi eller att olika värde sätts på könens sexualitet?

Avslutningsvis kan sägas att frågorna är många och det är beklämmande att den befintliga forskningen på ämnet är i princip obefintlig.

Denna uppsats bygger till allra största del på mina subjektiva tolkningar av de analyserade texterna. Detta kan menas vara diskursanalysens baneman, och är ofrånkomligt vid användandet av denna teori och metod. För att minimera betydelsen av detta faktum har jag dock fastlagt mig om att göra mitt yttersta för att identifiera fenomen som inte enbart utgår ifrån betraktarens öga.

6 Vidare forskning

En gren utav förslagen till vidare forskning är ytterligare kartläggning och belysning utifrån de

missförhållanden som har redovisats i denna uppsats. Liknande forskning skulle kunna göras men med ett annat medium som fokus, t.ex. nyhetssändningar i radio eller bland nyhetsprogrammen i svensk television. Skiljer det sig mellan, såväl som inom, olika medium och i så fall varför? Har någon förändring skett i tid?

Ytterligare en annan gren är forskning som istället fokuserar på konsekvenserna utav denna diskrepans mellan könen. Vad får det här för konsekvenserna för det svenska samhället? Kan någon

attitydförändring påvisas som har med denna rapportering att göra? Är denna diskrepans ett tecken på någonting större? Går liknande diskrepanser och missförhållanden att påvisas inom andra ämnen? Är författarna till de berörda texterna medvetna om den påvisade strukturen och diskrepansen och hur tänker de kring det?

Slutligen skulle en tredje gren kunna vara forskning som fokuserar på vilken genomslagskraft dagstidningarna har fått med denna rapportering. Hur genusassocierar gemene man sexuellt våld i konflikter? Är offerrollen kvinnligt betingad hos det svenska folket? Särdeles intressant skulle det kunna vara om man lägger fokus på yrkesgrupper som i sitt arbete potentiellt kan komma i kontakt med offer för just sexuellt våld i konfliktområden. Exempel på sådana yrkesgrupper är

biståndsarbetare, speciellt de som arbetar med offer för sexuellt våld, och militär personal som sänds på mission utomlands. Detta då det är viktigt att deras bild utav de förhållanden som råder i den berörda regionen de arbetar i också speglar de faktiska förhållandena.

Ludvig Karlberg

38

Referenslista

Litteratur:

Boréus, K. (2011). Diskursanalys. I Ahrne, G & Svensson, P (red) Handbok i kvalitativa metoder (pp. 150-164). Malmö: Liber AB

Frölund Thomsen, J P (2007), Diskursanalys. I Andersen, H. Kaspersen, L Klassisk och modern samhällsteori, (pp 137-147). Pozkal: Hans Reitzels Forlag

Andersson, S (1982), Positivism kontra hermeneutik, Göteborg: Bokförlag Korpen Göteborg Barlebo Wennerberg, S (2001), Socialkonstruktivism – positioner, problem och perspektiv, Malmö: Liber Ekonomi

Bryman, A (2006), Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber AB

Burr, V (2003), Social Constructionism, New York: Routledge Publishing

Butler, J (1996), Subversiva kroppsakter. I Feminismer, Larsson, L. Lund: Studentlitteratur

Börjesson, M. Palmblad, E (2003), Diskurser och konstruktioner – En sorts metodbok, Lund: Studentlitteratur AB

Börjesson, M (2007). Introduktion. I Börjesson, M. Palmblad, E Diskursanalys i praktiken (pp 7-28). Malmö: Liber AB

Connel, R (2009), Om genus, Riga: Bokförlaget Daidalos AB

Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H. Wängnerud, L (2012), Metodpraktikant: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm: Norstedts Juridik AB

Fagerström, L. Nilson, M (2008), Genus, medier och masskultur, Malmö: Gleerups Utbildning AB

Fairclough, N (1992), Critical Language Awareness, London: Longman.

Ludvig Karlberg

39

Gee, J P (2011), How to do Discourse Analysis: A Toolkit, New York: Routledge

Hirdman, Y.(2001), Genus- om det stabilas föränderliga former, Malmö: Liber AB

Howarth, D (2007), Diskurs, Malmö: Liber AB

Lindholm, S (1985), Vetenskap, verklighet och paradigm, Stockholm: Almqvist och Wiksell Förlag AB

Wendt Höjer, M. Åse, S.(2001), Politikens paradoxer En introduktion till feministisk politisk teori. Lund: Academia Adacta

Widerberg, K (2010), Kvalitativ forskning i praktiken, Lund: studentlitteratur AB

Winther, M. Phillip, L (2000), Diskursanalys som teori och metod, Lund: Studentlitteratur AB

Avhandlingar & rapporter:

Stemple, L (2009), Male rape and human rights, (pp 605-647) Hastings: Hastings Law Journal

DelZotto, Augusta. Jones, Adam (2002), Male-on-Male Sexual Violence in Wartime: Human Rights’ Last Taboo?

Opublicerad rapport presenterad på Annual Convention of the Int’l Stud. Ass’n ISA, New Orleans, LA. Tillgänglig på http://adamjones.freeservers.com/malerape.htm.

Internetkällor:

Merriam Webster, http://www.merriam-webster.com/dictionary/gender hämtat 2012-05-27

United Nations Development Program http://hdr.undp.org/en/data/build/ hämtat 2012-05-27

Ludvig Karlberg

40

Datamaterial

Kielos, K. 2011-06-21. Världen måste ta våldtäkter på allvar. Aftonbladet, 2.

Alfredsson, K. Forsell, L. Ohlsson, C. Weigl K. Persson, O. 2012-02-22. Våldet mot kvinnor är en världsepidemi. Aftonbladet, 5.

Swedin, D. 2012-03-09. Våldtagna kvinnor gör svenskar rikare. Aftonbladet, 2.

Brandt, J C. Lagercrantz, L. 2012-03-09. De är oljans glömda offer. Aftonbladet, 16-17. Aftonbladet 2008-12-15. Migrationsverkets svek mot kvinnorna. Aftonbladet, 2. Aftonbladet 2009-07-16. Våldtäkt i krig får inte vara straffritt. Aftonbladet, 2. Lidén, S. 2010-02-19. Sade ja till Braun – och tog sitt liv. Aftonbladet, 28. Svenning, O. 2007-01-23. Ingen rubrik tillgänglig. Aftonbladet, 2.

Reutersköld, A. 2009-04-07. Marie, 13, blev bunden och stympad. Expressen, 26-27. Drougge, U. 2010-10-17. Machokulturen bärs upp av er snälla män. Expressen, 4.

Selander, T. Hamadé, K. 2008-11-25. ”Jag fick välja på att bli dödad eller våldtagen”. Expressen, 22. Gener, R. 2010-07-18. Afrikas plåga. Expressen, 6-7.

Reuterskiöld, A. 2009-05-29. De våldtagna kvinnornas historier ska väcka världen. Expressen, 21. Hagen, C. 2009-11-22. ”Jag vill vara som en småfet coach”. Expressen, 26-27.

Schoria, P. Edgren-Schori, M. 2011-05-23. Sverige måste genast stoppa avvisningarna av ivorianer. Dagens Nyheter, 4.

By, U. 2011-12-11. ”Jag har alltid velat göra gott”. Dagens Nyheter, 4. Hagvärn, A. 2010-11-18. Västsaharierna överväger krig. Dagens Nyheter, 38.

Mortensen, P. 2009-04-19. Jag har i alla fall gjort lite nytta i världen. Dagens Nyheter, 21. Kärnborg, U. 2008-07-15. Klädd i svart för freden. Dagens Nyheter, 52.

Ludvig Karlberg

41

Hall, T. 2010-10-16. Margot Wallström tidigt in i politiken. Dagens Nyheter, 30.

Eriksson Baaz, M. Stern, M. 2010-11-01. Våldtäkten som turistattraktion. Dagens Nyheter, 46. Husarska, A. 2008-04-01. Kvinnor i skottlinjen. Dagens Nyheter, 60.

Koblanck, A. 2009-05-03. Krigens första offer – de våldtagna kvinnorna. Dagens Nyheter, 16. Eduards, M. 2009-07-15. Myten om den goda staten. Dagens Nyheter, 46.

Kärnborg, U. 2007-03-08. Kriget mot kvinnorna. Dagens Nyheter, 76.

Hagvärn, A. 2010-09-09. FN-soldater ingrep inte under massvåldtäkter. Dagens Nyheter, 22. Stenberg E. 2011-06-20. Våldtäkter används systematiskt i krig. Dagens Nyheter, 8.

Kinn G. 2011-09-24. Kamp mot sexbrott i krig har gett effekt. Dagens Nyheter, 26.

Endler, M. Grunewald, C. Helström, L.2010-10-02. EU och FN måste stoppa sexuella tortyren i Kongo. Dagens Nyheter, 6.

Persson, A. 2010-02-21. Sexuella övergrepp på kvinnor del av krigsstrategi. Dagens Nyheter, 16. Lisinski, S. 2012-01-20. Krigsförbrytare ska få hårdare straff i Sverige. Dagens Nyheter, 14. Schachar, N. 2011-06-15. Kina och Ryssland stöder Syrien i FN. Dagens Nyheter, 17. Persson,A. 2010-05-08. Våldtäktsmän måste straffas. Dagens Nyheter,12.

Hedström,I. 2010-10-16. Wallström pressar FN om våldtäkter. Dagens Nyheter, 32. Ekdal, N. 2007-11-25. Sudansyndromet. Dagens Nyheter, 4.

Mortensen, P. 2009-04-19. Jag har i alla fall gjort lite nytta i världen. Dagens Nyheter, 21. Ag, L. Adamo, A. Assefa, A. m.fl. 2010-03-08. EU och Sverige måste agera mot övergreppen på kvinnor. Dagens Nyheter, 4.

Nordberg, J. 2012-01-30. Kamp på två fronter för Egyptens kvinnor. Svenska Dagbladet, 15. El Mahdi, J. 2009-01-05. Samtal hjälper henne vidare. Svenska Dagbladet, 10.

Laestadius Larsson, A. 2011-07-22. Våldtäkterna ingen vågar prata om. Svenska Dagbladet, 14. Forsberg, H. 2010-05-26. Sexuellt våld även mot män. Svenska Dagbladet, 20.

Ludvig Karlberg

42

Larsson, A. 2007-05-04. Bildt, ta upp kampen mot könsapartheid. Svenska Dagbladet, 17. Wallström, M. 2010-12-18. Bättre verktyg mot sexuellt våld. Svenska Dagbladet, 5. Wahldén, C. 2009-07-09. Kvinnorna visar väg till freden. Svenska Dagbladet, 8. Hagen, C. 2009-11-22.. ”Jag vill vara som en småfet coach”. Svenska dagbladet, 26-27. Rayman, S. 2009-01-30. Massförstörelse mot kvinnor som medel. Svenska dagbladet,4. Ekmark, M. 2008-05-12. ”Våldtäkt tas inte på allvar”. Svenska dagbladet, 8.

TT. 2012-02-24. Våldtäktsmän i krig listas. Svenska Dagbladet, 38.