Resultat av semiotisk analys

Tidigare har resultatet från företags- och kundintervjuerna presenterats, nedanför presenteras den semiotiska analysen, som är en viktig del i studien eftersom att den handlar om de utvalda förpackningarna från varje företag. Uppbyggnaden av resultatet utgår ifrån de olika punkter som kodschemat är uppbyggt av: varumärke, färg, material, bilder, typografi, skriftlig information och layout/hierarki.

4.3.1 Varumärke

Det gemensamma för alla produkter är att varumärket har visat sig vara det viktigaste för de lokala företagen att trycka på. Platsen som varumärket tar upp på förpackningen varierar mellan de olika företagen och också mellan produkterna från samma företag. Ett exempel på det sistnämnda är Sunds-vall Chocolate House produkter där pralinasken har endast en liten etikett på 5x3 cm där varumärket syns väldigt litet medan cellofanpåsen har en betydligt större etikett där varumärket tar stor plats. Även placeringen av varumärket varierar mellan de olika företagen. Ett exempel är Strömmens Gårdsmejeri där varumärkesnamnet på både Lamembert och Boltjärn blå är uppdelat med produktnamnet mellan. Ett annat exempel är hur Rotsjö Gård placerat deras etikett. Deras etikett på fetaost-burken Feta Greta sitter på locket, vilket gör att den inte syns så bra när burkarna staplas på varandra. Spikarö Karamell och Pralin har på sin kola knappt varumärkesnamnet syn-ligt på primärförpackningen. Varumärket framkommer däremot tydsyn-ligt på sekundärförpackningen som kolorna alltid ligger i vid försäljning.

4.3.2 Färg

Färgvariabeln har skiljt lite mellan de olika produkterna som analyserats. Många använder sig av svart text på förpackningen och någon annan färg som komplement. Överlag är det ganska neutrala färger på förpackningarna och det är inte många som blandar flera olika färger på samma förpackning. De som sticker ut mest är bland annat Sundsvall Chocolate House cellofan-påsar med deras klara färger i bland annat gult, rosa och grönt. Strömmens Gårdsmejeri särskiljer sig också med deras etiketter på Lamembert och Boltjärn blå, där en olivgrön bakgrund används med text i vit och blå eller gul, ber-oende på produkt. Rotsjö Gård har däremot en mer sparsmakad färgsättning när det gäller både deras Feta Greta och Elin-Linnea där deras etikett är vit med svart text och en illustration i guld. Även en av Spikarö Karamell och Pralins produkter, kolan, är ganska neutral. Kolan i sig är förpackad i genom-skinlig plast, där färgen på kolan styr själva färgen på primärförpackningen medan sekundärförpackningen som kolorna ligger i är kartongfärgad och känns väldigt genuin.

4.3.3 Material

Det gemensamma materialet för ostförpackningarna från Strömmens Gårds-mejeri och Rotsjö Gård är att alla förpackas i någon form av plats, antingen i en genomskinlig plastburk eller i plastfolie. Detta för att konsumenterna ska kunna se vad de köper. Detta var också ett argument som både ost-tillverkarna och övervägande delen av kunderna tyckte var bra. Materialet som delikatessprodukterna, Sundsvall Chocolate House och Spikarö Kara-mell och Pralin, använder sig av varierar Kara-mellan plast och papper. I det flesta fallen används plast, antingen delvis eller helt och hållet för att visa produk-ten inuti. På pralinasken från Sundsvall Chocolate House används till exempel ett plastfönster på förpackningens ovansida. Spikarö Karamell och Pralins förpackning till Brända mandlar är däremot helt och hållet i papper, i form av en strut, med en klisteretikett.

4.3.4 Bilder

Bilder är något som inte är vanligt förekommande på samtliga förpackningar. Bilder i form av fotografier existerar inte, det är i dessa fall illustrationer som kan finnas på etiketten. Båda osttillverkarna använder sig av en illustration på deras etikett på förpackningen. Strömmens Gårdsmejeri använder sig av en illustration i form av ett fårhuvud som syns tydligt på förpackningen. Rotsjö Gård använder sig av en koskälla som är placerad i mitten till vänster, denna illustration är inte lika stor som Strömmens fårhuvud, men den syns ändå ganska tydligt. Spikarö Karamell och Pralin har en illustration på en segelbåt, på kolans sekundärförpackning – kartongen. Den illustrationen får en stor plats på förpackningen yta medan illustrationen på deras brända mandlar är mindre och syns i mitten av etiketten på struten. Sundsvall Chocolate House använder sig inte av någon illustration alls.

4.3.5 Typografi

Både antikva, sans-serif- och scripttypsnitt används på de olika förpack-ningarna. Användningen av de olika typsnitten varierar mellan produkter och företag. Sundsvall Chocolate House har en helt skild användning av typsnitt på de två förpackningar vi har analyserat. På pralinasken används enbart sans-serifer medan det används både en gotisk skrift (en slags textura) och en sans-serif på cellofanpåsen. Typografin på cellofanpåsen känns inte sammanhängande, den gotiska skriften känns gammaldags medan sans-serifen känns mycket mer modern. Texten har inte heller någon bestämd justering, viss text är centrerad medan vissa textelement varken ligger vänsterjusterat eller högerjusterat utan det ser ut som att texten ligger snett. Strömmens Gårdsmejeri använder sig av både sans-serifer och en avsmal-nande sans-serif som mer liknar en antikva, fast utan seriffer. Rotsjö Gård är det enda företag som använder sig av ett script-typsnitt på sitt produktnamn på etikett, resterande textelement är satta i ett sans-serif typsnitt. Spikarö Karamell och Pralin använder, på sin primärförpackning kolan, en sans-serif som liknar comic sans och på sin sekundära förpackning en antikva. Dessa två typsnitt samspelar dåligt med varandra eftersom kontrasten mellan dessa två typsnitt blir för stor och osammanhängande.

4.3.6 Skriftlig information

Den skriftliga informationen varierar mellan de olika förpackningarna. In-gen av företaIn-gen använder ordet “lokalproducerat” utan använder i vissa fall andra ord, så som “handgjorda”. Detta använder Sundsvall Chocolate House sig av på båda produkterna vi analyserat. I andra fall står det vari-från produkten kommer vari-från, men tydligheten i det varierar. Strömmens Gårdsmejeri skriver Ånge på sin etikett och använder sig även av olika namn på områden runt om kring dem som produktnamn, till exempel på deras Boltjärn blå. Andra element på förpackningen som kan göra att produkten uppfattas som att den är lokalproducerad är att företagets kontaktuppgifter står på etiketten. Detta använder sig bland annat Spikarö Karamell och Pralin och Rotsjö Gård sig av. Det sistnämna företaget är även tydlig med att det inte finns några konserveringsmedel i produkten, detta kan också vara en bidragande faktor till att produkten ska uppfattas som lokalproducerad. Gemensamt kan sägas att ingen av företagen på ett tydligt sätt visar att det är lokalproducerade produkter genom sin skriftliga information.

4.3.7 Layout/hierarki

De visuella elementen som får mest uppmärksamhet på samtliga förpack-ningar är texten, då framförallt varumärkesnamnet och produktnamnet. Strömmens Gårdsmejeri har en sammanhållande layout när det gäller de två produkter vi analyserat, men skiljer sig helt från en annan produkt i deras sortiment då etiketten skiljer dig från de övriga. Den hierarkiska storleken som Strömmens Gårdsmejeri använder sig av på etiketten skiljer sig från övriga företag. Deras varumärkesnamn och produktnamn är näst intill lika stora, detta gör att det kan vara svårt för kunden att urskilja vad som de ska titta först på och vad som är viktigast. Användningen av visuella element är

inte så stor. Sundsvall Chocolate House använder sig av linjer, på pralinasken finns två parallella guldfärgade linjer och på cellofanpåsen är det tre linjer som är runt varumärket. De visuella element som finns för övrigt, som tid-igare tagits upp under avsnittet bilder, är Strömmens Gårdsmejeri fårhuvud, Spikarö Karamell och Pralins segelbåt och Rotsjö Gårds koskälla.

4.3.8 Bilder på de analyserade förpackningarna

Större bilder på de enskilda produkterna finns i bilaga 7.

Strömmens Gårdsmejeri

Sundsvall Chocolate House

Rotsjö Gård