Resultat B – Elevers attityder till normbrott klustrar sig

Faktoranalysen visade att elevernas attityder till olika lag- och normbrott statistiskt grupperar sig i tre åtskilda faktorer. I följande avsnitt redovisas först, för respektive faktor, en tabell med de variabler som ingår i faktorn och angivna faktorladdningar för varje variabel. Faktorladdningen utgör ett mått på hur starkt varje variabel bidrar till till att bygga upp faktorn den ingår i. I direkt anslutning till respektive tabell redovisas i text hur elever representativa för informantgruppen vid en uppföljande resultatdiskussion tolkat och rubricerat respektive faktor.

Elevernas tolkningar av de tre olika faktorernas respektive innehåll och de övergripande normer som eleverna snabbt och i samförstånd knöt till variablerna inom varje faktor, ledde mig på spåren till Nuccis (2001)

23 Kaiser-Meyer-Olkin measure of sampling adequacy = 0,68, där 0,60 anses vara en undre gräns för lämplighet.

domänteori för moraliska dilemman. Teorins utgångspunkter är dels att social kunskap utvecklas ur sociala erfarenheter i tre olika domäner, kallade den personliga, den moraliska och den socialt konventionella domänen, dels att barn och unga förstås vara kompetenta att skilja mellan olika slags handlingar och normer. Olika sociala spelregler gäller utifrån vilken domän ett dilemma bäst förstås knyta an till. Samtliga tre domäner återfinns i alla kulturer, men deras relativa betydelse varierar, liksom vilka dilemman som hanteras inom respektive domän (a.a.). Som avslutning på redovisningen av varje faktor tolkas faktorn, och elevernas tolkningar av de variabler den innehåller, i förhållande till var sin domän i Nuccis domänteori.

4.2.3.1 Normbrott som tillfälliga ungdomsförseelser

Tabell 4. Faktorladdningar för variabler i faktorn Tillfälliga ungdomsförseelser Variabler

utifrån variabelns nummer i enkäten Faktorladdning 0. Att langa alkohol till någon som inte fyllt 18 år .52 1. Att langa alkohol till någon som inte fyllt 20 år .61

2. Att dricka alkohol före man fyllt 18 år .69

3. Att dricka alkohol på offentliga platser .64

4. Att köpa alkohol av langare .55

5. Att langa tobak till någon som inte fyllt 18 år .65

7. Att röka eller snusa före man fyllt 18 år .70

12. Att köra trimmad moped .65

13. Att köra moped för fort .55

14. Att cykla utan lyse .62

15. Att skjutsa någon på cykel .66

26. Att anställa någon mot svart betalning .41

29. Att olovligt ta sig in på uteställen .52

30. Att skolka från skolan .64

31. Att komma försent till lektion i skolan .52

37. Att ljuga för sina föräldrar .63

38. Att inte lyda sina föräldrar .55

Cronbachs alpha = 0.90

Vid en presentation av faktoranalysens utfall och med mig (författaren) som diskussionsledare enades eleverna i en årskurs tre klass snabbt om att lag- och normbrotten inom denna faktor ”är sånt man mest gör när man är ung, sen går det nog över”. Faktorn rubricerades gemensamt som Tillfälliga ungdomsförseelser.

I denna första faktor återfinns norm- och lagbrott som av eleverna gemensamt beskrivs som socialt tämligen oförargliga och privatrelativistiska. Nuccis (2001) benämning på en domän kännetecknad av sådana sociala överenskommelser är Normbrottet skolfusk placerar sig både rangmässigt och utifrån medelvärden

någorlunda i mitten av de 32 normbrotten med avseende på hur allvarligt normbrottet anses vara. Vid en hastig anblick synes de lag/normbrott som eleverna anser vara mest allvarliga vara oberoende av ålder varemot de minst allvarliga lag-/normbrotten förefaller vara relaterade till ungdomsåren. Det i övrigt svårtolkade resultatet väckte frågor kring om elevernas svar innehöll någon form av mera svårupptäckta svarsmönster.

4.2.2.1 Metod för vidare databearbetning - faktoranalys

Data från elevernas enkätsvar i attitydstudien visade sig lämpliga för statistisk bearbetning genom faktoranalys²³. Faktoranalys är en datareduceringsmetod som används för att söka underliggande strukturer i korrelationsmönster mellan olika variabler. En explorativ faktoranalys genomfördes via programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) för att undersöka om elevernas attityder till de olika lag-/normbrotten grupperade sig på sätt som kunde tematiseras. Variabler som i elevernas svar korrelerar starkt med varandra kan antas hänga samman och bilda en bakomliggande faktor.

Den inre kongruensen inom en faktor mäts med Cronbach alpha. En hög Cronbachs alpha innebär att variablerna i en faktor uppvisar inre homogenitet.

Det värde på Cronbachs alpha på 0.77 som gäller för faktorn där skolfusk ingår är tillräckligt för att hävda att en inre kongruens finns i faktorn (Borg & Gall, 1989). Identifieringen av variabler inom respektive faktor genomfördes genom att variabler som sänkte värdet på Cronbachs alpha togs bort, varvid det sammanlagda antalet norm- och lagbrott som slutligen ingick i de tre faktorerna kom att uppgå till 32.

4.2.3 Resultat B – Elevers attityder till normbrott klustrar sig

Faktoranalysen visade att elevernas attityder till olika lag- och normbrott statistiskt grupperar sig i tre åtskilda faktorer. I följande avsnitt redovisas först, för respektive faktor, en tabell med de variabler som ingår i faktorn och angivna faktorladdningar för varje variabel. Faktorladdningen utgör ett mått på hur starkt varje variabel bidrar till till att bygga upp faktorn den ingår i. I direkt anslutning till respektive tabell redovisas i text hur elever representativa för informantgruppen vid en uppföljande resultatdiskussion tolkat och rubricerat respektive faktor.

Elevernas tolkningar av de tre olika faktorernas respektive innehåll och de övergripande normer som eleverna snabbt och i samförstånd knöt till variablerna inom varje faktor, ledde mig på spåren till Nuccis (2001)

23 Kaiser-Meyer-Olkin measure of sampling adequacy = 0,68, där 0,60 anses vara en undre gräns för lämplighet.

Innehållet i denna faktor kan hänföras till den av Nucci (2001) benämnda moraliska domänen. I domänen återfinns handlingar som uppfattas vara så stabilt förkastliga att de inte behöver genomgå kontinuerliga omförhandlingar.

Handlingar inom denna domän fördöms inte enbart av sociala skäl utan framförallt utifrån att handlingarna inneboende resulterar i naturliga negativa konsekvenser som t.ex. att en drabbad får ont om den blir slagen (a.a.). Såväl konsekvenser av handling som sociala normer inom den moraliska domänen tillskrivs på så vis en sorts objektiv status liknande fysiska naturlagars och ifrågasätts därför inte.

Överträdelser av normer som rör handlingar inom den moraliska domänen uppfattas också konsekvent som fel oavsett om brottet stöds av ett socialt konstruerat regelverk eller inte (Nucci, 2001). Handlingar inom domänen regleras likväl ofta av institutionaliserade rättsliga normer, dvs. lagar, som ett sätt att samhälleligt markera att dessa brott inte är förhandlingsbara. Från rättssociologiskt håll framhålls att lagstiftning oftast rör just normer kring universellt fundamentala värden som kan återföras till tre huvudkategorier där man i vid mening förutsätts respektera ”sin nästas kropp, sin nästas integritet och sin nästas egendom” (Baier & Svensson, 2009, s.85).

4.2.3.3 Normbrott som utgör sociala dilemman

Tabell 6. Faktorladdningar för variabler i faktorn Sociala dilemman Variabler

utifrån variabelns nummer i enkäten Faktorladdning

5. Att använda knark .66

21. Att snatta .78

22. Att stjäla .81

23. Att köpa något man vet är stulet .73

24. Att fuska till sig bidrag .62

27. Att undvika att betala biljetten på buss eller tåg .63

32. Att fuska på kunskapskontroller i skolan .59

Cronbach’s alpha = 0.77

För de sju norm- och lagbrott som statistiskt laddar i faktoranalysens tredje faktor var det interna sambandet mellan variablerna inte lika uppenbart för eleverna som diskuterade utfallet av faktoranalysen. Elevernas diskussioner kom överlag att präglas av ”det beror väl på”, där argument kring ”beror på”

ofta utgick ifrån om handlingarna främst uppfattades påverka en själv eller andra människor. Variablerna i denna faktor upplevdes svårast för eleverna att omedelbart rubricera. Eleverna hade också svårt att enas om en gemensam den personliga domänen. Handlingar i de dilemman som faller inom denna

faktor kan visserligen uppfattas som olämpliga, men inte till den grad att de väcker någon större social upprördhet eftersom:

The   personal   refers   to   the   set   of   actions   that   the   individual   considers   to   pertain   primarily   to   oneself   and,   therefore,   to   be   outside   the   area   of   justifiable   social   regulation.   These   actions   are   not   matters   of   right   and   wrong,   but   of   preference   and   choice.  

(Nucci,  2001,  s.54)  

Handlande inom den personliga domänen innefattar förtroendet att på egen hand avgöra hur man vill agera. Någon stark social norm, i betydelsen tydlig social beteendeförväntan, finns helt enkelt inte för de variabler som ingår i faktorn tillfälliga ungdomsförseelser. Agerande inom den personliga domänen kan snarare förstås som styrt av personliga preferenser där det egna jaget konstrueras som ett unikt subjekt (Nucci 2001). Vid diskussionen av faktoranalysens utfall gav eleverna också tydligt uttryck för att de handlingar som klustrades i faktorn som rubricerades Tillfälliga ungdomsförseelser var upp till var och en att förhålla sig till.

4.2.3.2 Normbrott som framkallar fara för andra

Tabell 5. Faktorladdningar för variabler i faktorn Framkallade av fara för andra Variabler

utifrån variabelns nummer i enkäten Faktorladdning

8. Att köra bil/moped påverkad av alkohol .74

9. Att köra bil för fort .53

10. Att köra mot rött .60

11. Att köra utan att ha körkort eller förarbevis .65

17. Att slåss .67

18. Att använda våld i politiskt syfte .57

20. Att köpa sexuella tjänster .76

40. Att diskriminera någon .47

Cronbach’s alpha = 0.80

De åtta norm- och lagbrott som statistiskt klustrar sig samman i en andra faktor har, även vid en snabb anblick, ett ganska annorlunda innehåll än den första faktorn. Detta uppmärksammades också tydligt av eleverna i klassen som tog del av faktoranalysens utfall. Elevernas diskussioner fokuserades snabbt kring att dessa variabler ”handlar om saker som kan vara farliga för andra” och som sådana uttryckte eleverna också spontant att dessa handlingar var betydligt allvarligare att begå än de i den första faktorn. Faktorn rubricerades gemensamt som Framkallande av fara för andra.

Innehållet i denna faktor kan hänföras till den av Nucci (2001) benämnda moraliska domänen. I domänen återfinns handlingar som uppfattas vara så stabilt förkastliga att de inte behöver genomgå kontinuerliga omförhandlingar.

Handlingar inom denna domän fördöms inte enbart av sociala skäl utan framförallt utifrån att handlingarna inneboende resulterar i naturliga negativa konsekvenser som t.ex. att en drabbad får ont om den blir slagen (a.a.). Såväl konsekvenser av handling som sociala normer inom den moraliska domänen tillskrivs på så vis en sorts objektiv status liknande fysiska naturlagars och ifrågasätts därför inte.

Överträdelser av normer som rör handlingar inom den moraliska domänen uppfattas också konsekvent som fel oavsett om brottet stöds av ett socialt konstruerat regelverk eller inte (Nucci, 2001). Handlingar inom domänen regleras likväl ofta av institutionaliserade rättsliga normer, dvs. lagar, som ett sätt att samhälleligt markera att dessa brott inte är förhandlingsbara. Från rättssociologiskt håll framhålls att lagstiftning oftast rör just normer kring universellt fundamentala värden som kan återföras till tre huvudkategorier där man i vid mening förutsätts respektera ”sin nästas kropp, sin nästas integritet och sin nästas egendom” (Baier & Svensson, 2009, s.85).

4.2.3.3 Normbrott som utgör sociala dilemman

Tabell 6. Faktorladdningar för variabler i faktorn Sociala dilemman Variabler

utifrån variabelns nummer i enkäten Faktorladdning

5. Att använda knark .66

21. Att snatta .78

22. Att stjäla .81

23. Att köpa något man vet är stulet .73

24. Att fuska till sig bidrag .62

27. Att undvika att betala biljetten på buss eller tåg .63

32. Att fuska på kunskapskontroller i skolan .59

Cronbach’s alpha = 0.77

För de sju norm- och lagbrott som statistiskt laddar i faktoranalysens tredje faktor var det interna sambandet mellan variablerna inte lika uppenbart för eleverna som diskuterade utfallet av faktoranalysen. Elevernas diskussioner kom överlag att präglas av ”det beror väl på”, där argument kring ”beror på”

ofta utgick ifrån om handlingarna främst uppfattades påverka en själv eller andra människor. Variablerna i denna faktor upplevdes svårast för eleverna att omedelbart rubricera. Eleverna hade också svårt att enas om en gemensam den personliga domänen. Handlingar i de dilemman som faller inom denna

faktor kan visserligen uppfattas som olämpliga, men inte till den grad att de väcker någon större social upprördhet eftersom:

The   personal   refers   to   the   set   of   actions   that   the   individual   considers   to   pertain   primarily   to   oneself   and,   therefore,   to   be   outside   the   area   of   justifiable   social   regulation.   These   actions   are   not   matters   of   right   and   wrong,   but   of   preference   and   choice.  

(Nucci,  2001,  s.54)  

Handlande inom den personliga domänen innefattar förtroendet att på egen hand avgöra hur man vill agera. Någon stark social norm, i betydelsen tydlig social beteendeförväntan, finns helt enkelt inte för de variabler som ingår i faktorn tillfälliga ungdomsförseelser. Agerande inom den personliga domänen kan snarare förstås som styrt av personliga preferenser där det egna jaget konstrueras som ett unikt subjekt (Nucci 2001). Vid diskussionen av faktoranalysens utfall gav eleverna också tydligt uttryck för att de handlingar som klustrades i faktorn som rubricerades Tillfälliga ungdomsförseelser var upp till var och en att förhålla sig till.

4.2.3.2 Normbrott som framkallar fara för andra

Tabell 5. Faktorladdningar för variabler i faktorn Framkallade av fara för andra Variabler

utifrån variabelns nummer i enkäten Faktorladdning

8. Att köra bil/moped påverkad av alkohol .74

9. Att köra bil för fort .53

10. Att köra mot rött .60

11. Att köra utan att ha körkort eller förarbevis .65

17. Att slåss .67

18. Att använda våld i politiskt syfte .57

20. Att köpa sexuella tjänster .76

40. Att diskriminera någon .47

Cronbach’s alpha = 0.80

De åtta norm- och lagbrott som statistiskt klustrar sig samman i en andra faktor har, även vid en snabb anblick, ett ganska annorlunda innehåll än den första faktorn. Detta uppmärksammades också tydligt av eleverna i klassen som tog del av faktoranalysens utfall. Elevernas diskussioner fokuserades snabbt kring att dessa variabler ”handlar om saker som kan vara farliga för andra” och som sådana uttryckte eleverna också spontant att dessa handlingar var betydligt allvarligare att begå än de i den första faktorn. Faktorn rubricerades gemensamt som Framkallande av fara för andra.

Uppdelningen av etiska och moraliska uppfattningar i olika domäner skall förstås som analytisk och i praktiken ”använder sig människor av kunskaper från flera domäner när de hanterar olika vardagliga situationer” (Colnerud &

Thornberg, 2003, s.84). Att det förhåller sig så innebär att Nuccis domänteori öppnar för möjligheten till pedagogisk påverkan av individers etiska och moraliska uppfattningar om olika fenomen. De möjliga utvecklingsaspekter som innefattas i Nuccis domänteori berörs dock inte i avhandlingen, där domänteorin snarare har en identifierande och beskrivande funktion i avhandlingens första del. Nästa steg i avhandlingen går ut på att undersöka vad som sker i elevernas normförhandlingar om skolfusk och på att identifiera vilka sociala konventioner, dvs. normer, förhandlingarna resulterar i.