KOMMUNER I SAMVERKAN FÖR UTVECKLAT STADSBYGGANDE
2. RESULTAT AV BYGGHERREENKÄTEN PER KOMMUN
2.1.1 ALLMÄNT
Botkyrka kommun deltog inte i 2012 års byggherreenkät och har därför inte något resultat att jämföra sig med. I enkäten för 2014 svarade 16 byggherrar vilket mots-varar 53% av de tillfrågade. De respon-derade byggherrarna fördelades jämt mellan stora och små bolag där 80% av de svarande har haft ”3 eller fler ärenden”
med kommunen.
6
2.2.2 RESULTAT FRÅN 2014 FÖRSTUDIEFASEN
Kommunen visar upp starka siffror inom fasen. I jämförelse med 2012 års enkät har kommunen ökat från 5,8 till 7,2.
Kommunen presterar också över Benchens medelvärde på 5,9.
Alla aspekter inom fasen har presterat bättre i jämförelse med enkäten från år 2012.
De två aspekter som ökat mest är:
-” Det sätt som ställningstagande och beslut motiveras.”
2012: 6,1 2014: 7,2
-” Handlingarnas innehåll och kvalitet.”
2012: 6,7 2014: 7,4 PLANERINGSFASEN
På det hela taget är resultatet inom fasen (6,1) nämnvärt högre än resultatet från år 2012 (5,9). Den enda aspekten som prest-erar sämre än Benchens medelvärde är:
” Hur tydligt kommunen motiverat hur allmänna intressen vägts mot enskilda intressen.”
K: 5,4 Bm: 5,6 GENOMFÖRANDEFASEN
Inget resultat på grund av låg svarsfrekvens.
SERVICE FRÅN KOMMUNEN OCH DESS HANDLÄGGARE
Gällande handläggare och service fick kommunen höga poäng än Benchen i följande aspekter:
- “Handläggarnas tillgänglighet.”
K: 8,0 Bm: 6,6.
- “Attityd och bemötande.”
K: 7,4 Bm: 7,2.
- “Tillgänglighet till information och handlingar via internet.”
K: 7,3 Bm: 6,8.
KOMMUNENS HELHETSOMDÖME (NKI):
Byggherrarna lämnade dessutom ett helhetsomdöme på kommunen.
Omdömet bygger på tre delfrågor rörande kommunens handläggning av stadsbyggnadsprojekt. Haninge kommun landade på NKI 65 av 100, se figur 4.
2.2.3 TRENDSPANING
• I 2012 års byggherreenkät re-dovisade kommunen ett bättre resul-tat i alla delfaser gentemot Benchens medelvärde. I förhållande till 2014 års enkätresultat ser den positiva trenden ut att hålla i sig.
• Kan inte analysera genomförandefasen på grund av för få inkomna svar.
2.2.4 UTMANINGAR
Följande aspekter bör ses som utvecklingspotential för Ha-ninge kommun;
• Förstudiefasen:
- “Förmåga att hålla överenskommen tidplan”
(5,2 av 10).
- “Faktisk handläggningstid” (5,5 av 10).
• Planeringsfasen:
- “Motivering av hur allmänna intressen vägs mot enskilda” (5,7 av 10).
- “Samordning mellan olika enheter/förvaltningar”
(5,2 av 10).
• Genomförandefasen:
- Inget resultat
• Service från kommunen och dess handläggare:
- Att undvika dröjsmål mellan processens olika faser (värde 5,6 av 10).
- Handläggarnas förmåga att hålla överrenskommens tidplan (värde 5,8 av 10).
Figur 4. NKI för Haninge kommun.
2.2.1 ALLMÄNT
Haninge kommun fick in 14 svar från byggherrar vilket mots-varande 74% av de tillfrågade. Majoriteten av byggherrarna som svarade tillhör företag med 101 eller fler anställda (43%) och företag med 1-5 anställda (36%). 71% av byggherrarna har varit i kontakt med kommunen vid 1-2 tillfällen tidigare.
På grund av en låg svarsfrekvens inom genomförandefasen (21%) har det inte gjorts någon bedömning för fasen.
2.2 HANINGE KOMMUN
7
2.3 HUDDINGE KOMMUN
2.3.1 ALLMÄNT36 stycken byggherrar deltog i byggherreen-käten vilket ger en svarsfrekvens på 64 % av de tillfrågade. Av byggherrarna som deltog var 58% av bolagen större än 101 anställda.
Majoriteten av byggherrarna (58%) har haft kontakt med kommunen vid 3 eller fler tillfällen.
2.3.2 RESULTAT FRÅN 2014
Gentemot 2012 års byggherreenkät redovisar kommunen starkare siffror inom förstudie- och genomförandefasen under 2014. Kommunen redovisar även starka siffror inom planer-ingsfasen i jämförelse med 2012. Flyttningen är dock inte lika markant inom planeringsfasen som i förstudie och genom-förandefasen.
Nedan presenteras de poster som bidragit till Huddinge kom-muns positiva utveckling:
FÖRSTUDIEFASEN
På det hela taget har det skett en ökning från 4,7 till 6,2. Speci-fika poster som redovisar ett högre värde är:
- ”Handlingarnas innehåll och kvalité.” En ökning från 5,9 till 6,8
- ”Det sätt som ställningstaganden och beslut motiveras.” En ökning från 4,6 till 5,7.
- ”Rimlighet i avgift för hantering av ärenden.” En ökning från 4,8 till 6,5.
- ”Faktisk handläggningstid.” En ökning från 3,6 till 5,6.
PLANERINGSFASEN
Även här har det skett en förflyttning mot starkare siffror. Från ett värde på cirka 5,2 (2012) till 6,3 (2014).
Nedan redovisas de poster som har varit en bidragande faktor till utvecklingen:
- “Kostnadsfördelningen mellan kommun och byggherre.” Från 4,5 till 6,2.
- “Faktisk handläggningstid.” Från 4,8 till 5,9.
- “De sätt som ställningstaganden motiveras.” Från cirka 5,2 till 6,3.
GENOMFÖRANDEFASEN
På det hela taget har kommunen ökat sina siffror från cirka 5,8 till 6,9. Följande poster har gjort positiva förflyttningar:
- “Samordning mellan berörda byggherrar.” Från 5,0 till 7,4.
- “Tydlighet kring utbyggnadskostnader som byggherren ska stå för.” Från 6,0 till 7,0.
- “Kommunikation och möten.” Från 6,3 till 7,4.
SERVICE FRÅN KOMMUNEN OCH DESS HANDLÄGGARE
Gällande handläggning och service redovisar kommunen pos-itiva resultat för alla poster, det vill säga ett bättre resultat än gentemot år 2012. Huddinge kommun presterar även bättre än Benchens medelvärde.
KOMMUNENS HELHETSOMDÖME (NKI):
Byggherrarna lämnade dessutom ett helhetsomdöme på
kommunen. Omdömet bygger på tre delfrågor rörande kommunens handläggning av stadsbyggnadspro-jekt. Huddinge kommun landade på NKI 59 av 100, se figur 5.
2.3.3 TRENDSPANING
• I resultaten från 2012 års enkät synliggörs att förstudieresultatet är något lägre än Benchens medelvärde.
Resultaten från planeringsfasen och genomförandefasen under samma
år redovisar att kommunen placerade sig något bättre än i förstudiefasen men fortfarande under Benchens medelvärde.
• 2014 års enkät redovisar att Huddinge kommun är en av kommunerna som redovisar allra starkast resultat.
• Den största förflyttningen har kommunen gjort i samband med kommunikation och möten med byggherrar i genomföran-defasen.
• En positiv utveckling kan ses inom förstudiefasen där kom-munen nu ligger över medelvärdet.
K (2012): 4,7 K (2014): 6,2 Bm: 5,9 2.3.4 UTMANINGAR
Trots de positiva resultat som kommunen redovisar i byggher-reenkäten från år 2014 finns det aspekter som kommunen bör beakta. För att inte falla tillbaka i 2016 års byggherreenkät bör fokusområdena inom varje fas vara följande;
• Förstudiefas:
- ”Se över den faktiska handläggningstiden” (5,6 av 10).
- ”De sätt som ställningstaganden och beslut moti veras” (5,7 av 10).
• Planeringsfas:
- ”Faktisk handläggningstid/kommunens ledtid ”(5,9 av 10).
- ”Samordning mellan olika enheter/förvaltningar inom kommunen” (6,1 av 10).
• Genomförandefas:
- ”Kommunens utbyggnadstakt av infrastruktur
”(värde 6,2 av 10).
- ”Kommunens förmåga att hålla överenskommen tidplan” (6,3 av 10).
• Service från kommunen och dess handläggare:
- ”Samspelet mellan politik och tjänstemän” (6,1 av 10).
- ”Undvika dröjsmål mellan processens olika faser
”(6,2 av 10).
Figur 5. NKI för Huddinge kommun.
8
2.4 STOCKHOLM STAD
2.4.1 ALLMÄNTStockholm stad var en av de kommuner som till antalet fick in flest svar från byggherrarna. Totalt var det 40 stycken byggherrar som responderade vilket ger en andel på 70% av de tillfrågade. Majoriteten av
2.4.2 RESULTAT FRÅN 2014 FÖRSTUDIEFASEN
På det hela taget redovisar kommunen ett starkare värde från 4,7 (2012) till 4,9 (2014). I jämförelse med Benchens medelvärde (5,9) ligger Stockholm stad lägre än medel i flera av posterna. Följande poster placerar sig dock under Benchens medelvärde:
- “Faktisk handläggningstid/kommunens ledtid.”
K: 3,3 Bm: 4,6
- “Kommunens förmåga att hålla överenskommen tid-plan.”
K: 3,1 Bm: 4,8 PLANERINGSFASEN
På det hela taget faller Stockholm stad tillbaka något pla-neringsfasen från värde 4,8 (2012) till 4,7 (2014). Jäm-förelsevis med de andra kommunerna hamnar Stockholm stad på ett lägre värde än Benchens medelvärdet (5,8).
Trots ett lägre värde för hela fasen ökar posten “Faktisk handläggningstid” från 2,5 till 3,4.
GENOMFÖRANDEFASEN
Stockholm stads starkaste siffror redovisas i denna fas. På det hela taget redovisar staden en ökning från 5,5 till 5,7.
Följande poster har gjort en ökning:
- “Faktisk handläggningstid (till dess att mark blir till-gänglig för husproduktion)”. Från 3,8 till 4,7.
- “Krav på material från byggherren i form av utredningar, kartor och illustrationer.” Från 5,5 till 5,7.
Resterande poster inom fasen har överensstämmande värden med 2012 års byggherreenkät eller har inte något värde från föregående år.
SERVICE FRÅN KOMMUNEN OCH DESS HANDLÄGGARE Gällande service från kommunens handläggare redovisar Stockholm stad ett lägre resultat gentemot Benchens medelvärde vid så när som alla poster.
Den post som ligger över Benchens medelvärde och som ökat gentemot 2012 års resultat är ”tillgänglighet till information och handlingar via webben.”
K (2012): 6,7 K (2014): 7,0 Bm: 6,8
Följande poster har ökat från föregående år (men placerar sig under Benchens medelvärde):
”Återkoppling och information från din handläggare/kontakt-person under årets gång”
K (2012): 5,7 K (2014): 6,0 Bm: 6,7
“Handläggarnas kompetens som projektledare”
K (2012): 5,2 K (2014): 5,3 Bm: 6,2 KOMMUNENS HELHETSOMDÖME (NKI):
Byggherrarna lämnade dessutom ett helhetsomdöme på kommunen.
Omdömet bygger på tre delfrågor rörande kommunens handläggning av stadsbyggnadsprojekt. Stockholm stad landade på NKI 46 av 100, se figur 6.
2.4.3 TRENDSPANING
• Planeringsfasen och service från kommunen presterar sämre i jäm-förelse med resultatet från 2012.
• Genomförandefasen och
förstudiefasen har ökat något i jäm-förelse med 2012 års byggherreenkät.
2.4.5 UTMANINGAR
Stockholm stad har en del utmaningar att arbeta med inför 2016 års byggherreenkät. Alla tre faser ligger i underkant av Benchens medelvärde vilket möjliggör ett fortsatt arbete för bättre siffror.
Den största utmaningen inom planeringsfasen blir att förkorta den faktiska handläggningstiden (K: 3,4 Bm: 4,8) och förmå-gan att hålla överenskommen tidplan (K: 3,5, Bm: 4,9). Dessa två aspekter har ett flertal byggherrar pekat ut som en av stadens svagheter.
I jämförelse med Benchens medelvärde placerar sig Stockholm stad på låga siffror när det kommer till service från kommunen och dess handläggare. Handläggarnas tillgänglighet, handläg-garnas förmåga att hålla överenskommen tidplan och dröjsmål mellan processens olika faser är tre aspekter som sticker ut och är lågt rankade jämfört med de andra kommunerna.
”Handläggarnas tillgänglighet”
K: 5,1 Bm: 6,6
”Handläggarnas förmåga att hålla överenskommen tidplan”
K: 4,6 Bm: 5,8
”Dröjsmål mellan processens olika faser”
K: 4,0 Bm: 5,3
Figur 6. NKI för Stockholm stad.
företagsstorleken bland de svarande tillhör klassen ”101 eller fler”. De stod för 49% av svaren. 80% av byggherrarna har varit i kontakt med staden vid 3 tillfällen eller fler.
9
2.5 SOLLENTUNA KOMMUN
2.5.1 ALLMÄNTUnder 2014 års byggherrenkät respon-derade 16 stycken byggherrar, vilket motsvarar 53% av de tillfrågade. Ma-joriteten av byggherrarna som verkade inom Sollentuna kommun tillhörde
2.5.2 RESULTAT FRÅN 2014 FÖRSTUDIEFASEN
Sollentuna faller tillbaka i värde från 5,1 till 4,3 inom förstudiefasen (på det hela taget). De aspekter som kommu-nen faller tillbaka på är:
- ”Det sätt som ställningstaganden och beslut motiveras.” Från värde 5,8 till 4,3.
- “Faktisk handläggningstid/kommunens ledtid.” Från värde 4,3 till 3,2.
Ytterligare presenterar kommunen något sämre gentemot Benchens medelvärde gällande ”kommunens öppenhet för att lyssna och diskutera byggherrarnas idéer och förslag”.
K (2014): 4,3 Bm: 6,6 PLANERINGSFASEN
Likt förstudiefasen, redovisar kommunen något lägre siffror inom planeringsfasen gentemot 2012 års enkät. K (2012): 6,1 K (2014): 5,1 Bm: 5,7
De poster som faller tillbaka mest är:
- “Planhandlingarnas innehåll och kvalitet.” Från 7,8 till 6,5.
- “Krav på material från byggherren.” Från 7,3 till 6,5.
GENOMFÖRANDEFASEN
Kommunens värde för genomförandefasen tangerar Benchens medelvärde (6,4). Kommunens resultat från 2012 är något starkare (7,0) än 2014, vilket gör att kommunen redovisar ett lägre resultat gentemot 2012 års enkät. Nedan redovisas de poster som presterat sämre än 2012 års resultat:
- ”Kommunikation och möten.” Från 8,0 till 6,9.
- “Handlingarnas innehåll och kvalitet.” Från 7,8 till 6,6.
- “Kommunens utbyggnadstakt av infrastruktur.” Från 7,8 till 6,3.
SERVICE FRÅN KOMMUNEN OCH DESS HANDLÄGGARE På det hela taget redovisar Sollentuna kommun lägre siffror i alla poster inom fasen i jämförelse med 2012 års resultat.
Kommunens resultat ligger även lägre än Benchens me-delvärde. De poster som presenterar låga resultat är:
- ”Återkoppling och information från din handläggare/kontakt-person under årets gång.”
K (2012): 7,6 K (2014): 5,8 Bm: 6,6
-”Att undvika dröjsmål mellan processens olika faser.”
K (2012): 5,9 K (2014): 4,0 Bm: 5,3 KOMMUNENS HELHETSOMDÖME
(NKI):
Byggherrarna lämnade dessutom ett helhetsomdöme på kommunen.
Omdömet bygger på tre delfrågor rörande kommunens handlägg-ning av stadsbyggnadsprojekt.
Sollentuna kommun landade på NKI 48 av 100, se figur 7.
2.5.3 TRENDSPANING
• Från år 2012 till 2014 har Sollen-tuna kommun erfarit en nedåt-gående trend inom alla faser.
2.5.4 UTMANINGAR
Sollentuna kommun står inför utmaningen att vända byggher-reenkätens låga siffror till något positivt. För att inte falla till-baka ytterligare i nästkommande enkät bör kommunen arbeta vidare med att förbättra kvalitén i alla faser.
• Förstudiefasen var den fas som redovisade de lägsta värdena och där finns potential att utveckla sig till nästa byggherreenkät.
K (2012): 5,2 K (2014): 4,3 Bm (2014): 5,9
• Resultatet för planeringsfasen är inte lika lågt som för förstudiefasen, men kommunen backar dessvärre på det hela taget inom fasen.
K (2012): 6,1 K (2014): 5,1 Bm (2014): 5,7 Inom planeringsfasen bör Sollentuna kommun fokusera på
”arbetet med planhandlingarnas innehåll och kvalitet” från 7,7 till 6,5 och ”faktisk handläggningstid” från 4,5 till 3,7.
• I genomförandefasen bör fokus ligga på:
- “Kommunikation och möten.” Från 8,0-6,9.
- “Handlingarnas innehåll och kvalitet.” Från 7,8 till 6,6.
- “Krav på material från byggherren.” Från 7,5 till 6,5.
• Service från kommunen och dess handläggare:
Sollentuna kommun redovisar låga siffror i alla poster. Den enda posten som befinner sig någorlunda nära Benchens medelvärde är ”Handläggarnas attityd och bemötande.” Jäm-förs samma post med resultatet från 2012 års enkät tappar kommunen rejält.
K (2012): 8,6 K (2014): 7,1 Bm: 7,2
Även posten ”Handläggarnas kompetens som projektledare”
redovisar lägre värden i jämförelse med 2012 års enkät.
K (2012): 7,6 K (2014): 6,0 Bm: 6,2
Figur 7. NKI för Sollentuna kommun.
företagsklassen ”101 eller fler.” 80%
av byggherrarna har haft kontakt med kommunen vid 3 tillfällen eller fler. Sol-lentuna kommun visade upp den lägsta svarsfrekvensen utav Benchens alla nio kommuner.
10
2.6.1 ALLMÄNT
Nacka kommun mottog svar från 26 stycken byggherrar vilket motsvarar 68% av de tillfrågade. 60% av dessa tillhör företag-skategorin ”101 eller fler”. Av de responderade byggherrarna hade 52% haft kontakt med kommunen vid tre tillfällen eller fler.
2.6.2 RESULTAT FRÅN 2014 FÖRSTUDIEFASEN
Nacka kommun redovisar ett något sämre resultat gentemot 2012 års enkät. På det hela taget backar kommunen från ett värde på 5,9 till 5,2. Benchens medelvärde är 5,9 vilket kom-munen inte kan mäta sig emot.
Ett lägre resultat gentemot år 2012 redovisas inom aspekten
”det sätt som ställningstagande och beslut motiveras.” Från 6,1 (2012) till 5,0 (2014).
PLANERINGSFASEN
Gentemot kommunens resultat från 2012 sker inga större för-flyttningar. Det finns dock vissa aspekter som redovisar lägre resultat gentemot 2012 års enkät och Benchens medelvärde.
- ”Samordning mellan olika enheter/förvaltningar inom kom-munen.”
K (2012): 5,1 K (2014): 4,4 Bm: 5,3
- ”Hur tydligt kommunen motiverar hur allmänna intressen vägs mot enskilda intressen”
K (2014): 5,0 Bm (2014) : 5,7 GENOMFÖRANDEFASEN
Inom denna fas gör kommun flera framsteg. Bland annat pre-senterar resultatet en ökning inom följande aspekter:
- ”Handlingarnas innehåll och kvalité.”
K (2012): 5,9 K (2014) 7,1 Bm: 6,8 - ”Faktisk handläggningstid.”
K (2012): 5,8 K (2014): 6,8 Bm: 5,9 - ”Kommunens utbyggnadstakt av infrastruktur.”
K (2012): 4,8 K (2014): 6,3 Bm: 5,7
SERVICE FRÅN KOMMUNEN OCH DESS HANDLÄGGARE
Majoriteten av posterna stagnerar eller redovisar lägre siffror gentemot 2012 års byggherreenkät. Den aspekt som redovisar ett bättre värde gentemot 2012 års resultat samt Benchens medelvärde är “handläggarnas tillgänglighet.”
K (2012): 6,7 K (2014): 7,3 Bm: 6,6
KOMMUNENS HELHETSOMDÖME (NKI):
Byggherrarna lämnade dessutom ett helhetsomdöme på kommunen.
Omdömet bygger på tre delfrågor rörande kommunens handläggning av stadsbyggnadsprojekt. Nacka kommun landade på NKI 53 av 100, se figur 8.
2.6.3 TRENDSPANING
• Gentemot 2012 års resultat backar kommunen inom förstudiefasen och service från kommunen och dess handläggare.
• Kommunen stagnerar inom plan-eringsfasen.
• En ökning inom genomförandefasen är synlig.
2.6.4 UTMANINGAR
De största utmaningarna för Nacka kommun handlar om att arbeta inom förstudie- och planeringsfas samt att förbättra servicen från kommunen. Det finns därmed utvecklingspo-tential för kommunen att prestera bättre inför nästkommande byggherreenkät.
Följande bör ses som potentiella förbättringsområden och faser att arbeta mer inom:
• Förstudiefasens samlade värde (5,2) ligger lägre än Benchens medelvärde (cirka 5,9) där aspekten ”faktisk handläggningstid” tappar i värde från 4,6 (2012) till 3,7 (2012).
• Inom genomförandefasen bör kommunen arbeta med
”samordningen mellan berörda byggherrarna”. Gentemot resultatet från år 2012 tangerar kommunen sitt värde på 5,5. Jämförs resultatet mot Benchens medelvärde (6,4) blir skillnaden något större.
• I genomförandefasen finns det ytterligare utveckling-spotential inom ”tydlighet kring utbyggnadskostnader.”
Kommunen redovisar ett värde på 5,5 vilket är något under Benchens medelvärde på 6,0.
Figur 8. NKI för Nacka kommun.
2.6 NACKA KOMMUN
11
2.7.1 ALLMÄNT
Av de byggherrar som blev tillsända byggherreenkäten var det 12 stycken som deltog i undersökningen, vilket motsvarar en andel på 57%. De företagsstorlekar som representerade en klar majoritet var ”101 eller fler anställda” (45%) och ”11 -50 anställda” (45%). Resterande 9% tillhörde kategorin
”1-5 anställda”. Gällande kontakten med Södertälje kommun redovisade 42% av byggherrarna att de varit i kontakt med kommunen vid ”3 eller fler tillfällen”, ytterligare 42% redog-jorde att de aldrig innan varit i kontakt med kommunen. 17%
nämner att de varit i kontakt vid 1-2 tillfällen.
2.7.2 RESULTAT FRÅN 2014 FÖRSTUDIEFASEN
Förstudiefasen visar starkare siffror i alla poster gentemot 2012 års enkät. Vid en jämförelse med Benchens medelvärde (5,9) redovisar Södertälje kommun starka siffror (8,0) som är högre än de andra deltagarkommunerna.
Den aspekt som gör den största ökning gentemot 2012 års resultat är:
-”Faktisk handläggningstid/kommunens ledtid.”
K (2012): 5,2 K (2014): 7,5 Bm: 4,7 PLANERINGSFASEN
Planeringsfasen visar likt förstudiefasen höga värden vid ett jämförande av Benchens medelvärde. Den aspekt som ökar mest är:
-”Det sätt som ställningstaganden och beslut motiveras.”
K (2012): 7,1 K (2014): 7,7 Bm: 5,8
Trotts höga värden och ett starkare resultat gentemot 2012 års enkät faller kommunen tillbaka inom följande aspekter:
-”Kommunikation med sakägare och allmänhet.”
K (2012): 7,9 K (2014): 7,5
-”Faktisk handläggningstid/kommunens ledtid.”
K (2012): 6,7 K (2014): 6,3 GENOMFÖRANDEFASEN
I genomförandefasen tappar “kommunens utbyggnadstakt av infrastruktur” i värde från 7,0 (2012) till 6,3 (2014).
SERVICE FRÅN KOMMUNEN OCH DESS HANDLÄGGARE
Södertälje kommun redovisar starka resultat i så när som alla poster. Största ökningen hittas inom posten:
”Samspelet mellan politik och tjänstemänn.”
K (2012): 6,0 K (2014): 8,4 Bm: 5,6
Kommunen redovisar lägre siffror gentemot 2012 års enkät inom följande poster:
-”Handläggarnas förmåga att hålla överenskommen tidplan”
K (2012): 7,2 K (2014): 6,4 Bm: 5,8
-” Att undvika dröjsmål mellan processens olika faser.”
K (2012): 6,7 K (2014): 6,3 Bm: 5,3 KOMMUNENS HELHETSOMDÖME (NKI):
Byggherrarna lämnade dessutom ett helhetsomdöme på kommunen.
Omdömet bygger på tre delfrågor rörande kommunens handläggning av stadsbyggnadsprojekt. Söder-tälje kommun landade på NKI 71 av 100, se figur 9.
2.7.3 TRENDSPANING
• Uppåtgående trend inom alla tre faserna.
• Tar ett stort kliv framåt gällande NKI värde.
2.7.4 UTMANINGAR
• En av kommunens största utmaningar är att utveckla servicen från kommunen och dess handläggare inom posterna:
-”Handläggarnas förmåga att hålla överenskommen tidplan.”
K (2012): 7,2 K (2014): 6,4
-”Att undvika dröjsmål mellan processens olika faser.”
K (2012): 6,7 K (2014): 6,3
• Inom genomförandefasen bör följande post ses som ut-vecklingspotential för att nå än högre värden i kommande byggherreenkät:
-”Kommunens utbyggnadstakt av infrastruktur.”
K (2012): 7 K (2014): 6,3
Figur 9. NKI för Södertälje kommun.
2.7 SÖDERTÄLJE KOMMUN
12 Täby kommun fick in svar från 65 stycken byggherrar vilket
motsvarar 68% av de tillfrågade. Majoriteten (38%) av bygg-herrarna som responderade var från företag med ”101 eller fler” anställda. 43% av byggherrarna har haft kontakt med kommunen vid ”3 tillfällen eller fler”.
2.8.2 RESULTAT FRÅN 2014 FÖRSTUDIEFASEN
Kommunens resultat inom förstudiefasen kan sammanfattas med stagnerade resultat men även lägre resultat gente-mot år 2012. Det samlade medelvärdet för kommunen inom förstudiefasen är 5,3 vilket är något lägre än resultatet från 2012 (värde 5,4). Jämförs kommunens resultat med Benchens medelvärde (5,9) ligger kommunen något lägre.
Följande poster redovisar lägre siffror än från 2012:
- ”Faktisk handläggningstid/kommunens ledtid.”
K (2012): 5,0 K (2014): 3,7
- ”Kommunens förmåga att hålla överenskommen tidplan.”
K (2012): 4,8 K (2014): 4,2 PLANERINGSFASEN
På det hela taget redovisar kommunen något lägre siffror gen-temot 2012 års resultat och även Benchens medelvärde.
K (2014): 5,1 K (2012): 5,9 Bm:5,7 Följande aspekter redovisar lägre värden:
- ”Krav på material från byggherren” från 6,4 till 5,6.
- ”Faktisk handläggningstid” från 5,3 till 4,3.
- ”Det sätt som ställningstaganden och beslut motiveras” från 5,9 till 5,1.
GENOMFÖRANDEFASEN
Fasen tangerar sitt medelvärde (6,1) från år 2012. Jämfört med Benchens medelvärde (6,5) hamnar kommunen något lägre.
SERVICE FRÅN KOMMUNEN OCH DESS HANDLÄGGARE
I jämförelse med föregående enkätresultat tappar kommunen inom service från handläggarna. De poster som redovisar lägre siffror är:
- ”Att undvika dröjsmål mellan processens olika faser” från 6,1 till 4,7.
- ”Handläggarnas förmåga att hålla överenskommen tidplan”
från 5,9 till 5,1.
- ”Handläggarnas kompetens som projektledare” från 6,5 till 5,5.
KOMMUNENS HELHETSOMDÖME (NKI):
Byggherrarna lämnade dessutom ett helhetsomdöme på kommunen. Om-dömet bygger på tre delfrågor rörande kommunens handläggning av stadsby-ggnadsprojekt. Täby kommun landade på NKI 45 av 100, se figur 10.
2.8.3 TRENDSPANING
• Små förflyttningar eller inga alls inom förstudiefas och genomförandefas.
• Planeringsfasen och service från kommunen redovisar ett sämre resul-tat gentemot 2012 års enkät.
2.8.4 UTMANINGAR
• Den största utmaningen för Täby kommun inför nästa up-plaga av byggherreenkäten handlar om att försöka få ett helhetsgrepp och förstå varför kommunen redovisar låga resultat inom nästan alla faser.
• Täby kommuns NKI från år 2012 är något högre än resulta-tet för år 2014.
NKI år 2012: 50 NKI år 2014: 45
• Den synliga trenden för kommunen bör tolkas som lång-samt nedåtgående. För att inte falla tillbaka än mer bör kommunen aktivt arbeta med proaktiva handlingar inom varje specifik fas.
Figur 10. NKI för Täby kommun.
2.8 TÄBY KOMMUN
2.8.1 ALLMÄNT13 Figur 10. NKI för Täby kommun.
2.9 UPPLANDS VÄSBY KOMMUN
2.9.1 ALLMÄNT2.9.2 RESULTAT FRÅN 2014
Upplands Väsby visar starka resultat i samtliga faser.
FÖRSTUDIEFASEN
Samtliga poster inom förstudien redovisar höga värden. På det hela taget redovisar kommunen ett värde på 7,8 vilket år 2012 låg på 6,0. Kommunen redovisar också ett bättre resultat än Benchens medelvärde (5,9).
PLANERINGSFASEN
Även planeringsfasen redovisar höga värden. Kommunen re-dovisar ett värde på 6,9 jämförande med Benchens medelvärde på 5,7. Den enda posten som tappar i värde är ”planhandlingar-nas innehåll och kvalitet” från 7,7 (2012) till 6,9 (2014).
GENOMFÖRANDEFASEN
GENOMFÖRANDEFASEN