Resultat från analysen av tävlingsmodellen

Det traditionella syftet med innovationstävlingar är ”vad”, sällan ”hur”.

Innovationstävlingar främjar utvecklingen genom att definiera ett tydligt mål och låta innovatörer tävla om att nå målet. Mål svarar på ett problem, ett behov eller en möjlighet och är mätbart. Det vill säga där målet är att lösa ett specifikt problem15_, att hitta lösningar som kan hantera ett behov16 _{eller innovationer som skapar nya} möjligheter17_{. I dessa vad-tävlingar är målet mätbart. De flesta innovationstävlingar} är oftast riktad att hitta en lösning till ett specifikt problem.

5.3.1 Vilken typ av vad?

Ett sätt att klassificera innovationstävlingar med inriktning ”vad” är också att definiera dem utgående från tävlingens komplexitet och vilken risk investerare har för att hantera ett specifikt ”vad”.

15_{till exempel Netflix vars tävling syftar till att skapa en förbättrad algoritm för att tipsa kunder om filmer}

som de skulle tycka om

16_{till exempel olika innovationsupphandlingar}

Figur 34. Från bättre lösningar till dramatiska språng.

Bättre lösningar

Företag är generellt framförallt inriktade på att förbättra sina produkter och tjänster på existerande marknader; syftet med denna utveckling är att bli bättre än sina konkurrenter. Risken för företag att engagera sig i denna typ av tävlingar är således ganska låg. Tävlingar som syftar till att hitta bättre lösningar är ganska enkla och inte särskilt administrativt krävande. Additionaliteten kan ifrågasättas om staten initierar denna form av innovationstävling, det vill säga företagen somdeltar i tävlingen hade gjort arbetet även utan tävlingen. Däremot kan tävlingsformen vara relevant för offentlig upphandling.

Nya lösningar

En tävling som syftar till att nya lösningar påskyndas är mer krävande att rigga. Många gånger behöver företag som i vanliga fall konkurrerar börja samarbeta inom tävlingen. Det innebär en större risk för företagen.

Dramatiska språng

Att rigga en tävling som genererar lösningar som ligger utanför existerande tankevärld är mycket krävande att rigga. Lösningen kräver ofta att aktörer som kommer från helt olika fält, och ibland har svårt att förstå varandra, behöver samarbeta. Risken är att den lösning som tas fram aldrig kommer att

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6855

Innovationstävlingen Transformativ infrastruktur – banbrytande innovation för nollutsläpp

Innovationstävlingen transformativ infrastruktur, med konkurrenter som

samarbetar, hamnar i mitten av denna skala, men väldigt nära dramatiska språng. Aktörer från helt olika fält som inspirerade lagdeltagarna under de olika

tävlingsinternaten bidrog mycket till detta. Hade de istället ingått i lagen, hade tävlingen gått ännu mer mot dramatiska språng.

5.3.2 Hur syfte – Tävlingsdeltagarnas motivation

Under senare decennier har ”hur” blivit viktigare i innovationstävlingar och ibland kan det rent av bli huvudsyftet. Även om det inte är huvudsyftet är det viktigt att förbereda en tävling genom att identifiera hur deltagarna kan motiveras på bästa sätt. Att minimera risken att deltagare bevakar sina egna intressen, om vem som äger lösningen, eller om man har en befintlig affärsidé/ produkt som ligger utanför. Om man är flera som delar risken i en värdekedja eller i ett system, och flera som är med och pushar marknaden, blir det lättare.

Det finns många olika ”vad” som driver en individ att delta i en innovationstävling: • Skapa nya kontakter

• Möjlighet till personligt erkännande • Dela risken i forskning och utveckling • Lära av varandra

• Skapa marknadsfördelar • Att göra sitt varumärke känt • Att lösa svåra problem • Priset – äran att vinna

I innovationstävlingen Transformativ infrastruktur var det många som ville lösa svåra problem, en samhällsutmaning. De ville också lära av varann och var mycket nyfikna.

5.3.3 Hur syfte – Tävling mellan grupper ger nya samarbeten Tävling mellan grupper ger:

• Minde konflikter inom gruppen18 • Ökat internt samarbete19

• Två grupper som tävlar är mer konkurrensinriktade än två personer som tävlar20

18 _{Rapoport, A., & Bornstein, G. (1987). Intergroup competition for the provision of binary public goods.}

Psychological Review, 94(3), 291-299.

19 _{Bornstein, G. (1992). The free rider problem in intergroup conflicts over step-level and continuous}

public goods.Journal of Personality and Social Psychology,62, 597-606

20 _{Schopler, J., & Insko, C. A. (1992). The discontinuity effect in interpersonal and intergroup relations:}

• Hur enskilda individer bidrar till gruppen beror på tävlingens utformning Det har visat sig att tävlingar i grupp kan vara särskilt viktigt för om ett ”hur” vill utvecklas.

Själva tävlingsmomenten innebär mindre konflikter inom en grupp, inte minst till följd av att gruppen kan förenas i att se mottävlande som konkurrenter och inte enskilda individer. Upplägget leder i sig till ökat internt samarbete inom gruppen. En gruppmedlem kan plötsligt börja prata och dela med sig för att man har en gemensam extern motståndare.

En svår del i grupptävlingar är dock att få enskilda individer att inte ”free-rida” på övriga gruppdeltagare genom att lägga ner mindre tid än andra, genom att stjäla idéer till andra sammanhang eller att behålla de bästa egna idéerna för sig själv. Hur utbrett det beteendet blir hänger delvis ihop med hur en tävling är riggad. Vissa forskningsstudier visar på ökat individuellt engagemang om grupptävlingen innehåller flera gruppdeltävlingar medan inblandning av individuell ranking inom gruppen leder till ökad ”free-riding” av individer som redan presterar dåligt. Två grupper blir mer konkurrensinriktade än två individer, eftersom grupperna trissar upp varann. Som individ orkar man inte hålla i hela tiden, men i en grupp som pushar på blir det lättare och dessutom kan energin få variera under tiden. I innovationstävlingen Transformativ infrastruktur var ett lyckat inslag de tydliga delmomenten med fem tävlingsinternat. Att träffas regelbundet och arbeta tillsammans på det sättet stärker lagandan och lagdeltagarnas bidrag. 5.3.4 Hur och vad i innovationstävlingar

Om det är en enkel tävling och det man försöker lösa också enkelt, då behövs inga deltävlingar, allt fokus blir på bedömning. Man kan också ha mycket mer fokus på tävlingen, med fler priser, mer inspiration och stöd.

NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6855

Innovationstävlingen Transformativ infrastruktur – banbrytande innovation för nollutsläpp

Figur 35. Komplexitet versus enkelhet. Källa: Lampel m.fl. 2012, Test-driving the future: how design competitions are changing innovation

I innovationstävlingen Transformativ infrastruktur var det komplext, fler omgångar, fler utvärderingar (avstämningar av var lagen låg i förhållande till varandra och enligt tidplanen efter varje internat) även om det inte var så tydligt men man gick i den riktningen.