• No results found

Nedan presenteras resultatet från undersökningarna var för sig. Resultaten från den

kvantitativa innehållsanalysen redovisas utifrån de variabler som undersökningen tittade på och den kvalitativa innehållsanalysen redovisas efter von Rimscha et als. kvalitetskrav.

6.1 Kvantitativ innehållsanalys

Studien gjordes till slut på 19 avsnitt av programmen Alla för en och Helgen i P3 vilket motsvarar 19 timmars material. Totalt var 109 deltagare med och tävlade i de båda

programmen, 80 stycken deltagare i Alla för en och 29 stycken i Helgen i P3. I figur 1 och figur 2 visas hur könsfördelningen av deltagarna ser ut i respektive program.

Figur 1: Könsfördelning av deltagarna i Alla

för en. n=80

Figur 2: Könsfördelning av deltagarna i

Helgen i P3. n=29

Cirkeldiagrammen utgör alla deltagare från vardera program. Figur 1 visar deltagarna i Alla för en där 52,5% av deltagarna är män och 47,5% är kvinnor. Figur 2 visar deltagarna i Helgen i P3 där 51,7% är kvinnor och 48,3% är män. Programmen har väldigt lika könsfördelning.

Figur 3: Födelseår på deltagarna från båda programmen.

Figur 3 visar en tydlig åldersskillnad på deltagarna i programmen. Helgen i P3 har yngre deltagare än Alla för en. Medelåldern för deltagarna i Helgen i P3 är att ha födelseåret 1991, medelåldern för deltagarna i Alla för en är att ha födelseåret 1976. Alla för en har dock en större variationsvidd när det kommer till hur gamla deras deltagare är. Alla för en har en variationsvidd på 48 år, Helgen i P3 har inte ens hälften av det då deras variationsvidd är 21 år.

Tabell 1: Tabell över vart deltagarna i respektive program bor för tillfället.

Helgen i P3 Alla för en Stockholm 55,1 % 30 % Stockholms län 34,5 % 27,5 % Göteborg - 13,75 % Malmö - 3,75 % Övriga Sverige 6,9 % 23,75 % Utrikes 3,5 % 1,25 % Totalt 100 % 100 %

Det är tydligt att en stor del av deltagarna kommer från landets tre största städer, framförallt huvudstaden Stockholm och dess omnejd. Alla för en är bättre på att ha med deltagare som bor på andra ställen i landet. De 6,9% av Helgen i P3s deltagare som bor i övriga Sverige är två personer som bor i Uppsala. Alla för en täcker in platser som bland annat Halmstad, Örebro, Vårgårda, Trollhättan, Lund och Uddevalla i de 23,75% som bor på övriga platser i Sverige. Tabell 1 visualiseras i två kartor, figur 4 och figur 5, nedan.

Figur 4: Bostadsorter för deltagarna i Alla för

en.

Figur 5: Bostadsorter för deltagarna i Helgen i

P3.

Inget av programmen har deltagare som kommer norr om Uppsala och missar därmed representation från Norrland. Genom att inte få någon representation från Norrland saknas representation från halva Sverige om man ser till yta. Tittar man istället på befolkningen missas cirka 11% av Sveriges befolkning genom att inte representera Norrland (SCB 2018).

Tabell 2: Deltagarnas yrken. Helgen i P3 Alla för en Skådespelare - 16,25 % Artist 55,18 % 12,5 % Komiker 27,5 % 16,25 % Idrottare - 8,75 % Journalist - 7,5 % Musikalartist - 7,5 % Programledare 3,4 % 5 % Poddare 3,4 % - Bloggare 10,35 % - Övrigt - 26,25 % Totalt 100 (99,83) % 100 %

Alla för en har en större spridning på vad deras deltagare har för yrken än vad Helgen i P3 har. Helgen i P3 har totalt fem yrkesgrupper representerade. Alla för en täcker in 21 stycken yrkesgrupper hos sina deltagare. Gruppen övrigt består av kommunikatörer, författare, lärare, butikssäljare, studenter, en flygvärd, en skattejurist, en frisör, en gruppchef, en stödpedagog, en tandsköterska, en stylist, en som jobbar inom event och konferens samt en som jobbar med ensamkommande flyktingbarn.

Under de 19 timmars material som undersökningen är baserad på ställdes det 1361 frågor till deltagarna. 71,8 % av alla 1361 frågor, vilket motsvarar 977 frågor, ställdes i programmet Alla för en. Resterande 384 frågor, 28,2 %, ställdes i Helgen i P3. Tabell 3 nedan visar hur frågorna är fördelade på Sverige (inrikes), utrikes, universalt och okänt.

Tabell 3: Frågornas geografiska ursprung, Sverige kontra övriga länder. Helgen i P3 Alla för en Utrikes 60,84 % 45,7 % Inrikes 30,97 % 44,9 % Universalt 6,5 % 9 % Okänt 0,5 % 0,3 % Totalt 100 (98,81) % 100 (99,9) %

I Alla för en är det väldigt jämnt fördelat mellan det svenska och utländska innehållet. I Helgen i P3 är det nästan dubbelt så mycket utländskt innehåll jämfört med det svenska.

Tabell 4: Frågornas geografiska ursprung

Helgen i P3 Alla för en USA 37,14 % 25,7 % Storbritannien (UK) 9,6 % 8 % Kanada 5,5 % 0,9 % Sverige 6,25 % 8,4 % Stockholm 13,28 % 16 % Stockholms län 8,34 % 8 % Universalt 6,5% 9 % Okänt 0,5 % 0,3 % Övriga Sverige 3,1 % 12,5 % Övriga världen 8,6 % 11,1 % Totalt 100 (98,81) % 100 (99,9) %

För att tydligare se hur pass bra programmen representerar hela Sverige visar tabell 4 vilka länder som är mest representerade inom gruppen utrikes samt hur stor del av delen inrikes som är Stockholm med omnejd. Även denna tabell visualiseras i figur 6 nedan.

Figur 6: Frågornas geografiska ursprung.

Det flesta frågorna i båda programmen kommer från USA. Efter det skiljer det sig ganska mycket. Alla för en har mer innehåll från Stockholm, men samtidigt har det mycket med från övriga Sverige också.

Figur 7: Antal avsnitt i Helgen i P3 som har

olämpligt innehåll för barn, i form av svordomar och sexuella kommentarer. n=9

Figur 8: Antal avsnitt i Alla för en som har

olämpligt innehåll för barn, i form av svordomar och sexuella kommentarer. n=10

Andel olämpligt innehåll för barn i de två programmen är lika varandra. I Helgen i P3 hade 3 av 9 avsnitt olämpligt innehåll och i Alla för en hade 4 av 10 avsnitt olämpligt innehåll. Alla gånger ett avsnitt innehöll något olämpligt för barn rörde det sig om svordomar.

Tabell 4: Antal aktuella frågor/händelser som nämns i respektive program

Helgen i P3 Alla för en

Antal aktuella frågor 39 0

Helgen i P3 var duktiga på att koppla sina tävlingsmoment till händelser man kunde ha läst eller hört om i veckan som gått. Alla för en nämnde aldrig nya händelser eller frågor i programmet.

Inget program hade exakt samma upplägg som första programmet. Alla för en hade totalt 12 tävlingsmoment som de varierade mellan och de hade alltid en ny kombination av dessa tävlingar i varje program. I Helgen i P3 var det ofta en helt ny tävling varje vecka och ibland var något tävlingsmoment borttaget.

6.2 Kvalitativ innehållsanalys

6.2.1 Relevans

Relevans är det första kvalitetskravet, det innefattar hur publiken påverkas och hur aktuellt programmet är. I båda programmen blir publiken välkomnade av programledaren, efter detta skiftar programledaren i Alla för en fokus till deltagarna. I Helgen i P3 ligger fokus kvar längre på publiken då de uppmuntras till att skicka meddelanden till redaktionen med vad deras planer för helgen är. Dessa meddelanden läses sedan upp i programmet. Genom resten av programmen, både Alla för en och Helgen i P3, kan publiken tävla med hemifrån eller vart de nu befinner sig. Nästan alla tävlingsmoment går ut på att se eller höra något för att sedan svara på en fråga, publiken får höra och se samma sak som deltagarna vilket gör att publiken själva kan besvara frågorna. I Helgen i P3 tas detta ett steg längre i och med att publiken får en egen fråga som sedan leder till att de rings upp och får tävla mot någon i studion. I Alla för en finns från början en icke kändis med i vardera lagen för att representera publiken. När programmet sänds påverkas dock inte den riktiga publiken av detta, de får ingen möjlighet att själva bli den personen som får tävla i studion.

I Alla för en är den populärkultur som det ställs frågor om, de filmer, tv-serier och låtar med mera, så pass kända så att det är troligt att i alla fall någon i varje familj som tittar känner igen dem. Frågorna i Alla för en grundar sig främst på populärkultur som kom innan 2000-talet, men det finns en handfull frågor i varje program som är nyare än så. I Helgen i P3 är nästan all populärkultur från de senaste tre åren, varav de allra flesta från i år (2018). Det finns dock ett par frågor om äldre populärkultur. Anledningen till varför de har så pass stor andel av ny populärkultur kan kopplas till P3s motto: ”P3 älskar ny musik” som sägs ibland mellan låtarna. För att man som lyssnare ska känna igen populärkulturen de nämner i Helgen i P3 bör man vara en trogen lyssnare av P3 eller på annat sätt vara uppdaterad när det

kommer till ny populärkultur. Deltagarna i Alla för en är lätta för publiken att känna igen från andra sammanhang då deltagarna är bland andra Sarah Sjöström, Janne Josefsson och Tony Irwing. Skulle man som tittare inte ha koll på vilka deltagarna är får man en chans att förstå detta under de små intervjuerna mellan tävlingsmomenten. Deltagarna i Helgen i P3 är inte lika kända. Det finns vissa som är så pass kända så att all publik vet vilka de är, till exempel Eric Saade. Andra har publiken nog ingen koll på vilka de är, detta kan vara artister som nyligen släppt sina debutsinglar eller vissa poddare som bara är relevanta om man lyssnar på deras podd. Helgen i P3 fokuserar inte mycket på att introducera sina deltagare för publiken.

Tidigare nämnda intervjuer med deltagarna i Alla för en fokuserar mest på äldre händelser, till exempel om en sportjournalist som Patrick Ekwall någonsin satsade på sport själv innan han blev journalist. Om fokus inte ligger på det förflutna i intervjuerna handlar det som en hypotetisk framtid som när deltagare får svara på frågan ”Om du skulle tävla i någon sport, vilken skulle du tävla i?”. Trots att många deltagare fortfarande är aktiva i sin karriär är det inget fokus på vad de håller på med just nu eller gjort nyligen. I Helgen i P3 däremot brukar det nämnas aktuella nyheter om deltagarna. Programledaren i Helgen i P3 brukar också nämna vilka olika temadagar det varit under veckan som gått, det kan vara allt ifrån

chokladmuffinsdagen till den internationella slipsdagen. Även tävlingsmoment i Helgen i P3 brukar vara kopplade till en viss händelse som hänt under veckan, till exempel som att Meghan Markle och Prins Harry berättat att de ska få barn.

6.2.2 Ansvarskänsla

Andra kvalitetskravet är att det ska finnas faktorer i programmet där publiken känner igen sig från deras vardag samt att målgruppen för programmet ska respekteras, programmet ska alltså

visa ansvarskänsla. Om publiken känner igen sig från deras vardag i programmet går in lite på tidigare punkt, om innehållet är relevant för publiken. För att publiken ska kunna leva sig in i programmen och tävla med på ett eller annat sätt krävs att de känner igen populärkulturen från deras vardag så att de kan svara på frågorna. Ett annat sätt publiken kan leva sig in i programmen är bara genom att lyssna och skratta åt att deltagarna bjuder på sig själva. I Helgen i P3 kanske det blir något lättare för publiken att känna igen sig då de kan känna igen sig i vad andra lyssnare skriver in till redaktionen.

Målgruppen i de två programmen skiljer sig lite åt. I Alla för en är det tydligt att det är hela familjen som är tänkt målgrupp. Detta säger även ansvarig utgivare i en intervju med Expressen. (Bergqvist 2018) Helgen i P3s målgrupp är något mer avgränsad. De riktar sig som sagt främst till den vanliga P3 lyssnaren och P3s huvudsakliga målgrupp är ungdomar. Programledaren säger själv i Helgen i P3 att programmet är som ett Doobidoo för en yngre målgrupp. Bara genom att titta på hur aktuell populärkulturen programmen grundar sina tävlingar på kan man se att de respekterar sin målgrupp. Alla för en som har en bredare målgrupp när det kommer till åldrar har både ny och gammal populärkultur. Helgen i P3 som främst riktar sig till ungdomar fokuserar nästan bara på ny populärkultur. Går man in mer på detalj i tävlingsmomenten kan man se hur Alla för en försöker få publiken att samarbeta och slå ihop sina olika kunskaper för att komma fram till ett gemensamt svar. Detta syns till exempel i tävlingen som kallas ”skoj med emoji”, där deltagarna ska lösa rebusar av emojis för att få fram en titel på en film eller tv-serie. Den yngre publiken har koll på emojis och hur de används medans den äldre publiken kanske har koll på filmerna eller serierna som är lösningen på rebusen. I de flesta tävlingarna kan man hitta något för varje ålder.

När publiken till Helgen i P3 blir en aktiv del av programmet i och med att deras

meddelanden läses upp i radio kan programledaren och deltagarna ibland skratta lite åt vad lyssnarna skickar in, vilket kan ses som lite ohövligt. Programledaren målar också en lite udda bild av vilka det är som lyssnar på programmet, som att de sitter på golvet och stirrar in i en radioapparat. Även programledaren i Alla för en kan ibland göra narr av vissa i publiken. Vid ett tillfälle gör hon till exempel narr av den stereotypiska tonåringen.

Deltagarna i båda programmen kan ibland svära till när det inte går som de vill i tävlingarna, vilket kan anses vara ohyfsat enligt många i publiken och respektlöst mot till exempel

föräldrar som vill visa ett gott exempel för deras barn för att de i framtiden inte ska svära åt minsta lilla.

6.2.3 Professionalism

Den tredje punkten på listan över kvalitetskrav är professionalism, detta kan synas på

programmets dramaturgi och utförande. Alla för en värmer alltid upp med en tävling där hela laget får vara med och bidra och tävla, efter det varierar det mellan tävlingar då en person tävlar för hela laget eller fler tävlingar där alla är med och tävlar. Efter de två första tävlingarna ökar tempot något och det är inte lika långa pauser mellan tävlingsmomenten. Helgen i P3 har väldigt långt intro och första halvan av programmet har långa pauser mellan tävlingsmomenten. Andra halvan ökar de takten ganska rejält. Även tävlingarna i sig har högre tempo i slutet av Helgen i P3. I början har de lång betänketid på frågorna men i slutet gäller det att vara snabb.

Den tekniska kvaliteten av Alla för en är utmärkt. Både ljud- och bildkvaliteten är bra, de har många kameravinklar och lagom variation mellan dem. Det är även en bra andel av

panoreringar, in och ut zoomningar samt stillastående kameror. I Helgen i P3 är

ljudkvaliteten bra och volymen är alltid jämn. Övrig utrustning i studion fungerar inte alltid bra. Deltagarna har var sin knapp de ska trycka på för att få svara, dessa knappar ger ifrån sig olika ljud för att man som lyssnare ska kunna identifiera vem det är som vill svara.

Knapparna fungerar sällan som de ska och byts ibland ut mot att deltagarna bara får säga sitt namn när de vill svara. I vissa program är knapparna inte med alls utan deltagarna gör ljud med olika instrument för att visa att de kan svaret.

6.2.4 Schemaläggning

Fjärde kravet för att avgöra kvalitet är schemaläggning, detta kan ses på hur många avsnitt det finns samt hur långa avsnitten är. Avsnitten för Alla för en är en timme långt. En timme är rimligt, det är halva bästa sändningstid och i och med att de har livepublik en en timme lagom för att de ska hålla sig fokuserade utan att behöva en paus. Publiken hemma i soffan kan hålla sig fokuserade i en timme, även de yngre i familjen. Helgen i P3 pågår i två timmar, vilket kan låta långt. Utgår man ifrån att de flesta som lyssnar är på väg någonstans, till exempel på väg hem från jobbet så har många en kortare resväg än två timmar och därför lyssnar man inte på hela programmet. Dock är radio något som ofta står på i bakgrunden och som lyssnare

gör man ofta något annat samtidigt som man lyssnar. Det gör alltså inte så mycket om avsnittet är två timmar långt då lyssnaren ändå inte lägger 100% av sin fokus på att lyssna.

Hela säsongen av Alla för en, totalt 10 avsnitt, spelades in under sommaren 2018 för att sedan sändas en gång i veckan under hösten 2018. Helgen i P3 är direktsänt varje fredag

eftermiddag.

6.2.5 Kostnadseffektivitet

Femte kvalitetskravet är kostnadseffektivitet. I vanliga fall tittar man både på produktionskostnad och möjligheter att tillföra reklam för att komma fram till hur

kostnadseffektivt ett program är. På grund av att både Alla för en och Helgen i P3 är public service behöver man inte tänka på möjligheter till att tillföra reklam. Produktionskostnaden i Alla för en är stor. De filmar i en stor studio som är väldigt dekorerad, de har ett duktigt liveband där frontmannen är en ganska känd skådespelare, de har stora kändisprofiler som tävlar i programmet och slutligen har privatpersonen som är med i laget chans att vinna 25 000 kronor. Helgen i P3 har en billigare produktionskostnad. Deras deltagare är inte lika kända och alla är lokala, de har ingen livemusik och endast biobiljetter i potten om privatpersonen som ringer in vinner över deltagaren i studion.

6.2.6 Trovärdighet

Sjätte punkten på kvalitetskravslistan är trovärdighet. Om programmet är trovärdigt syns på om dess upplägg är konsekvent samt om programmet lever upp till vad de säger att de ska göra. Alla för en har totalt 12 olika tävlingsmoment som de varierar mellan i alla program, de kommer dock nästan alltid i samma ordning. De sista tre tävlingarna är alltid de samma och i samma ordning. Den här lilla variationen bidrar till en liten överraskning till tittarna samtidigt som de vet hur alla tävlingar går till bara några få avsnitt in i säsongen. Helgen i P3 har nästan alltid samma upplägg på sina tävlingar, de börjar alltid med samma två tävlingar och slutar alltid med samma två. Mellan dessa kan det dock slängas in någon ny tävling eller varieras mellan andra tävlingar som de haft i tidigare program.

Alla för en påstås, enligt SVT:s hemsida, vara ett underhållningsprogram där två lag med kända profiler tävlar i kluriga frågor inom musik, film och ordlekar. Nöjeschefen för SVT Göteborg som gör programmet säger att det är en tävling i nutida populärkultur. Programmet lever upp till det mesta här. Det enda som är tveksamt är hur nutida populärkulturen de tävlar

i egentligen är. Helgen i P3 säger att de ska vara lyssnarens sällskap under helgen och just fredagssändningen kallar de för ”förfest” och är ett quiz i populärkultur. Quizet stämmer bra att det handlar om populärkultur och med tanke på att det finns mycket interaktion med lyssnarna kan man säga att Helgen i P3 är som ett sällskap. Om det lever upp till förfest kan diskuteras, men stämningen är lättsam och musik finns så det bör kunna jämföras vid en förfest.

6.2.7 Aspekter av konst och smak

Sist på listan av kvalitetskrav finns aspekter av konst och smak. Detta byggs främst på

personlig smak hos publiken men också på vad producenten har för smak och rykte. I Alla för en är det programledaren Katrin Sundberg som tar absolut mest plats, detta är inte konstigt då hon är lekledare. Katrin är främst känd för sin roll som häxan Surtant i barnprogrammet med samma namn. För denna roll har hon fått Kristallen för bästa barnprogram 2009.

Producenterna för Alla för en har tidigare jobbat med Smartare än en femteklassare och På spåret som båda gått länge på SVT.

I Helgen i P3 är det också programledaren, Adrian Boberg, som tar mest plats. Han är mest känd för att vara programledare på P3. Förutom Helgen i P3 är han med i radiotalkshowen PP3. Produktionsbolaget bakom Helgen i P3 gör flertalet andra program till Sveriges radio, däribland P3 Historia som blivit nominerad för årets podd 2018.

Related documents