Resultat från de empiriska studierna, där elevengagemang relateras till algebraundervisning i åk 6-9, redovisas i form av fyra artiklar. I tabell 3 finns en översikt över avhandlingens delstudier.
Tabell 3: Översikt över avhandlingens delstudier.
Studie 1 2 3
Paper I II & III IV
Publikationsår 2013 2015 2016
Data LPS VIDEOMAT Egen
Datatyp Video Video Audio
Ämnesinnehåll, årskurs Samband, 8 Algebra, 6-7 Geometri, statistik 7-9
Ramverk GOK CE, TDS MTF, TDS
Perspektiv Forskare Lärare Elever
Research questions
Vad riktar elever sin uppmärksamhet mot när de ber läraren om hjälp med en matematikuppgift? Och hur samkonstrueras intresse i sådana situationer? I. Hur är indikatorer för elevengagemang identifierade, förhandlade och exemplifierade av lärare?
II. Vilka didaktiska strategier föreslår lärare i syfte att engagera elever i algebraintroduktion? Vilka uppgifter identifierar elever som intressanta och engagerande? Vilka egenskaper I dessa uppgifter identifierar eleverna som intressanta och engagerande?
Resultat När eleven tillkallar
läraren, finns det möjligheter att engagera när uppmärksamheten riktas mot relevansstrukturen hos matematiska samband, frågor kring lösningsstrategier samt validering av numeriska svar. Indikatorer så som verbaliserade resonemang kring vad variabler är; koncentration till den grad att man förlorar uppfattning om tid och rum; att gestikulera och visa entusiasm inför att beskriva sin förståelse av variabelbegreppet; att ställa frågor när man inte förstår; att engagera sig i andras lösningar och argumentera för sina egna. Strategier för att engagera identifierades som en del av mesokontraktet. Elever identifierar intressanta och engagerande uppgifter som har matematiken i förgrunden, hög grad av utmaning, viss grad av öppenhet och är av icke-rutinkaraktär. Samtliga uppgifter erbjöd tillfällen att presentera lösningar och resonemang, vilket också upplevdes som intressant och engagerande. Inplacering på den didaktiska tetraedern
Elev-Uppgift Lärare/Elev; Lärare-Elev-Uppgift
Matematik-Elev-Uppgift
Paper I. Nyman, R & Emanuelsson, J. (2013). What do students attend to? Students' Task-Related Attention in Swedish Settings. In B. Kaur, G. Anthony, M. Ohtani & D. Clarke. (Eds.), Student Voice in Mathematics Classroom Around the World (pp 115-132). Rotterdam: Sense Publishers.
I den första studien problematiseras vad elever riktar sin uppmärksamhet mot när de arbetar med uppgifter om matematiska samband. Den här studien bygger på en analys av en videoinspelad, interaktionstät lektion om matematiska samband i årskurs 8, där eleven riktar sin uppmärksamhet mot en specifik del av uppgiften under ett samtal med läraren. Studiens resultat visar att elever riktar uppmärksamhet mot relevansstrukturen hos matematiska samband, ställer frågor kring lösningsstrategier samt validerar numeriska svar. I dessa situationer erbjuds läraren tillfällen att engagera elever, genom att bemöta den här typen av frågor på ett sätt som skulle kunna bibehålla uppmärksamheten och på så sätt engagera dem i ämnesinnehållet.
Paper II. Indicators of student engagement: What teachers notice during introductory algebra lessons. The International Journal of Mathematics Teaching and
Learning, 15(3), 1-17.
I den här artikeln presenteras en studie om elevengagemang från lärarnas perspektiv. Här problematiseras frågan om hur lärare, utifrån sin egen och andras undervisning, kan avgöra om en elev är engagerad i ett visst ämnesinnehåll. Huvudfrågorna är: Vad kännetecknar elevengagemang när algebra introduceras? Hur ser en lärare att en elev är engagerad då algebra introduceras? Med hjälp av videoinspelade lektioner från egen undervisning, som lärare fick analysera och presentera för varandra, visas exempel på elevengagemang i praktiken. Fokusgruppsintervjuer med två grupper, 5 respektive 3 lärare i årskurs 6 och 7, genomfördes. Under en treveckorsperiod analyserade lärarna sin egen undervisning på egen hand, genom att välja ut lektionssekvenser ur en serie videoinspelade lektioner - lektionssekvenser där läraren ansåg att eleven var engagerad i algebra. I nästa skede presenterades sekvenserna inom fokusgrupperna och lärarna diskuterade hur elevengagemang kunde komma till uttryck. Slutligen gjordes en analys av lärarnas utsagor, utifrån ett ramverk om engagemangindikatorer utvecklat av Helme och Clarke (2002). Lärarnas indikatorer jämfördes med den befintliga modellen. Det visade sig att lärare tog upp likartade indikatorer som i
ursprungsmodellen, men att kopplingarna mellan olika interaktionsvarianter och vissa indikatorer skiljde sig åt. Lärare gav exempel på hur elever verbaliserade sina resonemang kring vad variabler är; hur de var koncentrerade till den grad att de förlorade uppfattningen om tid och rum; att de gestikulerade och visade entusiasm inför att beskriva sin förståelse av variabelbegreppet på olika sätt. Att ställa frågor när man inte förstår istället för att låtsas förstå tolkades också som en engagemangsindikator, liksom att rikta intresse mot andras lösningar och argumentera för sina egna idéer.
Paper III.Enhancing engagement in algebra: didactical strategies
implemented and discussed by teachers. Scandinavian Journal of Educational
Research, 59(6), 623-637.
I den tredje artikeln är lärarens roll i engagemangutvecklingen i fokus. I fokusgruppsintervjuer (samma som i Paper II) validerar lärare varandras resonemang och kom fram till en gemensam syn på elevengagemang. Ur den kan man utläsa ett antal gemensamma didaktiska strategier som används av lärare för att engagera elever när algebra introduceras. Didaktiska strategier som kan utläsas ur lärares svar är att använda sig av specifika typer av frågor, som exempelvis öppna frågor om vad en variabel är; ta hänsyn till val av kontext som variabelbegreppet presenteras i; introducera ett dilemma eller låta eleverna validera felaktig användning av variabler när man skriver uttryck samt att variera typer av aktiviteter (räkna i boken, använda laborativt material, ha smågruppsdiskussioner). De nämnda strategierna kan, enligt lärarna, användas för att engagera elever under algebraintroduktion. Det visade sig att lärarna använder allmänna strategier för att engagera elever i algebra, kopplade till mesokontraktet. Trots riktade frågor visade studien att strategier specifikt relaterade till algebra inte tas upp.
Paper IV. What makes a mathematical task interesting? Educational Research and
Reviews, 11(6), 1509-1520.
I den fjärde artikeln undersöks frågeställningen om vad som gör en matematikuppgift intressant ur ett elevperspektiv. Studien genomfördes med målsättningen att maximera möjligheterna att få reda på vilket ämnesinnehåll som engagerar elever och vad i det specifika ämnesinnehållet som engagerar dem. En särskilt skicklig lärare som lyfter fram ämnesinnehållet och designar
uppgifter med avsikt att engagera elever i det innehållet ombads att välja ut 15 elever för individuella intervjuer. Eleverna fick ge exempel på engagerande uppgifter som de har arbetat med i åk 7-9 och därefter motivera sina val. Varför ansåg de att uppgiften var intressant? Vad engagerade dem? Elevuppgifterna analyserades sedan med avseende på olika aspekter av uppgiften: ämnesinnehåll, kontext, svårighetsgrad och olika aspekter av uppgiftens struktur. Sammanlagt nämndes 4 olika uppgifter, som eleverna har arbetat med i årskurs 7-9. Samtliga var examinationsuppgifter med hög grad av utmaning och viss grad av öppenhet. Det visade sig också att samtliga uppgifter handlade om geometri och statistik och att elevernas motiveringar var kopplade till ämnesinnehåll som skala, kroppar, diagram och tabeller, och till typen av didaktiska situationer som uppgifterna behandlades under, främst presentationer och redovisningar.
7. 5 Avhandlingens kunskapsbidrag
Den här avhandlingen bidrar till fördjupad förståelse av intresse manifesterat genom engagemang i matematik. Det huvudsakliga kunskapsbidraget är insikter om hur intresse manifesteras som engagemang i samspelet mellan
eleven, läraren, matematikinnehållet och matematikuppgiften.
Kunskapsbidraget tydliggörs med hjälp av den didaktiska tetraedern. Mer specifikt:
• Lärare har en viktig roll i engagemangskapandet i den didaktiska situationen. Tillfällen att engagera elever finns på axeln Lärare-Elev-Uppgift (Figur 9), till exempel när eleven ställer frågor till läraren om uppgiften.
• Medan forskarnas definitioner av intresse och engagemang inte är entydiga, kan lärare enas om hur man får syn på elevengagemang i undervisningen och peka ut dessa indikatorer i egen och andras undervisning. De exemplifierar strategier som kan användas för att engagera elever med kopplingar till mesokontraktet.
• Elever kan finna uppgifter intressanta och engagerande på grund av ämnesinnehållet. En lärare som har ämnesinnehållet i förgrunden kan bidra till engagemang på makronivå och till att den adidaktiska situationen äger rum.
De huvudsakliga metodologiska bidragen är för det första att befintliga datainsamlingar är användbara även när nya frågor ställs. Vidare är konkreta exempel från lärares egna klassrum behjälpliga när lärare ska diskutera sin egen och varandras undervisning. Jämfört med individuella intervjuer och enkätundersökningar kan den här metoden ge tyngd åt lärarnas resonemang om vad som händer i klassrummet.
Det huvudsakliga teoretiska bidraget är vidareutveckling av den didaktiska tetraedern och analysen av resultaten utifrån TDS. De olika ytorna i tetraedern visade sig vara användbara när man ska identifiera och beskriva intresse som elevengagemang i matematik.