Resultat i förhållande till tidigare forskning

Avsnittet där tidigare forskning inom studiens område redogjordes för presenterades i form av olika teman och dessa kommer nu att diskuteras och jämföras i relation till studiens resultat, för att se om det bland annat finns några motsättningar, samstämmighet, lösta oenigheter eller kunskapsluckor att fylla.

Precis som det talas om moral och hur det används i media som en taktik (Roy, 2008; Madden & Chamberlain, 2004; Jönsson, 2007) så är även denna diskursiva mekanism, healthism, framträdande i materialet. Likaså är ansvar, något som resultat visat betraktas som individens skyldighet i tidigare forskning (Roy, 2008; Gough, 2006; Inthorn & Boyce, 2010), framkom- mit i resultatet. Ansvar framställs som något som varje individ har i förhållande till sitt eget välbefinnande och sin framgång i livet, samtidigt som moraliska imperativ kan urskiljas i fo- rm av representerande av hälsa som något en individ borde ha men även bör vilja ha. Tydligt i resultatet är även att hälsa framställs som en moralisk förpliktelse i förhållande till individen själv och dennes omgivning. Utmärkande för studiens resultat (i förhållande till tidigare forsk- ning) är dock hur barn på ett tydligt sätt involveras som en kraftfull strategi (då barn kan antas vara ett känsligt ämne överhuvudtaget när det handlar om rätt och fel) i de moraliska imperat- iven för en hälsosammare livsstil. Men även hur positivt tänkande (genom positivitetsdiskur- sen) målas upp som något slags ansvar och skyldighet individen har gentemot sig själv och

41 andra. Detta visade sig i den tidigare forskning som en aspekt i personliga berättelser (Roy, 2008), men visade sig i denna studie vara tydligt framträdande genom hela materialet. Temat

hälsans och ohälsans differentiering som uppkom i den tidigare forskningen, där exempelvis

Madden & Chamberlain (2004) kom fram till att ohälsosamma individer framställs ha brista- nde självkontroll och vara omoraliska, är även tydligt överensstämmande och framträdande i materialet. Studiens resultat visar hur man ständigt attribuerar positiva egenskaper som tillhö- rande den hälsosamma individen. Om individen följer de råd som ges så tillskrivs denne som bland annat disciplinerad, en god förälder, underhållande, en bra människa med en stark själv- känsla och självkontroll och utseendemässigt snyggare. Den hälsosamma individen anses vara en förebild för andra och dessa tillskrivna egenskaper framställer den ohälsosamma individen som dess motsats, vilket inte anses vara välsett. Här kommer även den moraliska diskursen in igen likt tidigare forskning, där den moraliska individen betraktas som även hälsosam. Något som inte framkom i den tidigare forskningen, men som kan sägas fylla ut denna kunskapslu- cka är att, som i Aftonbladet, ohälsosamma individer porträtteras på ett tämligen förlöjligande sätt genom en dokusåpadiskurs med hjälp av bilder som ska symbolisera total frosseri och förstörande av kroppen, för att avskräcka människor från ohälsosamhet.

Temat Kunskapsanspråk och narrativ, som visar att tidigare forskning kommit fram till att och hur expertis, vetenskap och narrativ används för att legitimera texter (Madden & Chamberlain, 2004; Jönsson, 2009; Kirkman, 2001; Roy, 2008; Gough, 2006; Inthorn & Boyce, 2010), är även tydligt överrensstämmande med studiens resultat, såväl strategier för kunskapsanspråk som personliga berättelser om övervinnande av extrem ohälsosamhet. Resultatet visar att expertis och forskning används för att förmedla påståenden som ”objektiv” fakta och även här ofta utan tydliga hänvisningar till den faktiska kunskapskällan, vilket gör att tillförlitligheten minskar. Resultatet visade även att mer personliga ”seger över tragedi”- berättelser används i syfte att realisera och legitimera hälsobudskap, vilket stämmer överrens med resultatet som främst Roy (2008) och Kirkman (2001) kommit fram till i deras granskn- ing av tidskrifter. Denna studie visar dock även hur ord används (genom den lingvistiska analysen) som är och gör, för att få påståenden att verka objektiva och oomtvistliga. Det som dock är utmärkande i denna studie och något jag vill lyfta fram här är att tidningen Body direkt hänvisar till den ursprungliga källan när forskning presenterats, vilket gör att man får känslan av att tidningen är betydligt mer seriös än andra och inte prioriterar att då artiklar att verka mer lockande och intressanta än vad de egentligen är.

Temat hälsorelaterade klass- och könsskillnader visade att och hur tidigare forskning kommit fram till att media både producerar och reproducerar (förtryckande) könsroller samt köns- och klasskillnader. Exempelvis så talar Kirkman (2001) och Roy (2008) om hur kvinnor målas upp i damtidningar och hur stereotypa könsroller förstärks och kvinnan förtrycks. Gough (20- 06) tar även upp ambivalensen i den kvinnliga och manliga bilden som presenteras i media. Denna studies resultat förstärker detta genom att visa på hur kvinnlighet framställs som vara symbolen för den glada kropps- och själenheten, njutning, lycka, frihet och livskvalitet (i

Topphälsa som riktar sig mot kvinnor), medan Body (som vänder sig till män) framställer

manlighet som lika med strikthet, seriositet, enbart en kropp utan själ, full kroppskontroll med extrem träning, allvarsamhet och disciplin. Intressant och utmärkande ur studien är dock resu- ltatet kring hur just Topphälsa och Body vänder sig till olika kön och förstärker dessa stereotypa könsskillnader. Tidigare forskning visar även hur retoriken i media understödjer medelklassen och ignorerar sociala faktorer som betydande för hälsan (Gough, 2006). Detta är även något som tydligt framkom ur resultatet genom diskursen individualism som påvisar hur varje individ, oavsett klass eller någon annan social faktor, framställs kunna uppnå perfekt hälsa och framgångar i livet och detta med hjälp av den mentala inställningen. Sociala strukt- urer ignoreras helt som en betydande aspekt för individers valmöjligheter.

42