I detta kapitel presenteras svaren på de frågeställningar som ställdes upp i inledningen.
7.1 Hur arbetar de stora företagen inom fordonsindustrin med processer?
F1.1: Hur arbetar de med processtyrning?
Företagen som har besökts inom ramen för detta examensarbete (Järn AB undantaget) har olika typer av processer: gjuteriprocesser, montering och bearbetning. Gemensamt bland alla dessa är att de använder någon form av lean-implementering av kvalitetsledningssystemet där processtyrningen ingår. I dessa ingår dagliga möten med avstämningar kring problem och defekter. Inom Motor AB användes också programvaror för att övervaka gjutprocessen då större delen av produktionen var automatiserad. I monteringslinorna (Fordon AB & Transmission AB) användes de klassiska Lean- verktygen med enstycksflöde och felsäkring för att minska risken för fel och visualisera när dessa ändå inträffar.
Bearbetningsprocesserna som återfanns inom Transmission AB och Komponent AB styrdes av operatörerna. Regelbundna tester mot toleranser genomfördes för att upptäcka om maskinen behövde justeras. I Komponent AB:s fall användes dessutom data från mätningar till att analysera uppförande på längre sikt genom SPS.
F1.2: Vilken syn har dessa företag på SPS?
Inget av de svenska företagen använde SPS. Vissa hade testat det i mindre omfattning men av olika anledningar hade inte det arbetet fortsatt. I princip alla företag som besöktes såg dock möjligheter med att använda SPS och flera av dem hade också genomfört ett antal examensarbeten inom området. Även de företagen som har mycket montering såg användningsområden med SPS, dock inte lika uppenbara som kring de andra process-typerna som undersökts.
Det enda företaget, bland dessa studiebesök, som använde SPS var Komponent AB. De använde SPS som ett kontinuerligt alternativ till de periodiserade kapabilitetsstudier som utförs på andra företag. Hanteringen av styrdiagrammet var operatörernas ansvar och de tolkade resultatet för att kunna justera maskinen. Kapabilitetshanteringen hade dock kvalitetsavdelningen hand om. Deras syn på SPS var att det bidrog till ständiga förbättringar och detta var något som även en stor del av personalen delade.
7.2 Hur kan SPS integreras i Järn AB:s kvalitetsarbete?
F2.1: Hur kan medarbetarna i produktionen involveras i SPS-arbetet?
Medarbetarna involveras genom att de själva får hantera SPS-systemet och att styrdiagrammen presenteras direkt i produktionen. Arbetet ska vara något personalen känner att de har nytta av och stora möjligheter att påverka, inte utgöra en kontrollfunktion för någon annan avdelning. Ytterligare en motivationsfaktor är att använda SPS där det finns möjlighet att påverka utfallet genom att justera en tillhörande parameter. Saknas möjligheter att förbättra processen blir det svårt att se nyttan med SPS.
Viktigt är att göra SPS-systemet så användarvänligt som möjligt. Det är bra är om insamling och beräkning sker automatiskt men det måste fortfarande finnas en förståelse hos användaren om vad statistiska styrgränser innebär och vilket förhållningssätt de bör ha till dessa, vilket är något som kräver utbildning. Utbildning kan också hjälpa till att minska motståndet som annars kan uppstå kring nya tekniker. Det är bra om komplicerade termer undviks, istället för att prata om statistisk
processtyrning benämna det som förbättrad mätning eller dylikt.
Då SPS kommer påverka och påverkas av kontrollmätningar är det viktigt att personalen har förtroende för dessa. Det är bra om alla måttklassificeringar och intervall har diskuterats med personalen och de förstår vad som ligger bakom uppsatta krav och kundönskemål.
F2.2: Hur kan SPS bidra till ständiga förbättringar?
SPS ska fungera som ett hjälpmedel vid ständiga förbättringar. Genom en ökad kunskap om processen blir det lättare att fokusera förbättringsåtgärderna där de gör störst nytta, förutsatt att SPS används där det går att koppla variationen till en trolig orsak. Är processen instabil beror detta på urskiljbara orsaker, till exempel en felinställd maskin. Denna orsak kan kräva åtgärder i form av förbättringar av arbetsrutinerna. Är processen däremot stabil behövs andra förbättringsåtgärder såsom ny utrustning.
Genom att veta hur stor variation processen ger upphov till i förhållande till maskinen så blir det lättare att styra förbättringsarbetet. Visar det sig att maskinen ger upphov till större delen av variationen är det oftast svårt och dyrt att förbättra. SPS kan också bidra till att felen upptäcks snabbare vilket gör det lättare att hitta en lämplig åtgärd. Förutsättningen är att informationen används på rätt sätt. Justeras processen innan den visar tecken på instabilitet är risken att SPS bara leder till mer justeringar.
I ISO/TS 16949 finns skrivet att ständiga förbättringar ska baseras på minskad variation, något som förutsätter att variationen och dess orsaker kartläggs. Fördelen med SPS är att datainsamling sker kontinuerligt och operatören kan själv agera på problemen förutsatt att processen stödjer ett sådant arbetssätt.
7.3 Hur kan processerna nyttja SPS rent praktiskt?
F3.1: Vilka processer är lämpliga för SPS inom företaget?
De processer som är mest aktuella för SPS är de som kan kopplas till bearbetningsdelen då dessa uppfyller kraven i samband med styrbarhet. Det är framförallt de mer uppdelade processerna som kan ha den stora potentialen för SPS då dessa har en mer direkt koppling mellan produktparameter och processparameter samt att mätningarna sker efter varje maskin. I Järn AB:s fall gäller detta främst processer likt den som beskrivs för Produktgrupp B.
Även de processer som finns inom pulvermetallurgin kan vara lämpliga för SPS. Dock krävs bättre kännedom om hur processparametrarna påverkar produkten innan ett införande är aktuellt då det för närvarande kan vara svårt att veta varför ett problem finns samt vad som ska göras.
Inom gjuteriet är ett införande inom sandhanteringen svårt i dagsläget då förhållandena är
svårkontrollerade. För att möjliggöra för ett framtida SPS-användande kan reglersystem användas för att få en mer stabil process då processen kan anses vara svårstyrd.
F3.2: Vilka SPS-verktyg kan användas inom dessa processer?
Bearbetning och pulvermetallurgin har visat sig kunna dra störst nytta av styrdiagram. Vid införandet av styrdiagram i dessa processer är det framförallt R-diagram som intressant. Det ger information om både medelvärdet och variansen vilket är betydelsefull information vid processtyrning. Detta diagram är också lämpligt för att upptäcka större förändringar i processen vilket är bra i
inledningsskedet om processen ännu inte är stabil (fas 1). Det var också den typen av diagram som användes hos Komponent AB. På längre sikt kan det också löna sig att införa andra typer av diagram som EWMA och CUSUM om processen är stabil (fas 2) för att upptäcka små förändringar.
I den mån det går bör diagram baserat på variabel data användas då det kan indikera på problem innan dessa har inträffat till skillnad från styrdiagram med attribut (p- och np-diagram). Fördelen med attributdiagram är att många specifikationer kan samlas i ett attribut (till exempel avvikande från kraven) men det blir svårare att hitta orsaker till problemen. Förslagsvis kan dessa typer av diagram användas där data redan samlas in för att förbättra beslutsunderlaget vid processtyrning på längre sikt, däribland data från den automatiserade kontrollstationen i pulvermetallurgin och defektrapporteringen i gjuteriet.
När väl processerna är stabila rekommenderas att använda kapabilitetsberäkningar på den data som fås från diagrammen. Detta för att utvärdera hur väl processen klarar av att producera med hänsyn till satta toleranser.