5 System för utvärdering av alternativa material
6.2 Resultat för de ingående materialen
Ett tiotal material har analyserats på en rad olika parametrar, varav tre material typiska för var sin grupp av material undersökts extra noggrant. Detta har resulterat i tre uppsättningar av riktvärden i ovan nämnda modell, en för askor, en för bentonitsand och en för kemiskt bundna sander baserad på resultat från resolsanden.
6.2.1 Bentonitsand
Resultaten visar att bentonitsand ur miljösynpunkt lämpar sig väl för såväl tätskikt på deponier som i vägar genom icke känsliga markområden. Eftersom bentonitsand har mycket låg hydraulisk konduktivitet lämpar den sig extra väl som tätskikt där dess speciella egenskaper kommer bäst till sin rätt. Denna täthet innebär också att det i fältförsök med största sannolikhet kommer att visa sig att bentonitsanden inte emitterar vare sig fenoler eller fluorid p g a den mycket långsamma vattengenomströmningen.
6.2.2 Bottenaska
Bottenaskan kan också den användas till vägar genom mindre känsliga områden samt på deponier. Modellen visar att just den undersökta askan har en något förhöjd sulfathalt.
Andra askor kan ha lägre sulfathalter. Dessa halter påverkas också av utomhuslagring, släckvattenmängd, bränsletyp etc. Sulfat är också mycket vattenlösligt och försvinner troligen snabbt. Med god kontroll över sulfathalterna bör askan alltså kunna användas utan någon påtaglig risk för miljön. Sulfat är dessutom ett ogiftigt ämne som främst påverkar omgivningen genom höjning av konduktiviteten, vilket innebär att en utspädning helt tar bort de skadliga effekterna.
6.2.3 Resolsand
Resolsanden i projektet innehöll icke-cancerogena PAH i halter en faktor två gånger riktvärdet för väg genom icke känslig miljö samt deponier. Med kännedom om PAH:s dåliga lakbarhet och det förhållandevis måttliga överskridandet bedöms det ändå vara möjligt att använda resolsanden till dessa ändamål. Andra kemiskt bundna sander kan ha lägre halter PAH, och kan då användas. I övrigt har innehållet i resolsanden mycket goda
6.2.4 Furansand, vattenglassand och stenmjöl
Furansand har inte undersökts med avseende på alla parametrar. Med ett lakförsök med efterföljande analys av metaller, fenoler och anjoner samt en PAH-analys borde även denna sand kunna bedömas enligt modellen. En bedömning av metallerna gentemot riktvärdena för resolsand visar att furansanden med avseende på metaller fritt kan användas på samma sätt som bentonitsanden. Detsamma gäller för vattenglassanden och stenmjölen. Noteras bör dock att för scenariot med dricksvattenuttag går enstaka metallhalter över riktvärdena för alla materialen, även stenmjölen.
7 Referenser
[1] Proposition 2000/01:130 Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier, God bebyggd miljö (miljömål nr 15), www.miljomal.nu
[2] Inledande laboratorieförsök, Gustafsson, M. et al., Projekt AIS32, delrapport 1, Chalmers Tekniska Högskola, Institutionen för geoteknik, mars 2003.
[3] Sundsten, M. (2004), Doktorsavhandling, Hydraulic Conductivity of Saturated Sand-Bentonite Mixtures, Institutionen för Geoteknik, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg.
[4] Sundsten, M. (2004). "Foundry green sand as landfill barrier - field test".
Proceeding of NGM 2004.
http://www.ngm2004.nu/addon/LinkedDocuments/003-G.pdf
[5] Olsson, M. (2003). Geoteknisk karakterisering av restprodukter i fält med fokus på hydraulisk konduktivitet, Examensarbete 2003:8, Institutionen för Geoteknik, Chalmers, Göteborg.
[6] Phenol Health and Safety Guide, IPCS Inchem, Health and Safety Guide nr 88, Geneva 1994, www.inchem.org/documents/hsg/hsg/hsg88_e.htm [7] Fenol i natur og industri, sid 13-16 i Stöberiet nr 8 1991 (norsk facktidskrift
för gjuteribranschen)
[8] Fenolföreningars inverkan på miljön – en litteraturöversikt, Statens Naturvårdsverk, SNV, PM 792, år 1976
[9] Arbetsmetod för karaktärisering av överskottssand från gjuterier, Nordgren U., Nayström P., 990920, Svenska Gjuteriföreningen, Jönköping, 1999 [10] Kaskadcirkulering av restprodukter genom kompostering, delrapport 1,
Nayström P., Svenska Gjuteriföreningen, Orkas J., Tekniska Högskolan i Helsingfors, Lemkov J., Teknologisk Institut i Danmark, 031119, NIF (Nordisk Industrifond)
[11] prCEN/TS 14405 Characterization of waste – Leaching behaviour test – Up-flow percolation test (under specified conditions), november 2003.
[12] SS-EN 12457-3, Karaktärisering av avfall – Laktest – Kontrolltest för utlakning från granulära material och slam – Del 3: Tvåstegs skaktest vid L/S = 2 l/kg och L/S = 8 l/kg för material med hög fastfashalt och med partikelstorlek mindre än 4 mm (utan eller med nedkrossning)
[13] Technical and Environmental Requirements for surplus foundry sand utilization, Orkas J., Tekniska Högskolan i Helsingfors, Espoo 2001, TKK-VAL-3/2001.
[14] Generella riktvärden för förorenad mark, Naturvårdsverket rapport 4638, ISBN/ISSN 91-620-4638-1, år 1997.
[15] Development of generic guideline values: model and data used for generic guidelines for contamined soils in Sweden, Naturvårdsverket rapport 4639, Mark Elert, Cecilia Jones, Fredrika Norman
[16] Bedömningsgrunder för förorenade massor, Renhållningsverksföreningen, RVF Utveckling 02:09, år 2002.
[17] Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall (EGT L 182, 16.7.1999, s. 0001-0019, CELEX 31999L0031)
[18] Rådets beslut 2003/33/EG av den 19 december 2002 om kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid avfallsdeponier i enlighet med artikel 16 i, och bila ga II till, direktiv 1999/31/EG (EGT L 11, 16.1.2003, s.
0027-0049, CELEX 32003D0033)
[19] Torbjörn Synnerdahl, AnalyCen, pers komm
[20] Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall, NFS 2004:10
[21] SFS 2001:512, Förordning om deponering av avfall, Miljödepartementet, utfärdad 2001-06-07
[22] NFS 2004:10, Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall, tryckt 20 juli 2004, ISSN 1403-8234
[23] Pousette K., Mácsik J., Material- och miljöteknisk undersökning av grönlutsslam, mesa, kalkgrus, flyg- och bottenaska från AssiDomäns fem svenska bruk. Luleå Tekniska Universitet, Institutionen för Väg- och Vattenbyggnad, avdelningen för Geoteknik, förmodligen år 2000 (årtal saknas)
[24] Blästermedlet Fajalit – Rening eller deponering? Peders, K. Examensarbete vid institutionen för tillämpad miljövetenskap, Göteborgs Universitet, år 2000
[25] Leaching Behaviour of Rock Materials and a Comparison with Slag Used in Road Construction, Tossavainen, M., 2000:23, Department of Chemical and Metallurgical Engineering, Division of Mineral Processing, Licentiate Thesis, Luleå University of Technology
[26] Bekentgörelse om genanvendelse af restprodukter og jord til bygge- och anlaegsarbejder, nr 655, juni 2000, Miljöstyrelsen, www.mst.dk
[27] Fällman, Ann-Marie, pers komm mars 2004
[29] Howard, P. H., Boethling, R. S., Jarvis, W. F., Meylan, W. M. och Michalenko, E. M, Handbook of Environmental Degradation Rates, andra upplagan, Lewis Publishers, 1991.
[30] Ekvall, A., von Bahr, B och Savukoski, M, Riktlinjer för kvalitet hos jord och angränsande material – en sammanställning av rådande internationellt läge, SP Rapport 2003:04.
[31] Linda Karlsson, AlControl, pers komm
[32] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall, Europeiska gemenskapernas officiella tidning L332/91