I det här kapitlet presenteras resultatet av de intervjuer som hållits med ansvariga för fastighetsfrågor inom Gävle kommun och de kommunala bolagen. Resultatet
besvarar, tillsammans med resultatet av inventeringen (jfr. avsnitt 4.2), den andra frågeställningen Vilka inskrivna avtalsrättigheter berör Gävle kommun och hur hanterar
kommunen dessa i och med förnyelsekravet. Resultatet har här sammanställts efter ett
antal teman som bygger på de erhållna intervjusvaren, frågorna och svaren som respektive tema baseras på anges inom parentes bredvid respektive rubrik (jfr. bilaga A, intervjuguide). För att underlätta framställningen har initialerna i
respondenternas förnamn använts, fullständigt namn och fastighetsägare framgår av tabell 2.
Tabell 2. Tabellen visar vilken eller vilka respondenter som besvarade intervjufrågorna för respektive fastighetsägare. (Tabell: D. Berggren, april 2017).
Fastighetsägare Respondenter Kommentar
Gävle kommun (GK) Intervjudatum: 7 april 2017
Dan Ageborn (DA) Kommunjurist
Christina Lindström (CL) Exploateringsingenjör
DA närvarade fråga 4 och 4.1.
AB Gavlegårdarna (GG) Intervjudatum: 12 april 2017 Lars Bergmark (LB) Affärsutvecklare Håkan Wesström (HW)
Energiansvarig HW närvarade fråga 1 till 6. Gävle Vatten AB (GV) Intervjudatum: 19 april 2017 Charlotta Kolmodin Holmberg (CKH) Miljöingenjör Max Mikaelsson (MM) Praktikant, lantmäteri.stud. Johanna Sollengren (JS) Jurist
MM närvarade som åhörare och inte som respondent. Gavlefastigheter AB (GF) Intervjudatum: 21 april 2017 Annie Larsson Tillförordnad fastighetschef Cecilia Öhlén Fastighetschef Gävle Energi AB (GE)
Ingen intervju hölls, se ”kommentar”
Thorbjörn Bengtsson (TB)
Projektchef, Infraservice Svar från GE har erhållits beträffande fråga 1 och 5, vilket skett via e-post från TB.
Hur kommer de avtalsrättigheter som berörs av förnyelsekravet
hanteras? (fråga 1, 2, 3 & 5)
Respondenterna för GG och GE uppger att de har tillräckliga resurser och utifrån författarens inventering kommer att gå igenom både de rättigheter som belastar (GE har enbart förmånsfastigheter) och som gäller till förmån för bolagens fastigheter,
25
därefter söks förnyelse. Enligt CÖ kommer GF att projektanställa en resurs som kommer att utreda de inskrivna rättigheterna som gäller till förmån och belastar GF:s fastigheter med stöd av den utredning som gjorts i föreliggande
examensarbete. Därefter förnyas de inskrivningar som är aktuella. GV kommer troligen gå igenom de rättigheter som gäller till förmån och den rättighet som belastar GV:s fastigheter varefter förnyelse söks. GV kan inte genomföra
utredningen med ordinarie personal, varför medel med stor sannolikhet kommer avsättas för en projektanställning.
GK kommer troligen gå igenom samtliga rättigheter, men CL uppger att det är möjligt att GK enbart granskar de rättigheter som gäller till förmån för GK:s fastigheter med hänsyn till brist på personalresurser. De rättigheter som belastar GK:s fastigheter kommer i sådant fall att undantas från utredningen och ingen förnyelse söks för dess från GK:s sida. CL utesluter inte heller alternativet att förnyelse söks för samtliga inskrivningar som berörs, utan att någon utredning görs för vilka inskrivningar som fortfarande är aktuella. Ingen av respondenterna uppger att alternativet att inte söka någon förnyelse överhuvudtaget är ett tänkbart
alternativ för deras organisation. Samtliga respondenter anser att den inventering och den sammanställning som författaren gjort kommer att underlätta arbetet med förnyelsekravet.
För GG anser HW och LB att merparten av de inskrivna avtalsservituten för värmecentral kan betraktas som onyttiga, eftersom att exempelvis oljeeldning via värmecentraler i stort sett har upphört till förmån för fjärrvärme eller andra
uppvärmningsformer för GG:s byggnader. För GV uppges att det relativt snabbt, via ledningskartor, går att se om ett vattenledningsservitut som gäller till förmån för GV:s fastigheter fortfarande är aktuellt. Däremot kan bedömning om förnyelse bör sökas ta längre tid eftersom GV kommer behöva avgöra om ledningsrätt bör sökas istället för att förnya en inskrivning för vattenledningsservitut enligt JS.
Ingen av respondenterna uppger att deras organisation har möjlighet att bevaka eventuellt oinskrivna rättigheter (jfr. de olika situationerna i avsnitt 4.1). Dock anser CL och LB att det borde vara möjligt att bevaka sådana rättigheter i fall den egna organisationen överlåter en fastighet och upplåtelseavtalet för den oinskrivna rättigheten finns i organisationens arkiv, på så sätt kan rättigheten förbehållas vid en överlåtelse.
Hur behandlas nyttjanderätter som gäller till förmån för Gävle kommun eller de kommunala bolagen? (fråga 4 och 4.1)
Samtliga respondenter uppger att det inte finns någon förteckning över de fall då den egna organisationen är nyttjanderättshavare. Respondenterna uppger även att de är osäkra på att om den egna organisationen överhuvudtaget är nyttjanderättshavare i
26
något av de fall som berörs av förnyelsekravet. Om det finns några inskrivna
nyttjanderätter som gäller till förmån för organisationen så anser respondenterna att det i princip är omöjligt att i så fall ta reda på vilka fastigheter som organisationen har en nyttjanderätt till. JS uppger att GV överhuvudtaget inte kommer utreda om GV är nyttjanderättshavare i något av de fall som berörs. JS är dessutom osäker på hur eventuella nyttjanderätter ska behandlas eftersom GV bolagiserades år 2008 från GK, eventuella nyttjanderätter skulle således gälla till förmån för GK medan GV nu är ledningsägare. Om inte nyttjanderättsavtalet har omförhandlats så torde inte GV ha någon nyttjanderätt att ha ledningar inom dessa områden enligt JS.
Samtliga respondenter anser att det skulle underlätta om nyttjanderättshavarens namn samt person- eller organisationsnummer antecknades i fastighetsregistret, på motsvarande sätt som för ledningsrätter upplåtna till förmån för person. Det skulle förenkla hanteringen av eventuella nyttjanderätter som organisationen har, både i och med förnyelsekravet men också vad gäller den framtida hanteringen av nyttjanderätter.
Hur har möjligheten att döda inaktuella inskrivningar enligt 23:6 JB tillämpats? (fråga 6)
GK har tillämpat dödningsmöjligheten tidigare, men inte något av bolagen.Skälen till att dödning inte förekommit bland bolagen är dels för att möjligheten alla gånger inte varit känd hos respondenterna och dels eftersom att respondenterna uppger att de inte har gjort någon inventering i fastighetsregistret över vilka inskrivningar som inte används och som i förekommande fall hade kunnat dödats.
Hur har informationen om förnyelsekravet erhållits? (fråga 7)
Information om förnyelsekravet har erhållits från Lantmäterimyndigheten i Gävle kommun och genom föreliggande examensarbete. Några av respondenterna har dessutom mottagit information från SKL. Ingen av respondenterna uppger att de har nåtts av någon information direkt eller indirekt från Lantmäteriet, förutom JS som blev uppmärksammad på förnyelsekravet på annat sätt och därefter på eget initiativ besökte Lantmäteriets hemsida för att erhålla ytterligare information om
förnyelsekravet.
Hur arbetar kollegor i andra kommuner med förnyelsekravet? (fråga 8) Några av respondenterna har tagit upp frågan om förnyelsekravet med kollegor i andra kommuner, ingen av respondenterna uppger att de från kollegorna uppgivits att det finns någon plan på hur de ska arbeta med förnyelsekravet. LB befarar att andra kommunala bolag kanske inte prioriterar förnyelsekravet så högt, vilket i sin tur skulle kunna innebära att de anmäler förnyelse för samtliga berörda inskrivningar utan att utreda vilka inskrivna avtalsrättigheterna som är aktuella enligt LB.
27
Kommer förnyelselagen underlätta hanteringen av fastigheter och avtalsrättigheter? (fråga 9)
CÖ och AL anser att förnyelsekravet inte kommer underlätta bolagets fastighetshantering, mer resurser kommer läggas ner på att utreda
avtalsrättigheterna än värdet av ett mer aktuellt fastighetsregister. Övriga
respondenter har av författaren noterats haft svårigheter att se någon direkt positiv effekt av förnyelselagen beträffande organisationens fastighetshantering. Flera av respondenterna anser ändå att de tack vare att flera inskrivningar troligtvis kommer att tas bort ur fastighetsregistret, så kommer respondenternas organisationer kunna få lägre förrättningskostnader vid kommande lantmäteriförrättningar. Några av respondenterna uppger även att färre onyttiga inskrivningar som måste utredas i samband med fastighetsöverlåtelser, innebär en tidsbesparing för deras organisation.
28
5 Diskussion
I kapitlet diskuteras arbetets metoder och det resultat som härrör från dessa. Resultaten diskuteras även utifrån vad som framgått i teorikapitlet.Kapitlet inleds med en diskussion kring de valda metoderna (5.1), därefter diskuteras resultatet av inventeringen (5.2) varefter arbetets frågeställningar diskuteras i två avsnitt (5.3 & 5.4). Vidare diskuteras om förnyelselagen är en möjlighet eller ett hot (5.5) och kapitlet avslutas med en diskussion om arbetets påverkan på hållbar utveckling (5.6).