Resultat kopplat till tidigare forskning

Studiens resultat visar på att intervjupersonerna upplever det svårt att definiera vad svenskhet innebär och vad det innebär att vara svensk. Något som även stämmer överens med tidigare forskning (Özdalga, 2011) om den nationella identitetens diffusa karaktär och den nationella kulturens ständiga föränderlighet. Den nationella identiteten, det en individ förknippar sig med i den nationella kulturen, skiljer sig från individ till individ och därför är det svårt att tala om en stark tydlig gemenskap på det sätt som intervjupersonerna gör och som utmärker nationalismen. Özdalga (2011) menar att den nationella identiteten och gemenskapen är en abstrakt process under ständig förändring och alltså inte något som är konsekvent. Detta är något som jag uppfattar gör denna nationella kultur till något som är svårare att förhålla sig till än om den vore något statiskt. Att som invandrad handlar det då om att förhålla sig till en process, något som är i ständig utveckling. Trots detta framhäver intervjupersonerna ständigt en bild av ”svenskhet” och den nationella gemenskapen som en grundförutsättning för ett välfungerande samhälle. Man anser det vara av yttersta vikt att de som invandrar till Sverige gör allt för att uppgå i denna gemenskap för att inte skapa vad man benämner som splittringar i samhället, något som man menar sker med dagens invandringspolitik.

Intervjupersonernas uppfattning om den integrationspolitik som förs idag går dock tvärsemot det som Berge (2012) skriver om Sveriges integrationspolitik. Hon menar denna i praktiken

42 idag snarare är utformad som en assimilationspolitik där fokus ständigt ligger på hur de kulturella minoriteterna bör anpassa sig till den kulturella majoriteten. Brochmann och Hagelund (2012) skriver om hur Sverige har antagit en integrationspolitik som präglas av mångkulturell frihet men som i praktiken inte fungerat då invandrare genom den idag förda integrationspolitiken tvingas att anpassa sig efter normer för att komma in i arbetslivet. Detta istället för att vi, som Berge (2012) menar, har en integrationspolitik så som den är tänkt – en integrationspolitik där både majoriteten och minoriteten i en ömsesidig påverkansprocess gör skillnader i sina kulturer för att på så vis mötas och utvecklas. Detta är så integrationen borde fungera för att på bästa möjliga sätt dra nytta av olikheterna mellan människor och främja utveckling. Antar vi en stängd inställning mot påverkan utifrån, den syn som präglar nationalismen och Sverigedemokraternas uppfattning, så stänger vi även ute möjligheter till utveckling och riskerar att stagnera. Något som inte är önskvärt i det senmoderna samhälle som vi lever i som präglas utav tendenser såsom globalisering och en hög förändringstakt. Intervjupersonernas betoning på den nationella gemenskapen, ”svenskheten” uttrycker de som en slags känsla som de vill bevara genom att föra en ”Sverigevänlig” politik. Denna känsla kan kopplas till det som Hübinette & Lundström (2011) skriver om den svenska vithetens melankoli, en känsla och upplevelse av att det svenska försvagas genom att det kommer invandrare till Sverige som de menar riskerar försvaga denna svenskhet som de säger sig vilja bevara. Jag upplever att denna Sverigevänlighet präglas av en rädsla, en melankoli, för att denna svenskhet som man så starkt förknippar med den egna identiteten skall förändras. Något som tyder på att Sverigedemokraternas företrädare upplever den svenska kulturen som något homogent och statiskt, när den i själva verket är det motsatta.

De intervjuade uppger att det är naturligt att vilja värna främst om individer kommande från samma nation framför individer kommande från en annan nation, även på individnivå. Denna syn tror jag präglas av nationalismens syn på sin egen naturlighet, vilket förstärks av intervjupersonernas tendens att jämföra den nationella gemenskapen med den gemenskap som finns inom familjen, som att dessa skulle vara synonyma. Martin Peterson (2010) menar att SD är rasistiska därför att de står för en områdesrelativ rasism där människor tillerkännes olika värde beroende på kulturtillhörighet och vilket geografiskt område som de bor inom. Han menar att de är rasistsiska för att denna områdesrelativa rasism i praktiken innebär att det finns olika rättigheter och skyldigheter för människor, boende på samma geografiska område, beroende på om du räknas tillhöra det där dominerande folket eller ej. Den områdesrelativa rasismen innebär att människovärdet anses vara detsamma i en vid bemärkelse, men att det enligt detta synsätt alltid påverkas av vilket geografiskt område en individ befinner sig inom. En individ måste räknas tillhöra den nationella gemenskapen, det dominerande folket inom ett visst område, för att ha tillgång till alla de rättigheter som de som tillhör ”folket” innehar. Detta är en syn som studien bekräftar att Sverigedemokraterna står för.

I denna studie har det, som tidigare nämnts, även visat sig att intervjupersonerna har en gemensam nämnare, nämligen att de alla har arbetarklassbakgrund och en låg utbildningsnivå. Tre utav intervjupersonerna har gymnasial utbildning, en grundskoleutbildning och en utav dem har utöver gymnasial utbildning läst en termin statsvetenskap på högskola. Detta är mönster som även tidigare forskning kring Sverigedemokraternas väljare (Lodenius & Winborg 2010, Enelo 2013, Holmberg 2007, Hjerm och Bohman 2012) visar är karaktäristiskt för dem som sympatiserar med Sverigedemokraterna. Detta kan även sättas i relation till det som Hjerm & Bohmans (2012) studie säger, nämligen att forskning visar att utbildning är en faktor som mycket effektivt motverkar främlingsfientlighet. De menar även att social status har en påverkan, ju lägre social status desto högre grad främlingsfientlighet. Något som kan

43 förklara att invandringen upplevs som ett större hot mot individer med låg social status, till exempel deras chans att få ett arbete. Detta är något som uttrycks i studiens resultat, där intervjupersonerna uttrycker en vilja att vara Sverigevänliga, att sätta svenskarna i första rummet samt att värna om det svenska.