I detta kapitel presenteras studiens resultat. Resultat över estimerade övergångssannolikheter mellan olika stadium och tillhörande kommentarer presenteras i Bilaga B.50 Tabell 4 presenterar den totala förväntade utbildningskostnaden per elev samt den genomsnittliga studietid som en elev går i gymnasieskolan betingat på behörighet, antal godkända betyg samt examen, allt annat lika.
hade det varit av intresse för studien att använda mer heterogena kommuner i analysen. På grund av urvalets icke slumpmässiga karaktär och låga svarsfrekvens bygger analysen nu på två medelstora kommuner. Urvalet påverkar därmed generaliserbarheten och läsaren bör vara medveten om att en analys av små kommuner alternativt stora kommuner potentiellt visat ett annat resultat.
49 Jag gör därtill bedömningen att gymnasieskolans kostnader inte påverkas av att en ytterligare elev utnyttjar
lokalerna. Detta är i grund och botten en diskussion kring elevantal. Är det den totala gruppen elever eller den enskilde eleven som analyseras. I denna studie är det kostnader per elev som används.
30 Tabell 4. Genomsnittlig studietid i gymnasieskolan (år) samt förväntad utbildningskostnad mätt i nuvärde, NV, (svenska kronor, per elev)
Modell Genomsnittlig tid NV lokal NV exkl. lokal
Basmodell utan hänsyn till dropouts år 2011*
Behörig** 3,01 361 572 299 613
Obehörig 2,88 346 718 287 304
Basmodell med hänsyn till dropouts år 2011* Behörig 3,01 361 572 299 613 Obehörig 2,98 358 150 296 778 Basmodell betingat på med examen Behörig 3,05 366 130 303 390 Obehörig 3,50 416 970 345 518 Basmodell betingat på utan examen Behörig 2,91 350 152 290 150 Obehörig 2,41 292 454 242 340 Basmodell betingat på antal godkända betyg=15 Behörig 2,12 258 533 214 231 Obehörig 2,13 259 708 215 204 Basmodell betingat på antal godkända betyg=12 Behörig 2,14 260 883 216 178 Obehörig 2,22 270 268 223 955 Basmodell betingat på antal godkända betyg=8 Behörig 2,11 257 357 213 256 Obehörig 2,27 276 121 228 805
Källa: Egen uträkning utifrån individregistren Registret för Årskurs 9 år 2011, Elever i gymnasieskolan den 15 okt samt
Avgångna från gymnasieskolan (Statistiska Centralbyrån, 2018). Kostnader baseras på ett genomsnitt av Örebro kommun
(2017) respektive Lund kommun (2017). Kostnaden för det nationella programmet baseras på Sveriges officiella statistik (SIRIS) 2018. I Bilaga 2 återges den förväntade utbildningskostnaden baserat på olika kostnader för introduktionsprogrammen samt fördelat på respektive kommun.
* Förtydligande: Basmodell utan respektive med hänsyn till dropouts avser enbart de elever som bland populationen obehöriga elever inte påbörjar någotdera av gymnasieprogrammen höstterminen efter avslutad grundutbildning.
** Referensgrupp i studien är behöriga elever till gymnasieskolan år 2011.
Anm. 1: För att beräkna den genomsnittliga tiden en elev tillbringar i gymnasieskolan sätts samtliga kostnader lika med ett samt räntan lika med noll. Detta resulterar i en diskonteringsfaktor på ett. Från ekvation 4 erhålls då procentenheten behörig (icke-behörig) elev som lämnar skolan med (utan examen) efter X antal år. Respektive procentenhet multipliceras med antalet år eleven tillbringar i skolan. Avslutningsvis summeras detta och divideras med andelen elever med (utan) examen och genomsnittlig tid erhålls.
Anm. 2: Kalkylränta = 3,5 procent
Anm. 3: Kolumn tre respektive fyra beräknas med följande ekvation E(𝑈𝑡𝑏𝑖𝑙𝑑𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑘𝑜𝑠𝑡𝑛𝑎𝑑) = 𝑐 + 𝐶 𝑟(1 −
𝐼
(1+𝑟)𝑛−1) där, c
motsvarar utbildningskostnad, r motsvarar kalkylränta och n motsvarar studietid i år.
Tabell 4 presenterar studiens huvudresultat. Av tabellen framgår genomsnittlig studietid samt gymnasieskolans förväntade utbildningskostnad. Resultatet visar att för icke-behöriga elever
31 varierar genomsnittstiden mellan 2,13–3,5 år medan för behöriga varierar genomsnittstiden mellan 2,11–3,05 år. Avseende basmodellen (ej betingat på examen) framträder att en icke- behörig elev i stort sett går lika länge som en behörig elev. Extra framträdande blir då resultatet som visar genomsnittstid betingat på examen. Behöriga elever som tar en gymnasieexamen tillbringar i genomsnitt 3,05 år i skolan medan en icke-behörig elev tillbringar i genomsnitt ett halvår längre, allt annat lika.51 Av de elever som inte tar examen visar resultatet att icke- behöriga elever stannar i skolan i genomsnitt 2,41 år. Behöriga elever som inte tar en examen fortsätter i genomsnitt ett halvår till, allt annat lika. Av resultatet framgår därmed större variation i studietid bland icke-behöriga elever med respektive utan examen jämfört med behöriga elever. Därtill avläses av Tabell 4 att antal godkända betyg i grundskolan inte märkvärt påverkar den genomsnittliga tid eleven tillbringar i gymnasieskolan, oavsett analyserad elevgrupp.
De två sista kolumnerna i Tabell 4 presenterar den totala förväntade utbildningskostnaden för gymnasieskolan, fördelat över icke-behöriga och behöriga elever samt med respektive utan lokalkostnad. Som framgår av Kolumn tre respektive fyra i Tabell 4 varierar den förväntade utbildningskostnaden mellan 215 204– 345 518 SEK (exkl. lokalkostnad) samt 259 708–416 970 SEK (inkl. lokalkostnad) för gruppen icke-behöriga elever. Motsvarande skattning för referensgruppen är 214 231–303 390 SEK respektive 258 533–366 130 SEK. Vidare framgår av tabellen att skillnaden i förväntade utbildningskostnader mellan grupperna inte är märkbart stor. Resultatet visar att icke-behöriga elever kostar gymnasieskolan mer i modellerna betingat på med examen samt i samtliga modeller avseende antal godkända betyg. I absoluta tal uppgår merkostnaden för icke-behöriga som högst till 50 840 SEK, vilket avser modellen med examen. När den förväntade utbildningskostnaden sätts i relation till andelen som tar en examen erhålls kostnaden för att en elev (behörig respektive icke-behörig) ska ta en examen.När basmodellens utbildningskostnad används uppgår kostnaden för en examen till 438 269 SEK för en behörig elev och 1 926 211 SEK för en icke-behörig. Därmed visar resultatet att räknat per examen är kostnaden för icke-behöriga elever 4,4 gånger så hög som för behöriga.52
51 D.v.s., en icke-behörig elev behöver ett halvår längre i skolan jämfört med en behörig elev för att uppnå en
gymnasieexamen. Emellertid tar enbart 18 procent av de icke-behöriga eleverna i årskullen en examen. Bland behöriga elever tar 82,5 procent examen. Jmf Skolverket (2017c).
32 Vidare framgår av Tabell 4 att gymnasieskolans merkostnader minskar med ökat antal godkända betyg i åk9. Icke-behöriga elever med t.ex. åtta godkända betyg förväntas kosta gymnasieskolan 15 549 SEK (exkl. lokalkostnad) mer jämfört med behöriga elever med åtta godkända betyg. Merkostnaden avseende 15 godkända betyg, allt annat lika, uppgår till 973 SEK (exkl. lokalkostnad).
7.1 Känslighetsanalys
Som redan framhållits råder flertalet osäkerheter vid samhällsekonomiska analyser. Inom studien görs t.ex. flera antaganden där osäkerheter kan uppstå. Dessvärre är det inte möjligt att testa alla dessa antaganden. För att testa för och klargöra hur robusta studiens resultat är för olika parametervärden utan att det blir allt för komplext och svårgenomträngligt krävs att känslighetsanalysen begränsas. Som diskuterat i datakapitlet testas resultaten för robusthet med avseende på kalkylräntan. Anledningen till detta är att räntan kan ha en central betydelse för kalkylens utfall (Hultkrantz & Nilsson, 2004). En något lägre diskonteringsränta tar dessutom hänsyn till att framtiden är osäker utan att använda avtagande räntor inom modellen.53 Valet av kalkylränta på 3,5 procent i basanalysen har sin grund i att svenska utvärderingar vanligen tillämpar en riskfri (konstant) kalkylränta i storleksordningen 2–5 procent. Därtill valdes den specifika procentsatsen utifrån Trafikverkets rekommendationer (Trafikverket, 2015). Känslighetsanalysen prövar resultaten när diskonteringsräntan ändras från 3,5 procent till 2 respektive 5 procent.Känslighetsanalysen bygger på Tabell B16 i Bilaga B, där kostnaden för introduktionsprogrammet baseras på ett genomsnitt av två medelstora kommuner. Tabell B18 respektive B19 i Bilaga B presenterar resultaten från känslighetsanalysen.
Känslighetsanalysen visar att resultaten avseende förväntade utbildningskostnader inte förändras signifikant när kalkylräntan ändras. Slutsatserna anses därmed robusta för förändring i kalkylräntan.