Resultat av lärarintervjuer

Vilken attityd har lärarna till att använda praktisk aktivitet under matematiklektioner? De flesta lärare har svarat på den frågan att deras elever är positiva och tycker om att laborera. De uppskattar det laborativa arbetssättet i matematik, väcker deras intresse och är roligt. Lärare 3 har svarat att hennes elever gillar att använda laborativt material men de vill göra det separat från boken, inte som hjälp till bestämda uppgifter.

Svaret från lärare 7 var när deras matematikverkstad var färdig, att det fanns ett visst motstånd från hennes elever men när de väl kom i gång har det bara varit positivt.

Lärarna har svarat olika på frågan. Lärare 1 och 2 tycker att det är bra att eleverna får arbeta konkret. Man börjar i det enkla konkreta och slutar i abstrakt matematik.

Lärare 5 tycker att utmaningen ligger i att det finns många lösningar. Det kan också vara eller kännas bra att det inte bara finns en lösning. Lärare 6 tycker att det är positivt att låta eleverna

33

lösa olika problem laborativt och därmed förhoppningsvis få ökad förståelse för olika lösningsmetoder. Lärare 3och 4 tycker att lek och spel är bra sätt och att eleverna ska göra olika undersökningar både inne och ute och sedan använda dessa i matematiken. Lärare 7 har svarat att övningarna kan individualiseras och även om man kan olika saker så kan man arbeta med samma uppgifter.

Det var många positiva svar från nästan alla lärare. De tycker att det är stimulerande, utmanande, mycket bra, trevligt att se när elever blir inspirerade och engagerade. En lärare tycker att det är bra men hon säger att det alltid är en fråga om hur mycket tid man har för att förbereda sig. Hon menar att mer tid ger mer laborativt arbete (tyvärr).

Beskriv hur ofta och hur du arbetar laborativt med uppgifter?

Det är olika svar på den frågan också. Lärare 3 och 7 säger att när man tränar plus och minus, spelar spel där man måste addera och subtrahera ex. med tärningsspel man kan använda olika räknesätt. Vid introduktion av multiplikation kan man använda tallinjen och dela i olika delar. Eleverna upptäcker att t.ex. när de delar tallinjen i fem lika stora delar (20+20+20+20+20+20) går det att skriva 5 gånger 20 och skillnaden på 5 gånger 20 och 20 gånger 5.

Lärare 5 beskriver att med hjälp av geometriska figurer i olika färger, storlekar och material kan man även träna språkbegrepp som ex. ovanpå, framför, bakom, vid sidan om, mindre, större osv. Man kan bygga figurer också. Lärare 6 och 4 låter eleverna arbeta två och två. De får antingen ett problem eller en uppgift att lösa. Efter laborationen diskuterar de arbetet tillsammans i klassen. Lärare 2 säger att hon alltid utgår från strävorna.

Lärare 5, 2 och 3 arbetar laborativt minst en gång i veckan. Det beror på om matematikverkstaden är ledig, säger de. Lärare 6 och 4 arbetar inte så ofta kanske en gång i månaden på grund av vilka olika elevgrupper de har. Lärare 1 arbetar laborativt när hon börjar med ett nytt område i matte, medan lärare 7 för tillfället utnyttjar matematikverkstaden en gång i veckan. Däremellan har hon alltid laborativa uppgifter i det dagliga arbetet t.ex. tärningar, tallinjer, spelkort och annat.

Fem lärare tycker att området geometri är det enklaste, men de andra arbetsområdena som bråk, procent, area, volym, längd, vikt och annat är inte svårt att arbeta med laborativt. Lärare 2 tycker att det fungerar med de flesta arbetsområdena och att hon inte har hittat något som inte passar. Medan lärare 1 säger att det inte behöver vara speciella begrepp eller termer utan

34

även de grundläggande kunskaperna i matte blir mycket mer förståeliga och lättare att bygga vidare på.

På vilka sätt utvecklas svaga elever genom att arbeta laborativt?

Alla lärare har svarat olika på den frågan. Den ena säger att elever ser talbilder, känner olika former och slipper det rätta svaret. En annan lärare säger att vissa elever kan gynnas i sin kunskapsutveckling genom att prova olika lösningsmetoder. Detta kan gälla både starka och svaga elever, genom att de använder olika sinnen utvecklas deras kunskaper i matematik. Lärare 2 tycker att intresset för ämnet verkar öka och förhoppningsvis ökar deras kunskaper med ökat intresse. Lärare 3 tycker att svaga elevers förståelse och glädje för ämnet stimuleras, vilket fördröjer tristessen och ointresset. Lärare 4 säger att om svaga elever själva är engagerade i uppgiften har de bättre förståelse och att deras motivation spelar stor roll. Lärare 7 tycker att genom att arbeta laborativt, får elever bilder som stärker deras upplevelser. De har möjlighet att höra andras resonemang och får tillfällen att prata matte.

För och nackdelar med att arbeta med laborativ matematik?

Lärare 1 tycker att fördelar med den laborativa matematiken är att göra matte mer begripligt och samtidigt roligt. Med hjälp av laborativt arbetssätt i matte kommer elever att förstå det abstrakta i matte. Nackdelar kan eventuellt vara brist på tid då uppgifterna ofta är tidskrävande att förbereda.

Lärare 2 tycker inte att det finns nackdelar med det laborativa arbetssättet i matematiken. Lärare 3, fördelar att det är kul, stimulerande, färgglatt, flera dimensioner på lärandet och många läromoment samtidigt. Nackdelar man har som lärare är ofta brist på tid för att förbereda sig och arbetstiden ökar.

Lärare 4 tycker att fördelar är att eleverna är mer engagerade och får bättre förståelse. Nackdelar är det en del elever känner sig osäkra på grund av förkunskaper och de tycker att det är jobbigt.

Lärare 5 tycker att grupper, vilka har svårt med koncentrationen, kan de första lektionerna i ex. matematikverkstan bli kaotiska. Dock brukar de efter hand finna sig till rätta. Eleverna är trots all vana från de yngre åren med laborativt material, därför det fungerar oftast . De är medvetna att matte har högt status.

35

Lärare 6 tycker att det positiva är att det är varierande och att det blir mycket muntliga övningar. Det negativa kan vara risken att eleverna tycker att det är lek.

Lärare 7 säger att fördelarna är att det är roligt, utvecklande och att det tydliggör olika strategier. Nackdelar för henne är att det kan vara svårt att ta igen när elever har varit borta och vissa föräldrar tycker att det är ovant med laborativ matematik.

5.2.1 Analys av lärarintervjuer

Samtliga lärare som jag har intervjuat är positiva till det praktiska arbetssättet och det finns bara fördelar med det laborativa arbetssättet. På grund av olika svårigheter som många elever har, tycker lärarna att laborativa arbetssättet hjälper de flesta att förstå bättre och när man förstår då vill man fortsätta jobba vidare. Lärarna är medvetna om att elever är mer glada och tycker att det är mer spännande när de ska hålla matte lektionen i matematikverkstaden. Som Malmer utrycker att ”elever har ett stort behov av konkretion men också av stimulans och omväxling” (Malmer, 1999-2002 s.92). När det gäller att arbeta mer laborativt det är viktigt att flera lärare samarbetar. Förändringsarbete tar tid och det behöver få vara tillåtet att misslyckas. Några lärare hade svarat att de inte arbetar laborativt i någon större utsträckning på grund av att arbetsmetoden är tidskrävande. Det tar lång tid både att planera och förbereda lektioner och det tar mycket tid från annat i undervisningen. Enligt Malmer anser många lärare att laborativt arbetssätt med övningar, diskussioner och samtal är något som tar tid. Hon skriver också att flera lärare inte fått praktisera varierad undervisning, varken under sin egen skolgång eller utbildning och det kan vara orsak att de inte arbetar laborativt (Malmer, 1990). En av lärarna tycker att det blir mer muntliga diskussioner och att det är viktigt i undervisningen. Löwing & Kilborn (2008) skriver att språket är viktigt både här det gäller kommunicera matematik och konkretisera undervisningen. Språket kan ha avgörande betydelse för hur eleverna ska uppfatta syftet med den laborativa undervisningen.

6. Diskussion

Det här arbetet har gett mig en möjlighet att läsa och utforska litteratur om laborativ matematik och kunna få svar på mina frågeställningar. Jag har genom litteraturen fått exempel på fördelar och nackdelar med arbetssättet samt en inblick i olika material som kan användas. Med elevenkätsundersökningen ville jag undersöka elevers syn på matematikämnet och det laborativa arbetssättet. Jag ville också genom lärarintervjuer ta reda på i vilken utsträckning lärarna arbetar laborativt i sin undervisning och vilka erfarenheter de har av arbetssättet.

36

Lärarnas synpunkter är viktiga för mig som blivande matematiklärare och för att kunna använda mig av laborativ matematik i min undervisning framöver och använda de kunskaper jag fått.

Hur ser matematikundervisningen i dagens skola ut är en fråga man kan ställa sig och i Skolverkets Kvalitetsgranskning, Lusten att lära - med fokus på matematik får man en bild av denna. Under de första skolåren hos eleven finns det en lust och glädje att lära sig. Undervisningen är omväxlande och elever aktiveras och får använda olika sinnen även i matematik. Under grundskolans senare år är många elever hänvisade till enskilt räknande i en lärobok. Alla elever arbetar med samma innehåll men i olika svårighetsgrad och med olika hastighet. På grund av detta blir lektionerna enformiga och intresset för ämnet sjunker. Förändringsarbetet måste pågå under en längre tid och utvärderas regelbundet för att det ska leda till en förbättring.