Enligt data från den senaste mätningen av metallhalter i Stockholmsgrundvatten, gjord av Stockholms Miljöförvaltning 2011/2012, är de metaller som förekommer mest frekvent i höga halter: natrium, kalcium, koppar, zink, magnesium och mangan. Även toxiska metaller som förekommer ganska frekvent i måttliga halter tas med i bedömningen. Dessa metaller är: nickel, arsenik och kvicksilver.
I tabellerna redovisas halter från två olika mätningar av kvicksilver, ett filtrerat och ett ofiltrerat prov. I det ofiltrerade provet beaktas också andelen kvicksilver bundet till
exempelvis humusämnen, till skillnad från i det filtrerade provet då andelen löst kvicksilver studeras. Risken finns att kvicksilver transporteras till ytvattnet via grundvattnet även då det är bundet till organiskt material (Gustafsson et al., 2010), varav det är relevant att redovisa även de ofiltrerade proverna av kvicksilver.
Områden relevanta att studera
De studerade provtagningsplatserna är Lövstatippen, Södermalm Västra/Långholmsgatan, Skrubba, Lilla Bleckan, Engelbrektsplan, Norra Djurgården, Ulvsunda och Beckomberga. Dessa platser är relevanta eftersom proverna härifrån innehåller höga halter av metaller, framförallt av koppar och zink, och/eller arsenik, kvicksilver eller nickel.
Parameter
As Ca Cu Hg Mn Mg Na Ni Zn
µg/l mg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l µg/l µg/l
Tillståndsklass 5 enligt bedömningsgrunder 10 100 2 1 0.4 30 100 20 1
Tillståndsklass 4 enligt bedömningsgrunder 5 60 1 0.5 0.3 10 50 10 0.1
Beckomberga
Figur 3: Beckomberga: provpunkten markeras av den ljusgröna pricken, strömningsriktningarna representeras av pilarna.
Provtagningsplatsen är belägen längst Bällstavägen, platsen är markerad med en blå prick på kartan ovan. Längre ner på kartan finns ett vattenområde, “Kyrksjön”. Att döma av flödesriktningen kommer grundvattnet på platsen inte strömma i riktning mot denna sjö. I tabellen nedan redovisas metallhalterna och vilken tillståndsklass respektive värde motsvarar i undersökningen år 1997, 2003 och 2012. År 2012 förekommer koppar, zink, kalcium,
magnesium, mangan, natrium och nickel i halter motsvarande tillståndsklass 3-5.
Tabell 10: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Beckomberga Beckomberga As Ca Cu Hg Mn Mg Na Ni Zn Hg ofiltrerat µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l 2012 0,29 97,4 3,3 < 0,002 116 27,7 43,8 5,4 3,7 < 0,02 2003 0,6 130 7,4 0,023 x 40 79 0,3 17 x 1997 0,4 98,7 3,8 0,021 119 31,5 75,9 7,18 252 x
Engelbrektsplan
Figur 4: Engelbrektsplan: provpunkten representeras av en röd prick vid Engelbrektsplan, strömningsriktningarna representeras av pilarna.
Provtagningsplatsen är belägen på Birger Jarlsgatan, mer exakt i den röda pricken i den övre delen av kartan. Parallellt med gatan går grundvattnets strömningsriktning mot Nybroviken, längst ned till höger på kartan. Grundvattnet i provpunkten kan enligt strömningsriktningen ledas till detta ytvattenområde. I tabellen nedan presenteras metallhalterna för åren 1997, 2003 och 2012 samt vilken tillståndklass halterna motsvarar. År 2012 förekommer halter av kalcium, koppar, natrium, zink, arsenik, magnesium, mangan och kvicksilver (ofiltrerat) motsvarande tillståndsklass 3-5.
Tabell 11: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Engelbrektsplan Engelbrekts-plan As Ca Cu Hg Mn Mg Na Ni Zn Hg ofiltrerat µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l 2012 5,76 121 12 < 0,002 177 11,7 125 4 91 0,1 2003 x x x x x x x x x x 1997 0,37 240 6,04 0,046 0,39 22,20 215 19,60 5,5 x
Lilla Blecktornsparken
Figur 5: Lilla Blecktornsparken: provtagningsplatsen representeras av en orange prick, grundvattnets strömningsriktning representeras av pilarna.
På kartan ovan är provtagningsplatsen markerad med en orange prick. Strömningsriktningen anges av de blå pilarna med riktning mot Norra Hammarbyhamnen. Grundvattnet i
provpunkten kommer således rinna ut i vattenområdet vid Norra Hammarbyhamnen, i
Hammarby sjö. Uppmätta halter för respektive metall beskrivs i tabellen nedan för åren 1997, 2003 och 2012. Vid det senare provtillfället förekommer magnesium, zink, arsenik, mangan, natrium, kalcium och kvicksilver (ofiltrerat) i halter motsvarande tillståndklass 3-5.
Tabell 12: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Lilla Blecktornsparken Lilla Bläcktornsparken As Ca Cu Hg Mn Mg Na Ni Zn Hg ofiltrerat µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l 2012 7 52,1 0,2 <0,002 313 37,3 84,4 1 5 0,043 2003 x x x x x x x x x x 1997 x x x x x x x x x x
Långholmsgatan
Figur 6: Långholmsgatan: provtagningsplatsen representeras av den blå pricken, grundvattnets strömningsriktning representeras av pilarna.
Den blåa pricken på kartan markerar provtagningsplatsens läge. Grundvattnet kommer enligt pilarna att strömma från Långholmsgatan ut i Årstaviken och Liljeholmsviken. Tabellen nedan visar metallhalter för åren 1997, 2003 och 2012. Koppar, natrium zink, kalcium, magnesium, nickel förekommer i halter motsvarande tillståndsklass 3-5 år 2012.
Tabell 13: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Långholmsgatan Södermalm Västra/Långholmsgatan As Ca Cu Hg Mn Mg Na Ni Zn Hg ofiltrerat µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l 2012 < 0,2 96,3 8,4 <0,00 2 18 16,8 159 2,1 186 0 < 0,02 2003 x x x x x x x x x x 1997 1,48 144 10,5 0,011 0,19 22,3 58,3 8,99 71,8 x
Lövstatippen
Figur 7: Lövstatippen: provtagningsplatsen representeras av den blå pricken på Lövstavägen, grundvattnets strömningsriktning representeras av pilarna.
Provtagningsplatsen representeras av den blå markören på Lövstavägen på kartan. Denna punkt är belägen mellan två pilar som visar strömningsriktningen mot Lövstafjärden. I detta fall motsvarar förekomsten av koppar, zink, kalcium, magnesium, natrium motsvara halter inom tillståndsklass 3 och 5.
Tabell 14: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Lövstatippen Lövstatippen As Ca Cu Hg Mn Mg Na Ni Zn Hg ofiltrerat µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l 2012 0,679 28,9 18 0,0029 8,7 5,98 25,2 1,9 3,3 0,0046 2003 x x x x x x x x x x 1997 x x x x x x x x x x
Norra Djurgården
Figur 8: Norra Djurgården: Provtagningsplatsen representeras av den blå pricken.
För provtagningsplatsen på Norra Djurgården går det inte att med säkerhet att bestämma var grundvattnet kommer strömma ut. För att kunna bestämma det måste ytterligare
undersökningar om grundvattnets strömningsriktning i detta område göras. Enligt tabellen innehåller grundvatten höga halter av kalcium, mangan, natrium, zink, magnesium, arsenik, koppar och nickel motsvarande tillståndsklass 3-5 år 2012.
Tabell 15: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Norra Djurgården Norra Djurgården As Ca Cu Hg Mn Mg Na Ni Zn Hg ofiltrerat µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l 2012 3,57 169 0,3 <0,002 788 14,6 125 3,6 4,3 <0,002 2003 1,9 100 0,2 <0,005 x 13 45 0,3 1,7 x 1997 1,81 98,80 23,90 0,012 0,2 13,10 49,40 3,90 58,5 x
Skrubba
Figur 9: Skrubba: provtagningsplatsen representeras av den gula pricken, grundvattnets strömningsriktning representeras av pilarna.
Den gula markeringen på kartan visar provtagningsplatsens placering. Pilarna visar grundvattnets strömningsriktning. Grundvattnet kommer att strömma från
provtagningsplatsen vidare ut i Drevviken. Tabellen nedan visar metallhalterna från
provtagningarna år 1997, 2003 och 2012. Vid det senare tillfället förekommer arsenik, zink, kalcium, koppar, natrium och kvicksilver (ofiltrerat) i halter motsvarande tillståndsklass 3-4.
Tabell 16: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Skrubba Skrubba As Ca Cu Hg Mn Mg Na Ni Zn Hg ofiltrer at µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l 2012 7,02 39,2 0,9 <0,002 30 4,98 11 1,1 0,5 0,095 2003 4,3 33 0,6 0,0001 x 5,7 10 1,0 1,0 x Skrubba Vändelseövägen 1997 -0,30 18,5 4,23 0,003 2,12 2,59 16,6 1,27 32,20 x Skrubba Tyresö 1997 -0,30 8,55 3,84 0,115 0,24 1,29 3,61 6,99 7,60 x
Ulvsunda
Figur 10: Ulvsunda: provtagningsplatsen representeras av den orange pricken, grundvattnets strömningsriktning representeras av pilarna. För att förtydliga hur vattnet rör sig har en av områdets vattendelare markerats i form av streckade blå linjer.
Provtagningsplatsens läge är markerad med en orange prick ovanför “Stora mossen” på kartan. Denna punkt är belägen mellan två pilar vilka visar grundvattnets strömningsriktning. Detta innebär att grundvattnet i punkten kommer att strömma från provtagningsplatsen ut i Mälaren. Metallhalterna i grundvattnet redovisas i tabellen nedan för åren 1997, 2003 och 2012. För det senaste året förkommer halter av nickel, zink, calcium, koppar, mangan, magnesium och natrium i halter motsvarande tillståndsklass 4-5.
Tabell 17: Tabell över metallhalterna i grundvattnet vid provtagningsplatsen Ulvsunda Ulvsunda As Ca Cu Hg Mn Mg Na Ni Zn Hg ofiltrerat µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l 2012 0,996 85,3 1,2 < 0,002 384 11,4 97 23 5,9 < 0,02 2003 0,1 44 1,8 0,002 x 6 27 2 31 x 1997 -0,3 63,80 1,57 0,0038 0,105 9,31 50,90 1,67 1,07 x
Kapitel 3 - Diskussion
I Beckomberga uppmättes 2012 förhöjda halter av kalcium, koppar, mangan, magnesium, natrium, nickel och zink. Halterna av koppar och zink var tillräckligt höga för att falla inom tillståndsklass 5. Kalcium och magnesium förekom i halter motsvarande tillståndsklass 4, och halterna av mangan, nickel samt natrium klassades som tillståndsklass 3. Uppmätta halter av koppar och zink, i grundvattnet vid Beckomberga, ger skador på ytvattnets ekosystem där det strömmar ut. Koppar och zink har skadliga effekter på bland annat immunsystem, lever och njurar. De höga halterna gör dessutom vattnet otjänligt som dricksvatten. De andra ämnenas förhöjda halter kan ge problem om vattnet ska användas till dricksvattenförsörjning, men de förekommer inte i så pass höga halter att de ger upphov till skador på ytvattnets ekosystem. Det är i denna rapport inte fastställt var grundvattnet i från denna provpunkt strömmar ut, det kommer med stor sannolikhet att vara i ett vattendrag med sötvatten. Det kan skapa ytterligare problem då sötvattenorganismer är extra känsliga för förhöjda zink- och kopparhalter.
Vid Engelbrektsplan uppmättes höga halter av arsenik, kalcium, koppar, mangan, natrium, nickel, zink och kvicksilver. Kalcium, koppar, natrium och zink förekom i så höga halter att de kategoriserades inom tillståndsklass 5. Halterna av arsenik och magnesium klassades som tillståndsklass 4, resterande ämnen med förhöjda halter klassades som tillståndsklass 3. De uppmätta halterna av koppar och zink skulle kunna ge skador på ekosystemen vid
utströmningsområdet. Även halten arsenik kan ge biologiska skador på ekosystem i ytvattnet där grundvattnet strömmar ut. Grundvattnet strömmar från provtagningsplatsen och vidare ut i Nybroviken. Det är framförallt halterna av koppar, zink och arsenik som kan påverka
ekosystemen i Nybroviken. Dessa ämnen stör reproduktionsförmågan, är cancerogena samt påverkar immunsystem, lever och njurar. Även kvicksilverhalten vid Engelbrektsplan utgör en risk motsvarande tillståndsklass 3, vilket skulle kunna påverka ekosystemet eftersom
kvicksilver är en toxisk metall och ger upphov till skador även vid låga koncentrationer. Det är det ofiltrerade provet där kvicksilverhalten motsvarade tillståndsklass 3, i det filtrerade provet är mängden kvicksilver under detektionsgränsen. Detta antyder att det kvicksilver som finns i grundvattnet är bundet till organiska ämnen som strömmar ut i Nybroviken, till skillnad från det filtrerade provet har denna form av kvicksilver lägre toxicitet än om det är löst i
grundvattnet. Förhöjda halter av övriga ämnenas kan ge problem om grundvattnet används för dricksvattenförsörjning, men bör inte ge några större effekter på ekosystem i
utströmningsområdet.
Undersökningen av grundvattnet i Lilla Blecktornsparken år 2012 visade på höga halter av arsenik, kalcium, mangan, magnesium, natrium, kvicksilver och zink. Halterna av zink och magnesium var så pass höga att de placeras i tillståndsklass 5. Halterna av mangan, arsenik och natrium motsvarade koncentrationer för tillståndsklass 4, medan halterna av kalcium och kvicksilver klassades som tillståndsklass 3. Grundvattnet strömmar från provtagningsplatsen och vidare ut i vattnet i Hammarby sjö. Höga halter av zink kan ge skador på
sötvattenlevande djur och organismer. Även halterna av arsenik kan påverka ekosystemet eftersom arsenik påverkar bland annat reproduktionsförmågan och kan bioackumuleras, vilket innebär att ännu högre halter arsenik kan återfinnas hos organismer högt upp i näringskedjan. Halten kvicksilver motsvarar i det ofiltrerade provet tillståndsklass 3. På denna form är kvicksilver inte lika toxiskt, men kan påverka ekosystemen beroende ekosystemens förutsättningar till att påverka biotillgängligheten av kvicksilver. Övriga metaller har trots höga halter ingen negativ effekt på ekosystem i ytvatten, men dessa gör grundvattnet mindre lämpligt att använda som dricksvatten. Förhöjda halter av mangan i dricksvattnet har exempelvis visats kunna ge negativa effekter på barns intelligens.
Vid Långholmsgatan på västra Södermalm anger mätningen från 2012 att det fanns förhöjda halter av kalcium, koppar, magnesium, natrium, nickel och zink. Halterna av koppar och zink