Frågeställning ett har besvarats med hjälp av metoderna litteraturstudie, dokumentanalys och livscykelanalys. Litteraturstudien indikerar på att den platsgjutna stommen släpper ut 3,1% till 15,6% mer CO2e än den prefabricerade stommen. Detta resultat varierar beroende på transportavstånd, val av betongkvalitet och avgränsningar inom studien. Livscykelanalysen som har genomförts i denna rapport visar på motsatsen till litteraturstudien. Enligt undersökningens LCA släpper platsgjuten stomme ut mellan 122–130 CO2e/m2 BTA beroende på avståndet, medan den prefabricerade stommen släpper ut mellan 160-167CO2e/m2 BTA. Detta resulterar i att den prefabricerade stommen släpper ut 30–35% CO2e/m2 BTA mer än en platsgjuten stommen.
Jämförs stommarna istället i CO2e/m3 betong släpper den platsgjutna stommen ut mellan 327–350 CO2e/ m3 betong beroende på avstånd, medan den prefabricerade stommen släpper ut 387–426 CO2e/ m3 betong. Detta resulterar i att den prefabricerade stommen släpper ut 17–22% CO2e/ m3 betong mer än platsgjuten stomme. Utifrån resultaten från undersökningens metoder släpper den prefabricerade stommen ut mer CO2e än den platsgjutna.
Frågeställning 2: Vilken av metoderna platsgjutet och
prefabricerat är billigast att använda?
5.3.1 Resultat
Frågeställning två har besvarats med hjälp av metoderna litteraturstudie, dokumentanalys och kalkylering. Litteraturstudien visar att den platsgjutna stommen är 15%-109% billigare än prefabstommen beroende på vilket skede eller byggdel som undersöks. Kalkyleringen visar också att platsgjuten stomme är billigare än prefabstommen både för SEK/m2 BTA och SEK/m3 betong. Platsgjuten stomme kostade mellan 1952,12 – 2051,42 SEK/m2 BTA medan prefabstommen kostade mellan 3064,99 – 3297,21 SEK/m2 BTA, det vill säga att prefabricerad stomme är 57 – 60,7% SEK/m2 BTA dyrare än platsgjuten beroende på avståndet.
Platsgjuten stomme kostade 5256,51 – 5523,51 SEK/m3 betong och prefabstommen kostade 7398,23 – 7958,84 SEK/m3 betong. Detta innebär att den prefabricerade stommen är 40,7 – 44,1% SEK/m3 betong dyrare än platsgjuten stomme beroende på avståndet. Utifrån resultatet från de använda metoderna är den platsgjutna stommen det billigaste alternativet.
Koppling till målet
Målet för denna studie var att undersöka skillnader mellan prefab och platsgjutet ur ett miljömässigt samt ett ekonomiskt perspektiv. Detta för att underlätta för olika byggföretag att välja en stomlösning till framtida byggprojekt. För att uppnå målet och svara på de frågeställningar som ställts har empiri samlats in efter de metoder som kopplats till frågeställningarna. Resultatet för frågeställning 1 är att den platsgjutna stommen är ett bättre alternativ ur ett miljömässigt perspektiv. Den prefabricerade stommen släpper ut 30–35% CO2e/m2 BTA och 17-22% CO2e/m3 betong mer än
Analys och resultat
platsgjuten stomme. Resultatet på frågeställning 2 är att den prefabricerade stommen är 57 – 60,7% SEK/m2 BTA och 40,7 – 44,1% SEK/m3 betong dyrare än platsgjuten stomme.
Diskussion och slutsatser
6 Diskussion och slutsatser
Resultatdiskussion
Frågeställningarna i denna studie har bringat goda förutsättningar till att uppnå målet med rapporten.
För att uppnå hög validitet och reliabilitet har samtliga beräkningar gjorts i programmen Bidcon och Anavitor som mäter det som avses att mätas. Anavitor är ett program som bygger på ISO-standarder och som har IVL:s miljödatabas som underlag för sina beräkningar. Bidcon är uppbyggt med register och databaser där recept med generella branschpriser finns för olika byggkomponenter, arbete och maskiner. De priser som saknats i Bidcon har tagits fram tillsammans med aktörer inom byggbranschen så som Lambertsson, Strängbetong, PEAB, UBAB och Betongindustri Jönköping, detta för att bibehålla en hög validitet och reliabilitet.
Litteraturstudien anses ha god validitet och reliabilitet. Validiteten är hög då studierna som använts är inom rätt område, relevanta i tiden, innehåller oberoende källor samt att de studier som använts har hämtats från vetenskapliga databaser.
Resultatet för frågeställning 1 går emot vår litteraturstudie. Studierna innefattar dock saker som denna rapport ej avser så som miljövänlig betong, formar som kasseras efter mindre än 10 användningar och att kortare byggtid kan ge en positiv effekt för klimatet. Dessa olikheter kan bero på den geografiska aspekten då studierna utspelar sig i Asien där det är andra förutsättningar än i Sverige. Denna frågeställning känner vi att vi borde gått in mer på djupet och haft ett bredare perspektiv för ett ge ett mer trovärdigt och användbart resultat. Resultatet ser vi inte som trovärdigt och användbart då det går helt emot vår litteraturstudie. Om tid funnits hade vi gärna intervjuat någon kunnig inom detta ämne för att se om vårt resultat var rimligt utifrån våra förutsättningar och avgränsningar då det skiljer sig gentemot litteraturstudien.
Resultatet för frågeställning 2 är trovärdigt och användbart då det stämmer med vad vår litteraturstudie säger om denna fråga. Kalkylerna som skapats för respektive projekt innehåller priser både från Bidcons databaser samt från aktörer inom branschen vilket bidrar till en god generaliserbarhet. Resultatet hade blivit mer noggrant om alla priser enbart hämtats in ifrån olika företag. Dock anser vi att det skulle hämma generaliserbarheten av resultatet då inte alla olika företag hade fått chansen att bidra med sina egna priser.
Kostnaderna för att producera en prefabricerad stomme är enligt vår studie mycket dyrare än att bygga en platsgjuten stomme. Något att lägga märke till är att de prefabricerade stommarna färdigställs på mindre än hälften av tiden. Med tidsaspekten i baktanke kan byggföretagen vilja välja en prefabricerad stomme trots att hela projektet blir dyrare. Har byggföretaget många projekt som behöver färdigställas fort kan prefab vara att föredra då fler prefabricerade byggnader kan färdigställas på samma tid som ett platsgjutet projekt. Byggföretagen får alltså vinsten för fler prefabricerade byggprojekt under samma tid som ett platsgjutet projekt hade färdigställts.
Indatan för armering, betong och transportsträckorna ligger till grund för våra resultat. Denna data är därför viktig att den är korrekt och generaliserbar. Vi anser dessa att
Diskussion och slutsatser
värden är trovärdiga och generaliserbara då de tagits fram med hjälp av ritningar från verkliga projekt samt med hjälp av aktörer inom branschen. En nära dialog med UBAB har lett till att de valda värdena för prefab ser ut som de gör. Hela resonemanget kring indatan och att den tagits fram på detta vis är för att den ska vara så verklighetsanpassad som möjligt och spegla branschen i nuläget. Så att använda samma värden för de båda stomvalen har därför aldrig varit relevant då det ej ser ut så i dagsläget.
Metoddiskussion
Studien har varit en fallstudie inriktad på sex fall vilket anses tillräckligt för att skapa en generaliserbarhet. Fallen har sedan ställt i relation mot varandra med en gemensam nämnare för att möjliggöra en jämförelse. Fler projekt hade varit önskvärt att undersöka, men eftersom studien görs inom en begränsad tid så var det inte genomförbart.
Litteraturstudien ansågs som lämplig för att se vad den nuvarande forskningen säger om ämnet. Den var också nödvändig för att skapa en grund att stå på för att kunna utvärdera de resultat som studien visar på.
Dokumentanalys var ett måste för denna rapport. Dokumentanalysen har stått till grund för modelleringen av samtliga projekt. Modellerna har i sin tur använts till mängdberäkningar och skapandet av de recept som behövts i både Anavitor och Bidcon. Kalkylering behövdes för att ta fram de olika kostnaderna för de olika projekten. En viss osäkerhet finns i dessa då vi kan ha missat någon detalj. Dock tror vi att detta har en mindre betydelse för resultatet då de väsentliga delarna är med.
LCA behövdes också för att beräkna miljöbelastningen för projekten. I efterhand kunde det varit bättre att försökt räkna dessa förhand istället för att använda Anavitor. Hade det räknats förhand hade vi fått ut summorna för all de olika skedena istället för sammansatta värden vilket hade gett ett vidare resultat.
Intervjuer hade kunnat gynna denna studie då en kunnig inom området kunnat leda oss och peka ut andra infallsvinklar än den vi tagit i denna studie för att få ett bredare resultat.
Begränsningar
Resultatet för kostnad är generellt accepterat för samtliga kalkyler för stomtyperna då de är avgränsade till ett visst skede och till enbart stommen. Priser och typer som antagits i studien är generella för samtliga komponenter då de tagits fram ihop med aktörer inom branschen. Resultat är tillämpligt för samtliga fall där kostnaden undersöks för en betongstomme.
Resultatet för miljöpåverkan anses generaliserbart om det endast syftar till stommens påverkan för ett projekt i södra Sverige under skede A1-A5. Alla fall utöver detta kan ej förlita sig på denna studie då den ej tagit hänsyn till byggnaden som helhet, komponenter utöver stommen, andra skeden än A1-A5 eller projekt utanför södra Sverige.
Diskussion och slutsatser
2017 vilket innebär att valet av stomme kan ha stor inverkan både ekonomiskt och för miljön. Målet med studien var att undersöka skillnader mellan prefab och platsgjutet ur ett miljömässigt samt ett ekonomiskt perspektiv. Detta för att underlätta för olika byggföretag att välja en stomlösning till framtida byggprojekt. Slutsatsen i denna rapport är att en platsgjuten stomme är bättre både ekonomiskt och miljömässigt. Följande rekommendation ges av denna rapport för att välja både den mest ekonomiska och minst klimatpåverkande stommen:
§ Använd platsgjuten stomme
Förslag till vidare forskning
Följande förslag till vidare forskning:
§ Studie på hela byggnader av de olika stomvalen.
§ Studie för betongkvaliteter som kan sänka betongens miljöpåverkan. § Studie som jämför betongstomme med trästomme.
Referenser
Referenser
Anavitor. (2018). Använda Anavitor. Hämtad 21 april 2019 från: http://www.anavitor.se/Anv%C3%A4ndaAnavitor.aspx
Aulin, R., Hansson, B., Landin, A., Olander, S., & Persson, U. (2015). Byggledning Projektering. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Brander, M., & Davis, G. (2012). Greenhouse Gases, CO2, CO2e, and Carbon: What Do All These Terms Mean? Hämtad från https://ecometrica.com/assets/GHGs-CO2- CO2e-and-Carbon-What-Do-These-Mean-v2.1.pdf
Bell, J., & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik (B, Nilsson, Övers.). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Blomkvist, P., & Hallin, A. (2014). Metod för teknologer. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Boverket. (2018a). Utsläpp av växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn. Hämtad 23 januari 2019, från https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och- forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/
Boverket. (2018b). Så här görs en LCA. Hämtad 26 januari 2019 från: https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-
forvaltning/livscykelanalys/sahar-gors-en-lca/
Boverket. (2018c). Hållbart byggande och förvaltning. Hämtad 26 januari 2019, från: https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/
Bowen, G. (2009). Document Analysis as a Qualitative Research Method. Qualitative Research Journal, 9(2), 27-40.
Chau, C., Leung, T., & Ng, W. (2014). A review on Life Cycle Assessment, Life Cycle Energy Assessment and Life Cycle Carbon Emissions Assessment on buildings. Applied Energy, 143, 295-413.
Dong, Y., Jaillon, L., Chu, P., & Poon, C. (2015). Comparing carbon emissions of precast and cast-in-situ construction methods – A case study of high-rise private building. Construction and Building Materials, 99, 39-53
Davidsson, B., & Patel, R. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning (4. uppl.). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Devi, P., & Paniappan, S. (2014). A case study on life cycle energy use of residential building in southern India. Energy and Buildings, 80, 247-259.
Referenser
Erlandsson, M., Jönsson, J., & Enström, D. (2017). Räkna med livscykelns miljöprestanda – Anavitor. (IVL Rapport: B1709) Hämtad från IVL Svenska Miljöinstitutets webbplats:
https://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b74f0/.../B1709.pdf
Ghayeb, H., Razak, H., & Sulong, N. (2019). A sustainable precast frame of a low-rise building using geopolymer concrete. Oxford, Storbritannien: IAPE
Hong, J., Shen, G., Mao, C., Li, Z., & Li, K. (2015). Life-cycle energy analysis of prefabricated building components: an inputeoutput-based hybrid model. Journal of Cleaner Production, 112, 2198-2207.
Hong, J., Shen, G., Li, Z., Zhang, B., & Zhang, W. (2018). Barriers to promoting prefabricated construction in China: A cost-benefit analysis. Journal of Cleaner Production, 172, 649-660.
Höst, M., Regnell, B., & Runesson, P. (2006). Att genomföra examensarbete (1. uppl.). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Jaillon, L., & Poon, C. (2008). Sustainable construction aspects of using prefabrication in dense urban environment: a Hong Kong case study. Construction Management and Economics 26 (9), 953-966.
Ji, Y., Li, K., Liu, G., Shrestha, A., & Jing, J. (2018). Comparing greenhouse gas emissions of precast in-situ and conventional construction methods. Journal of Cleaner Production, 173, 124-134
Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder - från vetenskapsteori till praktik (S, Andersson, Övers.). Lund, Sverige: Studentlitteratur AB.
Mao, C., Xie, F., Hou, L., Wu, P., Wang, J., & Wang, X. (2016). Cost analysis for sustainable off-site construction based on a multiplecase study in China. Habitat International, 57, 215-222.
Nanyam, N., Basu, R., Sawhney, A., Vikram, H., & Lodha, G. (2017). Implementation of Precast Technology in India-Opportunities and Challenges. Procedia Engineering, 196, 144-151.
Naturvårdsverket. (2018). Miljömålen- Årliguppföljning av sveriges nationella miljömål 2018- med fokus på statliga insatser (Rapport nr. 6833). Hämtad från Naturvårdsverkets webbplats:
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6833- 2.pdf?pid=22054
Nightingale, A. (2009). A guide to systematic literature reviews. Surgery, 27(9), 381- 384.
Nyström, B. (2000). Databas för livscykelanalys – arbetsmiljö. Hämtad 26 januari 2019 från:
http://www.ivl.se/download/18.343dc99d14e8bb0f58b73ba/1445515452657/B1397.p %20df%20den%2026%20januari%202019.%20IVL.
Referenser
Pérez, G., & Cabeza, L. (2017). Buildings Life Cycle Assessment. Encyclopedia of Sustainable Technologies, 2, 275-290.
Proposition 2017/18:238. En klimatstrategi för Sverige.
Sorrell, S. (2015). Reducing energy demand: A review of issues, challenges and approaches. Renewable and Sustainable Energy Reviews, 47, 74-82.
Statistiska centralbyrån. (2017). Lägenheter i nybyggda ordinära flerbostadshus, procent efter material i stomme och år. Hämtad 20 januari 2019, från http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0201__BO020 1M/MaterialiStommeFN/table/tableViewLayout1/?rxid=e469c967-ae00-4a97-91ad- ad86925ed984
Teng, Y., Li, K., Pan, W., & Ng, T. (2018). Reducing building life cycle carbon emissions through prefabrication: Evidence from and gaps in empirical studies. Building and Environment, 132, 125-136.
Bilagor
Bilagor
Bilaga 1 LCA för projekt 1, 1, 4, 8 mil Bilaga 2 LCA för projekt 2, 1, 4, 8 mil Bilaga 3 LCA för projekt 3, 1, 4, 8 mil Bilaga 4 LCA för projekt 4, 10, 20, 30 mil Bilaga 5 LCA för projekt 5, 10, 20, 30 mil Bilaga 6 LCA för projekt 6, 10, 20, 30 mil
Bilaga 7 Projektens CO2e per m2 betong och m3 BTA för varje projekt, uträkning Bilaga 8 Medelvärde LCA för varje avstånd från fabrik, uträkning
Bilaga 9 Kalkyl projekt 1 Bilaga 10 Kalkyl projekt 2 Bilaga 11 Kalkyl projekt 3 Bilaga 12 Kalkyl projekt 4 Bilaga 13 Kalkyl projekt 5 Bilaga 14 Kalkyl projekt 6
Bilaga 15 Abt bolagen prislista transporter
Bilaga 16 Transportkostnader platsgjutet, uträkningar Bilaga 17 Transportkostnader prefab, uträkningar
Bilaga 18 Medelvärde kostnad exklusive transport, uträkning Bilaga 19 Medelvärde kostnad inklusive transport, uträkning
Branschgemensam kvalitetsrapport enligt IVL:s Anavitor-koncept
Projektbeskrivning
Projektkod 1 mil Projektbenämning Projekt 1 Ort BeställareNyckeltal
Beskrivning (fritext) Byggnadsverk Area
BSAB 96 Boverket Kod Typ O sp eci fi cerat Bru tto area (BT A) Bru ksarea (BRA) Lo kal area (L O A) Bo area (BO A) A-temp
Reproducerbarhet
Resursdatabas Anavitor bygg standarddatabas fk 13 Miljödatabas ANAVITOR Miljodatabas 2013
LCA-metodik EN15804 samt i tillämpliga delar: Product category rules for building products. Miljöstyrningsrådet, PCR 2013:02.
Systematiska avsteg Endast klimatpåverkan redovisas
Metodik driftsenergi, beräkning E-norm har använts och interna rutiner "Referens till rapport"
Mätta värden Värden har normalårskorrigerats och justerats för normalt brukande enligt SVEBY Specifika eller generella data
Antagen livslängd på driftskede 50 år Bilaga 1. LCA för projekt 1, 1, 4, 8 mil
Representativitet
Indata
materialsammanställning
Indata drift och underhåll Data följer de värden som ges i rapporten Andel av kvalitet etc ges i
förhållande till följande miljöpåverkanskategorier
EPD Bilaga 1. LCA för projekt 1, 1, 4, 8 mil
Inventeringens omfattning enligt ISO 21930 och EN 15804
Livscykelskede Analysens
omfattning Datakvalitet Klimat,kg CO2e EPDspecific,
kg CO2e
EPD generic, kg CO2e
Produktskedet, summa A1-3) 280 015
A1) Råvaror A2) Transport A3) Tillverkning
Byggnadsskedet, summa A4-5) 53 966
A4) Transport 4 379
A5) Bygg-, installationsprocessen 49 587
A5.1) Spill- och avfallshantering 49 586
A5.2) Byggarbetsplatsens fordon, maskiner och apparater
A5.3) Tillfälliga bodar, kontor, förråd och andra byggn.
A5.4) Byggprocessens övriga energivaror A5.5) Övrigt Användningsskedet, summa B1-7) B1) Användning B2) Underhåll B3) Reperation B4) Utbyte B5) Ombyggnad B6) Driftsenergi B7) Driftens vattenanvändning
C4) Bortskaffning 7 928
Miljödatakvalitet på ingående LCA-data enligt ISO 14044
Tidsskede A1-3 A4-5 B C
Representativitet Precision Fullständighet Konsistent allokeringsmetod Geografisk täckning Tidsrelaterad täckning Teknisk täckning Reproducerbarhet
Miljöprestanda uppdelat efter byggdelar, bostäder och lokaler
Miljöindikatorer Andel, % av totalen (Skede A)
Byggnadsverkets inventering Klimat, kg CO2e EPD Specific, kg CO2e EPD Generic, kg CO2e Klimat-
andel Kostnads-andel Viktandel
BY03 Betong, -varor, bruk
och armering 333 981 0 0 92,6 % 100,0 %
Summa A1-5) Byggskedet 333 981
Mest betydande materialresurser, byggskedet A
Miljöpåverkanskategorier Andel, % av totalen
Betydande materialresurser
(max 1 A4 st eller >= 1%)
kg CO2 e Klimat-
andel Kostnads-andel Viktandel
Byggbetong C25/30 (IVL
LCR) 317 351 95,0 % 99,0 %
Armering, skrotbaserat (IVL
LCR) 16 629 5,0 % 1,0 %
Branschgemensam kvalitetsrapport enligt IVL:s Anavitor-koncept
Projektbeskrivning
Projektkod 4 mil Projektbenämning Projekt 1 Ort BeställareNyckeltal
Beskrivning (fritext) Byggnadsverk Area
BSAB 96 Boverket Kod Typ O sp eci fi cerat Bru tto area (BT A) Bru ksarea (BRA) Lo kal area (L O A) Bo area (BO A) A-temp
Reproducerbarhet
Resursdatabas Anavitor bygg standarddatabas fk 13 Miljödatabas ANAVITOR Miljodatabas 2013
LCA-metodik EN15804 samt i tillämpliga delar: Product category rules for building products. Miljöstyrningsrådet, PCR 2013:02.
Systematiska avsteg Endast klimatpåverkan redovisas
Metodik driftsenergi, beräkning E-norm har använts och interna rutiner "Referens till rapport"
Mätta värden Värden har normalårskorrigerats och justerats för normalt brukande enligt SVEBY Specifika eller generella data
Antagen livslängd på driftskede 50 år Bilaga 1. LCA för projekt 1, 1, 4, 8 mil
Representativitet
Indata
materialsammanställning
Indata drift och underhåll Data följer de värden som ges i rapporten Andel av kvalitet etc ges i
förhållande till följande miljöpåverkanskategorier
EPD Bilaga 1. LCA för projekt 1, 1, 4, 8 mil
Inventeringens omfattning enligt ISO 21930 och EN 15804
Livscykelskede Analysens
omfattning Datakvalitet Klimat,kg CO2e EPDspecific,
kg CO2e
EPD generic, kg CO2e
Produktskedet, summa A1-3) 280 015
A1) Råvaror A2) Transport A3) Tillverkning
Byggnadsskedet, summa A4-5) 63 675
A4) Transport 14 087
A5) Bygg-, installationsprocessen 49 587
A5.1) Spill- och avfallshantering 49 586
A5.2) Byggarbetsplatsens fordon, maskiner och apparater
A5.3) Tillfälliga bodar, kontor, förråd och andra byggn.
A5.4) Byggprocessens övriga energivaror A5.5) Övrigt Användningsskedet, summa B1-7) B1) Användning B2) Underhåll B3) Reperation B4) Utbyte B5) Ombyggnad B6) Driftsenergi B7) Driftens vattenanvändning C1) Demontering 18 606 C2) Transport C3) Restprodukthantering
C4) Bortskaffning 7 928
Miljödatakvalitet på ingående LCA-data enligt ISO 14044
Tidsskede A1-3 A4-5 B C
Representativitet Precision Fullständighet Konsistent allokeringsmetod Geografisk täckning Tidsrelaterad täckning Teknisk täckning Reproducerbarhet
Miljöprestanda uppdelat efter byggdelar, bostäder och lokaler
Miljöindikatorer Andel, % av totalen (Skede A)
Byggnadsverkets inventering Klimat, kg CO2e EPD Specific, kg CO2e EPD Generic, kg CO2e Klimat-
andel Kostnads-andel Viktandel
BY03 Betong, -varor, bruk
och armering 343 689 0 0 92,8 % 100,0 %
Summa A1-5) Byggskedet 343 689
Mest betydande materialresurser, byggskedet A
Miljöpåverkanskategorier Andel, % av totalen
Betydande materialresurser
(max 1 A4 st eller >= 1%)
kg CO2 e Klimat-
andel Kostnads-andel Viktandel
Byggbetong C25/30 (IVL
LCR) 327 060 95,2 % 99,0 %
Armering, skrotbaserat (IVL
LCR) 16 629 4,8 % 1,0 %
Branschgemensam kvalitetsrapport enligt IVL:s Anavitor-koncept
Projektbeskrivning
Projektkod 8 mil Projektbenämning Projekt 1 Ort BeställareNyckeltal
Beskrivning (fritext) Byggnadsverk Area
BSAB 96 Boverket Kod Typ O sp eci fi cerat Bru tto area (BT A) Bru ksarea (BRA) Lo kal area (L O A) Bo area (BO A) A-temp
Reproducerbarhet
Resursdatabas Anavitor bygg standarddatabas fk 13 Miljödatabas ANAVITOR Miljodatabas 2013
LCA-metodik EN15804 samt i tillämpliga delar: Product category rules for building products. Miljöstyrningsrådet, PCR 2013:02.
Systematiska avsteg Endast klimatpåverkan redovisas
Metodik driftsenergi, beräkning E-norm har använts och interna rutiner "Referens till rapport"
Mätta värden Värden har normalårskorrigerats och justerats för normalt brukande enligt SVEBY Specifika eller generella data
Antagen livslängd på driftskede 50 år Bilaga 1. LCA för projekt 1, 1, 4, 8 mil
Representativitet
Indata
materialsammanställning
Indata drift och underhåll Data följer de värden som ges i rapporten Andel av kvalitet etc ges i
förhållande till följande miljöpåverkanskategorier
EPD Bilaga 1. LCA för projekt 1, 1, 4, 8 mil
Inventeringens omfattning enligt ISO 21930 och EN 15804
Livscykelskede Analysens
omfattning Datakvalitet Klimat,kg CO2e EPDspecific,
kg CO2e
EPD generic, kg CO2e
Produktskedet, summa A1-3) 280 015
A1) Råvaror A2) Transport A3) Tillverkning
Byggnadsskedet, summa A4-5) 76 619
A4) Transport 27 032
A5) Bygg-, installationsprocessen 49 587
A5.1) Spill- och avfallshantering 49 586
A5.2) Byggarbetsplatsens fordon, maskiner och apparater
A5.3) Tillfälliga bodar, kontor, förråd och andra byggn.
A5.4) Byggprocessens övriga energivaror A5.5) Övrigt Användningsskedet, summa B1-7) B1) Användning B2) Underhåll B3) Reperation B4) Utbyte B5) Ombyggnad B6) Driftsenergi B7) Driftens vattenanvändning
C4) Bortskaffning 7 928
Miljödatakvalitet på ingående LCA-data enligt ISO 14044
Tidsskede A1-3 A4-5 B C
Representativitet Precision Fullständighet Konsistent allokeringsmetod Geografisk täckning Tidsrelaterad täckning Teknisk täckning Reproducerbarhet
Miljöprestanda uppdelat efter byggdelar, bostäder och lokaler
Miljöindikatorer Andel, % av totalen (Skede A)
Byggnadsverkets inventering Klimat, kg CO2e EPD Specific, kg CO2e EPD Generic, kg CO2e Klimat-
andel Kostnads-andel Viktandel
BY03 Betong, -varor, bruk
och armering 356 634 0 0 93,1 % 100,0 %
Summa A1-5) Byggskedet 356 634
Mest betydande materialresurser, byggskedet A
Miljöpåverkanskategorier Andel, % av totalen
Betydande materialresurser
(max 1 A4 st eller >= 1%)
kg CO2 e Klimat-
andel Kostnads-andel Viktandel
Byggbetong C25/30 (IVL
LCR) 340 005 95,3 % 99,0 %
Armering, skrotbaserat (IVL
LCR) 16 629 4,7 % 1,0 %