Utöver loggboksanteckningarna finns empiri från gemensamma dokument med elevernas frågor och filminspelningar vars resultat redogörs för nedan. Dokumenten och det transkriberade materialet har analyserats för att upptäcka skillnader och synliggöra eventuell utveckling hos både eleverna och mig själv som lärare och i undervisningen. Under vart och ett av följande avsnitt besvaras en av studiens frågeställningar.
6.6.1 Skillnader i elevernas frågor
Vilka skillnader i elevernas frågeställande kan utskiljas efter användandet av frågemodellen? är en av studiens frågeställningar. Elevernas frågeställningar dokumenterades och sammanställdes i ett gemensamt digitalt dokument efter varje lektion. Inom varje aktion valdes ett dokument som underlag för studien (bilaga 2–5). Frågorna sorterades i kategorierna öppna och slutna frågeställningar och sammanställdes därefter i antal och procentandel (tabell 2).
Tabell 2. Förändring av elevernas frågor
Aktion Antal öppna frågor
Andel procent Antal slutna frågor Andel procent 1 4 29% 10 71% 2 5 50% 5 50% 3 20 59% 14 41% 4 10 71% 4 29%
36
Resultatet visar på en förändring och utveckling av elevgruppens förmåga att ställa frågor. I första aktionen ställde eleverna till övervägande del slutna frågor, tio av fjorton stycken. Fyra av fjorton frågor, 29%, var så kallade öppna frågor. I den fjärde aktionen var förhållandet mellan öppna och slutna frågor det omvända. Elevgruppen ställde till övervägande del fler öppna frågor, än slutna frågor. Resultatet förvånade mig, samtidigt som det var ett positivt bevis på att eleverna hade ökat sitt lärande och utvecklat förmågan att ställa öppna frågor.
Sammanställningen av elevernas enkätsvar gällande lärstrategier visade att hälften av eleverna ansåg att egna frågor var ett användbart och lärorikt sätt. Flest elever ansåg att lärstrategierna ”när lärare förklarar” och arbete ”i smågrupper” hade störst inverkan på deras lärande, vilket visar på betydelsen av samspel i undervisningen, med både lärare och andra elever.
6.6.2 Att skapa möjlighet till samspel
Hur kan en given modell utveckla min undervisning så att möjlighet skapas för elever att ställa frågor? är studiens andra frågeställning. Dialog och samspel är förutsättningar för att eleverna skall kunna ställa frågor. Av den anledningen fann jag det intressant att analysera mitt filmmaterial utifrån vad för samspel som utspelades i undervisningen och undersöka om det hade skett någon förändring från utvecklingsarbetets start till slut. I första inspelningen blev det tydligt att mitt fokus var på att följa frågemodellen, eftersom jag inte gick in i dialog med eleverna. Jag bekräftade endast deras utsagor, vilket blev som en slags monolog. Vid det senare filmtillfället användes frågemodellen mer naturligt och det fanns en tydlig dialog mellan mig och eleverna.
Filmsekvenserna har analyserats utifrån Dysthes (1996) sortering av samspel i klassrummet, vilka jag redogör för på sidan 8. Jag har uppmärksammat vilka olika former av samspel som sker och sammanställt antal gånger de återkommer (se tabell 3).
Tabell 3. Sammanställning samspel i undervisningen
Samspel mellan Antal tillfällen filmobservation 1
Antal tillfällen filmobservation 2
Elev och elev 2 4
Elev och hela elevgruppen 6 17
Lärare och elev 3 10
Lärare och hela elevgruppen 9 9
Elev och ord 4 1
Elev och text 1 1
37
Resultatet visar att alla former av samspel förekom under lektionernas uppstart. Från första till sista lektionen skedde en markant ökning av antalet samspel, från 25 till 42. En liknande skillnad syns även gällande samspel mellan elev och hela elevgruppen. Samspel elev och elev fördubblades från aktion 1 till 4. Det visade sig i aktion 4 när läraren under helklassamtal lät eleverna parvis samtala kring andra elevers funderingar. Eleverna tilläts bidra med fler frågor till innehållet som diskuterades. Antal samspel mellan elev och ord minskade från fyra inspel till ett.
6.6.3 Lärarens återkoppling
En av studiens frågeställningar handlar om lärarrollen och vilken stöttning som ges för att elevernas frågor ska få en central plats i undervisningen. Med utgångspunkt i socialkulturell teori blir det angeläget att undersöka hur lärarens återkoppling tar sig uttryck. Vilka skillnader kan urskiljas i lärarens återkoppling? Återkoppling kan ses som stöttning i lärandeprocessen men också som förutsättning i ett dialogiskt klassrum (Dysthe ,1996 och Wennergren, 2007). I studiens resultat finns utsagor som Hur menar du?, Berätta mer, Vad tänker ni?, Vad undrar ni över?, som exempel på hur följdfrågor ställdes eller hur elevernas svar användes i diskussionen, vilka representerar Karlsson & Wennergrens (2014) tre kategorier av återkoppling, som redogörs för på sidan 12.
För att få syn på min egen återkoppling i undervisningen analyserades filminspelningarna ytterligare en gång och mina repliker transkriberades. Materialet lästes igenom och sorterades i ovan nämnda tre kategorier; ställa frågor, förstärka och följa upp (se tabell 4).
Tabell 4. Översikt lärarens återkoppling
Lärarens Återkoppling Filmsekvens 1 antal gånger Filmsekvens 2 antal gånger Ställer frågor 11 Vad tänker du? 7 Vad tänker du?
5 följdfrågor
1 öppen innehållsfråga
Förstärker 3 2
Följer upp 1 5
Summa 15 20
Resultatet visar en ökning av det totala antalet återkopplingar under samma tidsintervall. Särskilt intressant är förändringen av mitt sätt att ställa frågor. Frågan Vad tänker du? minskade till antalet samtidigt som antalet följdfrågor ökade. Vid sista tillfället ställdes en öppen innehållsfråga. Synligt är även att jag följde upp elevernas svar eller frågor vid fler tillfällen vid sista lektionstillfället än vid det första. Resultatet kan tolkas som ett tecken på min förmåga att återkoppla till elevernas bidrag har förbättrats. Jag hade utvecklat min förmåga att lyssna, ställa följdfrågor till elevernas utsagor utan att avvika från undervisningens innehåll.
38
6.7 Sammanfattning resultat
I utvecklingsarbetet med frågemodellen i undervisningen utvecklades såväl elevernas förmåga att ställa frågor som lärarens förhållningssätt. Eleverna lärde sig att ställa öppna fördjupade frågor. I lärarens undervisning syntes skillnad i de samspel som uppmuntrades och ägde rum, både till antal och till kategori. Vid det senare tillfället fördes dialog även mellan elever och inte bara mellan elev och läraren. Resultatet visar på utveckling av lärarens förmåga att lyssna och att ge återkoppling.
39