Att stödprocesserna går att effektivisera framgår tydligt i rapporten. Störst besparingspotential finns vid tryckluftsanvändningen. Där kan företaget spara 62 % av vad trycklufsanvändningen kostar idag. Men för att detta ska vara möjligt krävs att företaget lägger stor vikt vid att täta läckage. Bara genom denna åtgärd kan företaget spara nästan 113 000 kronor per år. Denna åtgärd får anses vara den billigaste att genomföra i förhållande till hur mycket pengar som företaget kan spara. Som en vidare åtgärd vad det gäller tryckluftssystemet som företaget bör se över efter att läckage tätats är att investera i en ny varvtalsreglerad kompressor med frekvensomvandlare. Då kommer tomgångsdriften att elimineras helt och företaget kan då spar ytterligare 59 000 kronor.
En annan åtgärd som har visat sig ha stor besparingspotential är att införa nya snabbgående rullportar. Dessa har mycket låga värmeförluster, endast 48 W/m2. Dock är de nya portarna dyra
vilket innebär att det tar drygt två år innan det betalar sig för fem stycken portar. Men med tanke på besparingspotential i värmeförluster bör företaget införa dessa portar snarast. Företaget skulle kunna börja med att byta ut tre portar första året och efter att de betalat sig även byta ut de andra två som föreslagits i rapporten. Då minskar investeringskostnaden och de nya portarna betalar sig fortare. Företaget ska även se över alla fönster som föreslagits. Beräkningar visar att stora värme- förluster uppstår i dåligt isolerade fönster med högt U-värde. Företaget har idag ventilations- förluster i fönster på 79 000 kronor i värmeförluster för de fönster som studerats. Om företaget byter ut fönster bör de byta till ett fönster med lågt U-värde som till exempel treglasfönster. Då kommer det att bli bättre arbetsmiljö i företagets lokaler samtidigt som ventilations- och transmissionsförlusterna minskar betydligt. De totala årliga förluster i de dörrar och fönster som studerats uppgår idag till 149 000 kronor. Med de nya industriportar som föreslagits i åtanke kan det lätt inses att det finns stor besparingspotential även vad det gäller företagets fönster.
Slutligen vad det gäller dörrar så ska företaget vara medvetna om att utomhustemperaturen har stark inverkan på lufttransporten. Desto lägre utomhustemperatur desto högre lufttransport mellan medierna. När mätningar utfördes på dörrar och fönster var utomhustemperaturen ungefär 10 °C, det innebär att beräkningarna bli något felaktiga på grund av att normaltemperaturen är lägre, 6 °C för Ankarsrum, se bilaga 21. Det innebär att det är ett högre luftflöde än det uppmätta. Kostnaderna för förlusterna blir därför i underkant av den faktiska kostnaden samtidigt som medeltemperaturen ger ett medelvärde av kostnaden.
Kostnaden för belysningen kan minskas till 174 000 kronor eller , 38% av nuvarande kostnad, om företaget installerar närvarovakter, sektionerar lokalerna och byter ut befintliga armaturer till HF- don med T5-rör. Det har visat sig att störst besparing gör företaget om de installerar närvarovakter och sektionerar lokalerna. Fördelaktiga platser där närvarovakter fungerar bra är främst i korridorer och omklädningsrum, där det förekommer lite och sporadisk verksamhet. Ofta lyser det mycket i onödan i sådana utrymme. Sektionering av lokaler är en åtgärd som fungerar bra där det går att dela upp lokaler så det inte lyser där det inte förekommer någon verksamhet under till exempel kvällar och helger medan utbyte av befintlig armatur till T5-rör gör störst besparing i de lokaler som har lampor av högtrycksnatrium, som bland annat lokal 7 och 9 i monteringsbyggnaden.
Den sista stödprocessen är företagets ventilationssystem. Den har varit svår att kartlägga främst på grund av att aggregaten är gamla. Men av de studerade ventilationsobjekten har det framgått att företaget kan göra stora besparingar här. Dock kommer det att kosta ganska mycket på grund av att företaget på vissa håll behöver byta ut hela ventilationsaggregat och ny rördragning krävs.
rustning av ventilationen blir bör det göras en ny kartläggning av enbart ventilationen. Den bör då utföras av fackmän från bland annat ventilationsföretag och byggföretag för att få en riktig investeringsbedömning. De åtgärder som redovisas i denna rapport är även de relevanta då de grundar sig på diskussioner med berörda parter. De åtgärder som främst behöver göras är att installera nya effektivare värmeväxlare på de aggregat där det finns växlare idag och installation av nya tidur så att utrustningen går som det är tänkt. Denna besparing som företaget kan göra med dessa åtgärder har beräknats till ungefär 600 000 kronor om året. Detta resulterar i en kostnad efter åtgärd på 2 159 700 kronor.
Vad produktionsprocesser beträffar är den första åtgärd företaget bör göra att anmäla sitt intresse till programmet för energieffektivisering (PFE). Det medför att företaget inte behöver betala någon energiskatt och kan spara 35 000 kronor om året. Att sänka effektabonnemanget ska företaget också lägga stor vikt vid då det resulterar i en bra besparing. Den kan dock orsaka vissa problem, då det krävs att företaget kopplar in fler processer till dirigenten som den kan styra. Detta kan kosta en del pengar men den åtgärden måste samtidigt vägas mot besparingen som allt annat då en investeringsbedömning görs. En sänkning av effektabonnemanget kan underlättas om stödprocesserna körs under den tid som de nödvändigtvis måste gå, som till exempel ventilationsaggregaten och att lysrör inte brinner i onödan. Även en ny kompressor hjälper företaget att minska effektuttaget då den nya kompressor ska ha lägre effekt än de nuvarande och den ska vara varvtalsreglerad. Visar det sig att de åtgärder som nyss nämndes hjälper företaget att minska effektabonnemanget till 1 700 kW, det vill säga utan att koppla in fler styrobjekt till dirigenten för att last- och tidsstyra processer, rekommenderas företaget till att titta på om en ytterligare sänkning av abonnemanget är möjlig genom laststyrning och/eller tidsstyrning av processer. Med en sänkning av effektabonnemanget och ett ingående i PFE skulle företaget kunna spara 120 000 kronor per år.
I övrigt rekommenderas företaget att lägga lika mycket vikt vid de andra åtgärderna, trots att det inte kan ges någon investeringsbedömning på dem. Dessa åtgärder är svåra att bedöma ur besparingssynpunkt, men att företaget kan tjäna mycket pengar på till exempel tilläggsisolering av byggnader är klar utan att ha något speciellt beräkningsunderlag. Även att tillvarata kylvattnet från kompressorn kan vara en bra åtgärd för att till exempel minska på uppvärmningsbehovet av tappvarmvatten. Dock kan det bli kostsamt med ny rördragning och installation av nya värme- växlare, men företaget bör vara medvetna om möjligheten.
Tabell 4: Sammanställning av resultat
Process Kostnad idag [kr/år] Besparing [kr/år] Kostnad efter åtgärd [kr/år] Tryckluft 259 000 161 000 1 98 000 Belysning 282 000 174 000 2 108 000 Ventilation 2 859 000 639 000 3 2 220 000 Dörrar 70 000 69 300 4 700 Produktion 1 278 000 238 000 5 1 040 000 Summa: 4 748 000 1 281 300 3 466 700
1Besparing avser läckage och avlasteffekt
2Besparingen avser närvarovakter, sektionering & ny armatur
3Besparingen avser införande av nya värmeväxlare, tidsstyrning, nedstyrning och avstängda aggregat
4Besparingen avser värmeförluster
5Besparing avser en sänkning av effektabonnemang, minskning av tomgångseffekten och skattereduktion tack vare