4 Tidigare forskning
6.3 Resultat och slutsatser
Här kommer jag att ge svar på frågeställningarna i uppsatsen och koppla slutsatsen till mina syften. I min analys ingår vilka konsekvenser skolbytet får för eleverna men också vilka samhällskonsekvenser skolvalsreformen får. Jag inleder med det politiska beslutet.
Politikernas anger tre skäl till att lägga ner Arabyskolan: minskade elevtal, sjunkande
elevresultat och segregation. Att bryta skolsegregationen var det överordnade målet
men politikernas avsikt med att lägga ner skolan var också att använda de nyrenoverade lokalerna bättre. Man talade om en ”omläggning” av lokalerna för flera verksamheter i arabyområdet. Man kan undra om det är en efterhandskonstruktion, en taktik för att beslutet skulle bli mer acceptabelt hos de boende i området eller om det verkligen fanns en långsiktig plan kring detta? Troligen kommer vi aldrig att få veta om det fanns en s.k. ”dold agenda” hos politikerna. Man får heller inte blunda för att det kan finnas en pragmatism i synen på segregation. Politikernas åtgärder för att öka integrationen har varit långt ifrån tillräckliga, oavsett vad beslutsfattarna säger.
Min uppfattning är att det uppenbart finns starka krafter i samhället för att behålla en segregerad stad. Nilssons (2015) kapitel om kulturprojektets uppgång och fall på Tallskolan styrker denna bild lokalt. När innerstadens föräldrar ser en möjlighet att koncentrera sitt kulturella kapital på en ny innerstadsskola går luften ur skolledningen på Tallskolan och kulturprofilen tonas ned. Konkurrensen med friskolorna kan också ha haft sin betydelse för kommunens beslut (Nilsson, 2015).
Alla partier hävdar att integrationen ska öka men det händer väldigt lite när det gäller integrationen i praktiken. Man får inte gömma att bakom de fina orden i olika ideologier finns en pragmatik som säger något annat. Medelklassen gynnas av en segregerad stad. Det ökar värdet på deras bostäder och garanterar att deras barn får gå i skolor med i huvudsak elever med svensk bakgrund. Här finns en kraft som politikerna inte vågar utmana, menar jag.
Det är svårt att på individnivå argumentera emot att föräldrar ska få välja skola till sina barn. Problemet är att det fria skolvalet fått så stora samhällsekonomiska och politiska konsekvenser. Grundskolan i Sverige fungerade fram till 1990-talet som en
sammanhängande länk i samhället, en mötesplats för elever med olika bakgrund och förutsättningar. Nu finns inte denna kraft kvar i samhället, vilket skapat större skillnader och spänningar mellan olika grupper. Att välja skola innebär helt enkelt något annat än att välja vårdcentral eller apotek på den fria marknaden.
Allt fler börjar nu också inse vilka samhällskonsekvenser det fria skolvalet skapat. Det är väl belagt i forskningen att en allsidig social sammansättning av elever och väl
integrerade skolor är bra för resultaten. Skolkommissionens slutbetänkande, Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet, som presenterades den 20 april 2017, lyfter fram förslag som kan minska segregationens negativa effekter i skolan, såsom obligatoriskt skolval, lottning till populära skolor och mer statligt stöd till skolor
med behov (SOU 2017:35).
Kallstenius (2013) slutsats är att det inte finns något entydigt svar på frågan om det fria skolvalet leder till ökad segregation eller integration? Å ena sidan leder det fria
skolvalet till ökad segregation på skolnivå när valfriheten främst utnyttjas av
resursstarka och studiemotiverade grupper som söker sig bort från skolor med låg status. Å andra sidan kan det fria skolvalet vara ett sätt för enskilda elever att kringgå
segregationens negativa konsekvenser. Skolvalfriheten kan på detta vis öka integrationen och motverka boende- och skolsegregationens negativa effekter (Kallstenius, 2013).
Det finns också forskning som styrker att elever som väljer skola lyckas bättre och att föräldrarna är mer nöjda med skolans verksamhet (Bunar, 2009). Amerikanska studier visar dessutom att konkurrensens effekter på kommunala skolors produktivitet och prestationer är positiv.
Lyckades då politikerna i Växjö kommun med sitt beslut? På den frågan kan man inte svara entydigt ja eller nej. Tittar man bara på betygen, så förbättrades
kunskapsresultaten för undersökningsgruppen, d v s de elever som bytt skola. Deras meritvärden ökade t o m mer än för eleverna i referensgruppen, som gått på
Norregårdskolan alla tre åren. Här skulle man kunna tala om en s.k. ”peer-effekt”, d.v.s. att skolkulturen kan ha haft betydelse för framgångarna.
När det gäller frågan hur skolbytet påverkar elevernas delaktighet och inkludering i skolans kultur säger eleverna att de känner sig välkomna på den nya skolan, de
uppskattar framförallt lärarna och tycker att undervisningen är bättre. Men de får inte så många nya vänner och flera säger att de längtar tillbaka till sin gamla skola.
Min analys är att det är svårt att dra några säkra slutsatser om vilken betydelse
inkluderingen haft för måluppfyllelsen men utvärderingar och intervjuer visar positiva resultat. Alla lärare är överens om att de flesta elever gynnas av inkludering, framförallt de elever som tidigare var exkluderade. De har blivit delaktiga i en klassgemenskap, vilket är positivt för deras självkänsla. Elever som tidigare var exkluderade får nu draghjälp av övriga klasskamrater och lärarnas förväntningar på dem är högre, vilket gynnar deras lärande.
De nya eleverna från Arabyskolan inkluderades dock inte fullt ut, i så fall hade Norregårdskolan varit tvungna att splittra de befintliga klasserna och skapa nya.
Bedömningen var att det skulle leda till negativa elev- och föräldrareaktioner. Med utgångspunkt i Asp-Onsjös (2009) tre aspekter av inkludering kan man konstatera att det framförallt handlar om en pedagogisk och rumslig inkludering medan den sociala inkluderingen nåddes i mindre omfattning, då klasserna bevarades. Däremot gavs stödet i klassen i samma form som för alla andra och de befintliga elevernas upplevelse av att det kom nya kamrater till skolan var i huvudsak positiv.
Specialpedagogisk forskning visar att ett inkluderande förhållningssätt där alla är delaktiga i en klassgemenskap ger många positiva effekter, som är bra för eleverna självkänsla. I en klass med positiva förebilder får man ”draghjälp” från övriga
klasskamrater och eleverna lär sig att olikheter är en resurs (Persson, 2012). Inkludering är gynnsamt för alla elever och deras resultat, leder till högre förväntningar från lärarna, ger mer kamratinteraktioner, lärande och större självaktning (Håkansson 2011).
Förväntningar finns många gånger om att olika typer av nivågrupperingar skulle leda till högre resultat och gynna både de högpresterande eleverna och eleverna i behov av särskilt stöd. Skolverket (2009) menar i sin forskningsöversikt att de positiva effekter som kan uppnås om högpresterande placeras i samma grupp förloras i motsvarande grad när elever i behov av särskilt stöd placeras i egna grupper. Forskning visar att denna typ av organiserad differentiering ger negativa effekter som stigmatisering av eleverna och att förväntningar från lärare och kamrater sänks på de elever som placeras i grupper som behöver särskilt stöd. Dessutom sjunker både självvärdering och motivation hos
eleverna som placeras i den typen av grupper. Att flytta ut elever från klassen ger många negativa effekter som minskat självkänsla, självförtroende och utanförskap. Mycket går helt enkelt förlorat när eleverna mister kontakterna med den vanliga sociala
gemenskapen (Persson, 2012)
Elevernas röster under intervjuerna förstärker den bilden, även om den inte är entydigt positiv. På Arabyskolan sattes specialundervisning och stöd in enskilt eller i smågrupper utanför klassens ram. Inkluderingen på Norregårdskolan innebär att stödet sätts inne i klassrummet. Det är en stor omställning att gå från särskild undervisningsgrupp till helklass, särskilt när man har svårigheter med skolarbetet. Eleverna är nöjda med inkluderingen men ett par elever tycker att de fick mer hjälp tidigare när de gick i liten grupp på Arabyskolan. Det upplevs dock mycket positivt av alla respondenterna att ha med en resurslärare i klassrummet.
Vid en jämförelse mellan skolorna lyfter samtliga elever fram undervisningen och lärarna på Norregårdskolan. Flera elever uppskattar även att skolan är bättre organiserad och har finare lokaler. Många har förbättrat sina betyg och tycker att de får lära sig mer. Studierna upplevs tuffare och kraven högre. Ett återkommande uttryck är ”Här ser man att alla pluggar och då pluggar jag också”.
Utifrån studiens resultat kan vi dra följande slutsatser. Politikerna lyckades med sin avsikter och känner sig nöjda med beslutet flera år senare, även om man erkänner att det funnits brister i informationen. Att lägga ner en skola är både ovanligt och äventyrligt. Ur ett elevperspektiv är det inte optimalt att tvingas byta skola mitt under högstadiet. Eleverna är djupt besvikna på informationen i samband med nedläggningsbeslutet och känslan av svek har inte släppt. De tycker att det vara bra att de fick gå tillsammans med sina kamrater och att inte klasserna splittrades. Eleverna uppskattar framförallt lärarna och undervisningen. De känner sig välkomna men får inte så många nya vänner på den
nya skolan och flera säger att de längtar tillbaka till sin gamla skola. Även om det går bra för deras resultat blir den nya skolan blev aldrig riktigt deras.
I uppsatsen har jag förklarat varför politikerna beslutade att den kraftigt segregerade Arabyskolan skulle läggas ner. Jag har också beskrivit vilka konsekvenser det ofrivilliga skolbytet fick för eleverna och belyst vilken betydelse en ny skolkultur med ett
inkluderande arbetssätt fick för de elever som tvingades byta skola mitt under högstadiet. Syftet med uppsatsen anser jag därmed är uppnått.
Referenser
Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Bendix, Reinhard (1997). Max Weber: An Intellectual Portrait. University of California Press. Berkeley, Los Angeles, London.
Berg, Gunnar och Scherp, Hans-Åke (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Liber.
Bouakaz, Laid (2007). Parental involvement in school: what hinders and what promotes
parental involvement in an urban school. Lärarutbildningen, Malmö högskola Bourdieu, Pierre (1998). Acts of Resistance. Against the New Myths of Our Time. Polity Press.
Bourdieu, Pierre (2010). Distinction: A social critique of the judgement of taste. Routledge. London and New York
Bourdieu, Pierre (1991). Kultur och kritik. Daidalos.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Bunar, Ninad (2009). När marknaden kom till förorten. Valfrihet, konkurrens och symboliskt kapital i mångkulturella skolor. Lund: Studentlitteratur.
Bunar, N & Sernhede, O (2013). Skolan och ojämlikhetens urbana geografi: om skolan, staden och valfriheten. Göteborg: Daidalos.
Dagens Nyheter (2012-09-28). Mirakelskola gav överbetyg. Stockholm: Bonniers. Denscombe, Martyn (2013). Forskningshandboken. Studentlitteratur.
Egelund, Niels, Haug, Peder och Persson, Bengt (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Ejlertsson, Göran (2005). Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur
Emanuelsson, Ingemar, Persson, Bengt, Rosenqvist, Jerry (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området – En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Essunga kommun (2011). Att göra en synvända. Texter och material.
European Agency for Development in Special Needs Education (2013).Organisation of provision to support inclusive education.
European Agency for Development in Special Needs Education. Bedömning och inkludering. Riktlinjer och metoder.
F.d. ordförande (L) i skol- och barnomsorgsnämnden. Intervju 2015-11-06
Gadler, Ulla (2011). En skola för alla - gäller det alla? Växjö: Linnaeus University Press.
Hallerström, Helena (2010). Många hinder i vägen för rektorers arbete med skolutveckling. KRUT nr. 130-140.
Hargreaves, Andy & Fullan, Michael (2012). Professional Capital. Transforming Teaching in Every School. Routledge.
Hassmén & Hassmén (2008) Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. SISU
Hattie, John (2009). Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London, New York: Routledge.
Hattie, John och Yates, Gregory (2014). Hur vi lär. Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser. Natur & Kultur.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket.
Heide, Mats, Johansson, Catrin, och Simonsson, Charlotte (2005). Organisation och kommunikation. Malmö: Liber.
Hwang, Sun-Joon (2002). Kampen om begreppet valfrihet i skolpolitiken. Utbildning och demokrati
Håkansson, Jan (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem. Studentlitteratur.
Håkansson, J och Sundberg, D (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Natur och kultur.
Håkansson, J och Sundberg D (2016) Utmärkt skolutveckling. Forskning om skolförbättring och måluppfyllelse. Natur och kultur.
Håkansson, Jan (2011). Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: SKL.
Kallstenius, J (2009). Segregation och skolvalfrihet i Stockholm. I C.
Kallstenius, J (2010). De mångkulturella innerstadsskolorna: om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Höög, Jonas och Johansson, Olof (2011). Struktur, kultur, ledarskap. Studentlitteratur Larsson, Pär och Löwstedt, Jan (2009). Strategier och förändringsmyter – ett
organisationsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. Lund: Studentlitteratur. Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.
Lund, Anna och Lund, Stefan (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Studentlitteratur.
Lund, Stefan (2015). School Choice, Ethnic Divisions, and Symbolic Boundaries. Palgrave Macmillan US.
Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Norstedts.
Ludvigsson, Ann (2009). Samproducerat ledarskap. Hur rektorer och lärare formar ledarskap i skolans vardagsarbete. Jönköping: Doktorsavhandling, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Mitchell, David (2015). Inkludering i skolan. Natur & Kultur.
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever” i behov av särskilt stöd”. Vad betyder det och vad vet vi? www.skolutveckling.se/forskning. Myndigheten för skolutveckling. Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, Claes, Persson, Bengt, Hjerm, Mikael och Runesson, Susanne (2007). Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Nilholm, C och Göransson, K (2013). Inkluderande undervisning - vad kan man lära av forskningen? SPSM.
Nilsson, Henrik (2015). Kultur och utbildning. Växjö: Linnaeus University Press. Norregårdskolan (2016). Ledningsdeklaration.
P4 Kronoberg (2012.12.12).
Persson, Bengt, 1998a. Den motsägelsefulla specialpedagogiken. Specialpedagogiska rapporter nr 11. Göteborgs universitet, Institutionen för specialpedagogik.
Persson, Bengt, 1998b. Specialundervisning och differentiering – En studie av grundskolans användning och specialpedagogiska resurser. Specialpedagogiska rapporter, Nr 10. November 1998. Göteborgs universitet
Persson, Bengt (2007). Elevers olikheter och spepcialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber
Persson, Bengt (2009). Finns en specialpedagogisk agenda? – Om utbildningspolitik och elever i behov av särskilt stöd. KRUT nr 136.
Persson, Bengt (2011). Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande skola. Borås: Högskolan i Borås.
Persson, Bengt och Elisabeth (2012a). Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber
Persson, Bengt och Elisabeth (2016). Inkludering och social kapital. Studentlitteratur Persson, Bengt (2012b). Intervju 2012-08-28
Persson, Elisabeth (2014). Föreläsning 2014-01-08
Pont, Beatriz, Nusche, Deborah och Mooreman, Hunter (2009). Förbättrat skolledarskap. Volym 1: Politik och praktik. Taberg: Skolverket.
Rienecker, Lotte och Jörgensen, Peter Stray (2014). Att skriva en bra uppsats. Liber: Stockholm
Rosengårds Stadsdelsfullmäktige (2013-05-02). Protokollsutdrag. Utredning om Rosengårdsskolans årskurs 7-9. Malmö stad
Rothstein, Bo (2012-04-28). DN-debatt s. 6
Scherp, Hans-Åke (2010). Nyckeln till framgång är lärarnas egen kunskapsbildning. KRUT nr 139-140.
Sherp, H-Å och G-B (2016) Kvalitetsarbete och analys. Studentlitteratur SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Sveriges Riksdag.
SFS 2011:185. Skolförordning. Stockholm: Sveriges Riksdag.
Skolen i Morgen (2012). Tidsskrift for skoleledere, Nr 10. Köpenhamn: Dafalo
Skolinspektionen (2010). Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2011). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Inger Tinglev. Elevhälsan. En specialpedagogisk översikt. Tidhttp://www.skolverket.se/publikationer?id=3289
Skolverket (2016). Siris.
Skolvärlden (2016:9). Mikael Bergling. Betygsgapet. Lärarnas Riksförbund. Smålandsposten (2012-11-13). Patric Svensson avgår med omedelbar verkan. Växjö: Gota Media AB.
Smålandsposten (2015-11-09). Det fria skolvalet sänkte Arabyskolan. Växjö: Gota Media AB.
Smålandsposten (2015-11-09). Påtvingat skolbyte lyfte Siham Ahmed. Växjö: Gota Media AB.
SOU 2017:35. Samling för skolan. Nationell strategi för kunskap och likvärdighet. Regeringen,se.
Stensmo, Christer (2002) Vetenskapsteori och metod för lärare. Kunskapsförlaget Stigendal, Mikael (2004). Framgångsalternativ. Mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap. Lund: Studentlitteratur.
Sydsvenskan (2010-10-10). När skolan är som allra bäst.Sydsvenska Dagbladet. Sveriges kommuner och landsting (2009). Analys. Öppna jämförelser. Konsten att nå resultat – erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. Stockholm: SKL.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie nr 2/2006.
Thelin, Katarina och Thornberg, Robert (red) (2011). Med ansiktet vänt mot Europa. Perspektiv på skolutveckling. Kalmar: Lärarförbundet, Sveriges Skolledarförbund och Skolverket.
Tillförordnad ordförande (S) i skol- och barnomsorgsnämnden. Intervju 2015-11-06. Timperley, Helen (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft.
Studentlitteratur.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur.
Unesco (2009). Riktlinjer för inkludering. Att garantera tillgång till utbildning för alla. Stockholm: Specialpedagogiska institutet.
Växjö kommun. Förändring av Arabyområdets förskole- och skolorganisation. Sammanträdesprotokoll Skol- och barnomsorgsnämnden (2012-12-12).
Watkins, A och DÁlessio, S (2009). Bedömning och inkludering: Att förverkliga bedömning som främjar inkludering. www.european-agency.org
Watkins, Amanda (2007). Bedömning och inkludering: riktlinjer och metoder. European Agency for Development in Special Needs Education.
Vetenskapsrådet (2002). Vetenskapsrådets forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper. Studentlitteratur.
William, Dylan (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Studentlitteratur
William, Dylan och Leahy, Siobhan (2015). Handbok i formativ bedömning: strategier och praktiska tekniker. Natur och kultur Akademisk.
Yin, Robert K (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Studentlitteratur. Åsberg, Rodney (2001). Det finns inga kvalitativa metoder – och inga kvantitativa heller för den delen. Pedagogisk forskning i Sverige. ÅRG 6 NR 4.