• No results found

De viktigaste interna styrdokumenten för landstingets miljöarbete är:

Miljöplan 1999

Landstingsplan 2010-2012 Därutöver styr också:

Miljöbalken med följdförfattningar EU-direktiv

Miljöplanen innehåller landstingets miljöpolicy, vilken omfattar övergripande mål för miljöarbetet, grundläggande principer avseende miljö för landstingets arbete samt strategi för att leva upp till det policyn fastslår.

Vidare framgår organisationen och ansvarsfördelningen för miljöarbetet. De övergripande målen konkretiseras i 69 mål fördelade på områdena fastighetsförvaltning, markanvändning, energi, upphandling, produktsortiment, livsmedel, kemikalier, avfall, transporter, regional verksamhet samt utbildning och information.

Planen är dock drygt 10 år gammal och en omarbetning är planerad, utifrån den nya organisationen inom landstinget. Tidplanen för detta är inte fastställd.

I Landstingsplanen 2010-2012 finns fyra strategimål för perioden, varav ett är ”Hållbar utveckling”. Strategimålet anger inriktningen på hållbarhetsarbetet och ger exempel på vad det konkret kan innebära.

I planen finns och mål och mått angivna för perioden. Ett mål under verksamhetsperspektivet lyder ”Minimera miljö och klimatpåverkan genom att samtliga verksamheter arbetar med miljö- och hållbarhetsförbättringar efter ett integrerat ledningssystem”. För målet finns också ansvar, uppföljning och framgångsfaktor angivet.

Landstinget Blekinge – Granskning av miljöarbetet, oktober 2010 5

formulerat mål.

2.2 Miljölagstiftningen

Ansvaret för bevakning av miljölagstiftningen och dess efterlevnad ligger på organisationens chefer. Landstinget har prenumeration på uppdateringar i den lagstiftning som är aktuell för verksamheten och dessa tillgängliggörs i verksamheten via intranätet. Utbildning kring ansvaret och aktuell lagstiftning uppges att det hålls regelbundet för cheferna.

Uppföljning av lagefterlevnaden sker på olika sätt inom olika områden, men någon samlad systematisk uppföljning av lagefterlevnaden bedöms inte finnas.

2.3 Organisation

I den nya organisationen är miljö ett av funktionsområdena på ledningsnivå. Det innebär att det i ledningsgruppen finns en miljöchef med det övergripande ansvaret för frågorna.

Ansvaret för miljöfrågorna i verksamheten följer den ordinarie linjeorganisationen. Som stöd i linjeorganisationen ska det till hösten 2010 tillsättas två miljöutvecklare. I verksamheten finns också utsedda miljöombud, vilka som en del i ordinarie tjänst stödjer miljöarbetet på den egna arbetsplatsen. Vissa verksamheter har också en miljösamordnare, som är en sammanhållande funktion för miljöarbetet inom den specifika verksamheten.

Rollen som miljösamordnare eller miljöombud sammanfaller ofta med rollen som kemikalieombud, något som också finns i varje verksamhet. Kemikalieombuden har ett specifikt ansvar kring kemikaliehantering på arbetsplatsen.

2.4 Resurser

De främsta resurser som finns i miljöarbetet är den arbetstid som personal i de olika rollerna lägger på att arbeta med frågorna. Uttalad andel arbetstid för miljöarbetet har miljöchefen (100 %), miljösäkerhetssamordnaren (100 %) samt en av miljösamordnarna (20 %).

Därutöver lägger miljöombuden och cheferna i organisationen tid/resurser på miljöarbetet, som inte syns i någon redovisning.

Under hösten 2010 finns planer på att förstärka personalstyrkan på miljöenheten med ytterligare två heltidstjänster.

Någon specificering av kostnader för miljöarbetet finns inte i verksamheten. Målsättningen är också att delar av miljöarbetet istället ska innebära besparingar för landstinget som helhet.

2.5 Utvärdering av miljöaspekterna vid verksamhetsförändringar

I miljöarbetet ingår också utvärdering av strategier och planer för verksamheten. Exempel på utvärderingar ur miljösynpunkt som uppges genomföras är analys av energianvändningen

vid planering av hur befintliga huskroppar ska användas i verksamheten samt vid planeringen av verksamheten under dygnet.

Ett annat exempel är att transportbehovet ses över vid planering av verksamhet på olika orter.

Det strategiska arbetet, och att komma in redan på planeringsstadiet med miljöaspekterna, anges ha haft låg prioritet när resurserna varit så begränsade. Fokus har fått läggas på att styra upp de största befintliga miljöaspekterna. Med utökade resurser under hösten 2010 är planen att kunna lägga mer tid på att delta i det övergripande strategiska arbetet för landstinget.

2.6 Miljökompetensen

För att vidga, och upprätthålla, miljökompetensen i organisationen ingår i chefsprogrammet en obligatorisk miljöutbildning, där chefernas ansvar på området tydliggörs. Aktuell miljölagstiftning för verksamheterna presenteras. Förändringar i lagstiftningen kommuniceras sedan till cheferna via miljöchefen.

Löpande hålls också seminarier med olika inriktning inom hållbar utveckling. Detta sker ofta i samverkan med Blekige Tekniska Högskola, där det finns utbildningsprogram inom hållbarhetsområdet.

Särskild miljöutbildning för personal med specifika ansvar sker också enligt krav som oftast då finns i lagen. Exempel är medarbetare som berörs av transport av farligt gods, vilka

Sveriges landsting och regioner samverkar på miljöområdet i nätverket Landstingens miljöchefer (LMC). Miljöchefen för landstinget Blekinge är ordförande för nätverket, som funnits sedan 2005. Nätverket fungerar som kunskaps- och erfarenhetsspridare mellan landstingen, samt inhämtning av ny kunskap på miljöområdet. Det bidrar också till nya kontakter och nätverk samt anges stärka landstingens ställning på hållbarhetsområdet.

Miljöchefen för landstinget Blekinge sitter med i styrelsen för Svenska Miljöstyrningsrådet AB som representant för miljöchefer inom Sveriges kommuner och landsting (SKL). Där ingår förutom SKL staten och Svenskt Näringsliv. Även detta är ett forum för ny kunskap samt kontaktytor för landstinget mot stat och näringsliv.

Samverkan genom LMC och Miljöstyrningsrådet anges ha varit värdefullt i landstingets arbete med att ställa miljökrav i vid upphandling.

Kontakter med forskningsvärlden på miljöområdet har landstinget genom att miljöchefen sitter i referensgruppen för ett stort forskningsprogram för läkemedel och miljö, genom sitt ordförandeskap i LMC.

Landstinget Blekinge – Granskning av miljöarbetet, oktober 2010 7

verksamheter, ingår landstinget Blekinge i ett nätverkssamarbete med landstinget Kronoberg, Jönköping läns landsting och Karolinska Sjukhuset. Särskild samverkan sker också med Landstinget i Kalmar län.

2.8 Stödsystem

Den miljölagstiftning som är tillämplig på landstingets verksamhet finns tillgänglig för alla medarbetare via intranätet. Landstinget håller informationen uppdaterad via en prenumerationstjänst. Som ett komplement har miljösamordnarna även tillämplig lagstiftning samlat i pärm.

För kemikaliehanteringen finns ett kemikaliehanteringssystem, KLARA, som samtliga medarbetare inom landstinget har tillgång till. Där ligger säkerhetsdatabladen för alla kemikalier som används, medan förteckning över varje arbetsplats specifika kemikalier ska finnas på respektive arbetsplats.

Samtliga anställda har också tillgång till landstingets avfallsguide på intranätet. I guiden finns anvisningar för hanteringen av alla former av avfall som kan uppkomma inom verksamheten.

2.9 Samordnat ledningssystem

Uppbyggnaden pågår av ett koncernövergripande ledningssystem, men det finns inte i nuläget. Ledningssystemet bygger på fyra grundläggande principer:

1) God hushållning

2) God och hälsofrämjande vård 3) God miljö

4) God arbetsmiljö

De båda sistnämnda ses som en del i hållbar utveckling.

Fokus ligger på att begränsa och konkretisera mätningarna för att få förutsättning för ständiga förbättringar, enligt uttrycket: ”det går att mäta utan att förbättra, men inte förbättra utan att mäta”. Lämpliga mått och mätmetoder arbetas fram för både övergripande nivå och för verksamheterna. För miljöområdet har just mätningar varit ett svårt område, bland annat för att rapporteringsskyldighet saknats för verksamheterna.

De balanserade styrkort som åtminstone delvis nu finns i verksamheten ingår som en del i ledningssystemet genom att det är i dessa som landstingsplanen konkretiseras och följs upp.

Uppföljningen från styrkorten ska sedan påverka kommande landstingsplan för att få planering och styrning där förbättringar/förändringar behövs.

I grunden för ledningssystemsarbetet ligger värdegrunden i form av de grundläggande värderingar som ska råda i organisationen. Dessa är:

- Kundorientering - Engagerade ledare - Allas delaktighet - Kompetensutveckling - Långsiktighet

- Samhällsansvar - Processorientering

- Åtgärder för att förebygga risker - Ständiga förbättringar

- Lära av andra och varandra - Snabbare reaktioner

- Faktabaserade beslut - Samverkan

Flera av värderingarna innefattar miljöarbetet. Uttalat är miljö innefattat under rubrikerna långsiktighet och samhällsansvar.

Ledningssystem för miljöarbetet finns i delar av landstingets verksamhet. Exempel på arbete utifrån ett certifierat miljöledningssystem gavs från folktandvården.

Related documents