Resultat- och slutdiskussion

Genom hela vårt arbete med denna studie har vi utmanat oss själva att ifrågasätta och problematisera en beskrivning av ett socialt problem, för att inte ta det någon annan

säger för givet. Vi har vågat se ett problem ur andra synvinklar och är övertygande om att denna insikt kommer vara till stor nytta för våra framtida yrkeskarriärer. Vi kommer ta med oss kunskapen i att fortsätta ifrågasätta begrepp och beskrivningar som på förhand kan riskera att uppfattas som givna, samt att bidra med nya och alternativa sätt att se på verkligheten.

Som vi nämnde i bakgrunden till denna uppsats är Socialstyrelsen en statligt styrd myndighet och vi är medvetna om att regeringen och politikerna delegerar uppdrag till Socialstyrelsen, som de i sin tur genomför och återrapporterar till regeringen. Vi respekterar Socialstyrelsens beskrivningar och deras arbete för ungas psykiska välmående och har med vår studie bidragit till ytterligare sätt att se på problemet. Frågan som vi ställt oss i vår analys om hur Socialstyrelsens konstruktioner av psykisk ohälsa är med och skapar en sanning för omgivningen, påminner oss om Magnussons (2010) avhandling, där hon beskriver att ökningen av nyhetsrapportering om psykisk sjukdom också motsvarar ökningen av individers subjektiva ångest och oro. Vi undrar dock vad det är som orsakar vad? Har psykisk ohälsa faktiskt ökat och därför har Socialstyrelsen, på uppdrag av regeringen, ombetts att prioritera frågan högre eller är det andra intressen och orsaker som ligger bakom Socialstyrelsens rapportering om ökningen?

Vi lägger ingen värdering i om det är till fördel eller nackdel för individer att psykisk ohälsa är mer synligt idag. Vi har med vår uppsats bidragit med perspektiv såsom genus, individualiseringen och de höga kravens påverkan på de ungas mående och menar att det är av vikt att inta sådana perspektiv, för att inte skuldbelägga individer för deras psykiska ohälsa. Flera av de artiklar vi har valt ut under vår tidigare forskning lyfter fram att det krävs arbete utanför individnivå. Vad skulle det exempelvis innebära för unga som söker hjälp för psykisk ohälsa, om det istället för medicinering eller enskilda samtal, eller som ett komplement till det, genomfördes diskussioner och insatser ide grupper och sammanhang som de befinner sig i?

Vi är medvetna om att det kan finnas individer som i situationer mår dåligt och behöver mer individuell hjälp. Om det ändå är så att det ställs högre krav än vad individen själv klarar av att hantera, så är frågan vad som krävs för att kraven ska hamna på en adekvat

nivå? Kan dessa höga krav på individen i så fall leda till en ond cirkel där individlösningar ställer ytterligare krav på individens egna förmågor? Vems ansvar skulle det i så fall vara att sänka kraven, om det visar sig att det är dessa som är boven till den psykiska ohälsan?

Referenser

Beckman, L. & Hagquist, C. (2010). Hur mår barn och ungdomar i Sverige? - Analys

av den officiella bilden, mediebilden och bilden från forskningen. Karlstad universitet:

Centrum för forskning om barn och ungdomars psykiska hälsa. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:293058/FULLTEXT03.pdf

Berger, P-L. & Luckmann, T. (1998). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och

formar sin sociala verklighet. 2. uppl. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Cederblad, M. (2013). Ungas psykiska hälsa förbryllar forskare. Läkartidningen, 36 (10), ss. 1532-1535.

Courtenay, W.H. (2000). Constructions of masculinity and their influence on men’s well-being: a theory of gender and health. Social science and medicine. 50(10) ss.1385-1401.

Eckersley, R. & Dear, K. (2002). Cultural correlates of youth suicide. Social science

and medicine. 55(11) ss. 1891-1904.

Focault, M. (2002) Sexualitetens historia: Band 1 - Viljan att veta. [Ny utg.] Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Gattuso, S., Fullagar, S. & Young, I. (2005). Speaking of women's ‘nameless misery’: The everyday construction of depression in Australian women's magazines. Social

science & medicine, 61 (8), ss. 1640-1648.

Hagquist, C. (2013). Ungas psykiska hälsa i Sverige- komplexa trender och stora kunskapsluckor. Socialmedicinsk tidskrift, 5, ss. 671-683.

Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Jacobssson, K. (2011) Analysing Documents trough Fieldwork. I Silverman, D. (red.)

Qualitative research: Issues of theory, method, and practice. (fjärde upplagan) London:

Sage Publications, ss. 156-170.

Jönson, H. (2010). Sociala problem som perspektiv: en ansats för forskning & socialt

arbete. Malmö: Liber.

Magnusson, A-S. (2010). Bilden av psykiatriområdet - Nyhetsrapporteringen i Rapport

1980-2006. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21894/1/gupea_2077_21894_1.pdf

Pettersson, T. (2009). Religion och samhällspraktik. En jämförande analys av det sekulariserade Sverige. Socialvetenskaplig tidskrift, (3-4), ss. 233-264.

Psych, V.P., Flisher, A.J., Hetrick, S. & McGorry, P. (2007). Mental health of young people: a global public-health challenge. The Lancet, 369(9569), ss. 1320-1313.

SFS 2003:460. Etikprövningslag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Socialstyrelsen (u.å). http://www.socialstyrelsen.se/omsocialstyrelsen [2018-03-27]

Socialstyrelsen (2015b). Att utveckla grunddata och indikatorer - För barn och unga

med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19748/2015-3-2.pdf [2018-04-10]

Socialstyrelsen (2015a). Samordnad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk

ohälsa - Slutrapport av regeringsuppdrag.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19987/2015-12-9.pdf [2018-04-10]

Socialstyrelsen (2017b). Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa -

Landsting.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20629/2017-5-22.pdf [2018-04-10]

Socialstyrelsen (2013). Upptäcka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar - En

sammanställning av systematiska översikter.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18947/2013-1-8.pdf [2018-04-10]

Socialstyrelsen (2017a). Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna –

Till och med 2016.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20785/2017-12-29.pdf [2018-04-10]

Socialstyrelsen (2014). Vägledning för barnhälsovården.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19403/2014-4-5.pdf [2018-04-10]

Socialstyrelsen (2016). Vägledning för elevhälsan.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11-4.pdf [2018-04-10]

Thomassen, M. (2007). Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till

vetenskapsfilosofi. Malmö: Gleerups utbildning.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [2018-04-03]

Wiklund, M. (2010). Close to the edge- Diskursive, embodied and gendered stress in modern youth. Umeå: Umeå univiersitet.

Wiklund, M., Danielsson, U., Strömbäck, M. & Bengs, C. (2015). Forskarperspektiv på

ungas psykiska ohälsa - Dissonanser och möjligheter - i ljuset av genus, normativitet och samhällets individualisering. Umeå: Umeå universitet.

http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:800253/FULLTEXT02.pdf

Wilhsson, M. (2017). Ungdomars strävan mot att lyckas och nå framgång i livet -

skolan som hälsofrämjande arena. Diss. Halmstad: Halmstad

universitet. http://hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1113234/FULLTEXT01.pdf

Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Bilaga 1 - Analysschema

Vi har valt att använda Jönsons (2010) föreslagna analysschema och frågor när vi läser och går igenom Socialstyrelsens dokument. Jönsson skriver att analysschemat kan göra det möjligt för oss att besvara våra frågeställningar och ge oss olika perspektiv på det sociala problemet. Analysschemat ingår i Jönsons perspektivanalys, men vi har valt att inte ha med alla komponenter, och vissa frågor har vi flyttat till ett annat tema, samt att vi har ändrat någon rubrik, för att det ska passa vår studie. Detta Analysschemat innehåller följande komponenter och frågor (jfr Jönson):

Karaktär

Vad är det för typ av problem? Vad är det centrala i problemet? Var finns problemet? På vilka nivåer? Anses problemet likna andra problem? Vilka handlar problemet om?

Vilka är det som har rätt att uttala sig om problemet/ beskriva det?

Orsaker

Vad anges det för orsaker till problemet? Finns orsakerna på olika nivåer? Ses orsakerna som deterministiska eller voluntaristiska?

Pekas någon/ något ut som orsaken till problemet?

Omfattning och konsekvenser Vem drabbas av problemet? Vad medför problemet för skador?

Hur ser omfattningen ut av problemet? Utbrett eller inte? Innebär problemet ett hot?

Går problemet att hantera?

Lösningar

Vad ges det för förslag till lösningar på problemet? Vad är det som ska göras?

Vem/vilka ses som lämpliga att lösa det? Vem/vilka är ansvariga? Är det personen själv, experter, samhället?

Finns det ett intressegruppstänkande?

Utveckling och framtid Hur har problemet utvecklats?