Med standardhuset definierat, dess uppsamlingskapacitet och vattenbehov bestämt, samt de uppskattade vatten- och installationskostnader för en normal och en regnvattenanvändande installation bestämda, kan en totalkostnad för respektive installationstyp beräknas. En jämförelse av totalkostnaderna (installations- och vattenkostnad) för de båda alternativen visar då på hur stor den rena ekonomiska skillnaden är sett över en normal livscykel av en byggnad (50 år).
Värt att notera är att startkostnaden (år noll) för en normal installation till standardhuset sätts till noll kr, medan den för en regnanvändande installation till standardhuset sätts till 114 000 kr som är summan för kostnaderna för tank, distributionsenhet och filter (se kapitel 3.3.1 Installation och installationskostnad), samt att den regnvattenanvändande anläggningens kurva får sin lutning tack vare den ansatta dricksvatteninblandningen på 10 % per år. I beräkningen för diagrammet nedan har, av förenklande orsaker, prisutvecklingen för renvatten bortsetts från.
Årskostnad för en normal jämfört med en
regnanvändande installation
0 25000 50000 75000 100000 125000 150000 0 10 20 30 40 50 År S u m m a, k r Normal RegnvattenSom synes så kommer brytpunkten där den regnvattenanvändande installationen för standardhuset blir lönsammare än den normala installationen först efter 43 år och ca 127 000 kr från installationstidpunkten. Den så kallade avbetalningstiden (pay-off time), alltså den tid det tar att göra en förtjänst för ett regnanvändande system i ett hus liknande det antagna standardhuset är således nästan lika lång som byggnadens livscykel, vilket inte är särskilt bra om man ser till lönsamheten för användaren (hyresgäst/hyresvärd).
Orsaken till denna långa lönsamhetstid kan härledas till flera faktorer:
• Renvattentillgången och därmed även renvattenkostnaden i Sverige är mycket låg (se kapitel 2.1 Inledande bakgrund och kaptitel 2.1.5 Statistik och ekonomi).
• Installationskostnaden för en regnvattenanvändande anläggning är för dyr för att lönsamheten för en fastighet av standardhusets storlek skall bli tillräcklig. Priserna på anläggningarna är självklart beroende på tillgång och efterfrågan och i och med ett begränsat intresse och bristande konkurrens i Sverige så är priserna fortfarande höga.
• Standardhusets relativt begränsade takyta jämfört med vattenbehovet gör att mängden regnvatten som kan fångas är litet jämfört med hur många toaletter som fastigheten innefattar.
Renvatteninblandningen på 10 % per år är kanske en avgörande faktor? Vid en fullständig regnvattenanvändning (100 % regnvattenanvändning) så blir motsvarande lönsamhetstid istället 39 år och 114 000 kr från installationstidpunkten, vilket fortfarande är på tok för lång tid för att rättfärdiga en vinstgivande kommersiell användning.
Då båda de ovanstående kostnadsberäkningarna ej beräknats med någon slags prisutveckling på renvattenkostnaderna sett över byggnadens livscykel kan även detta undersökas. På samma sätt som i föregående fall sätts grundinvesteringen för en regnanvändande anläggning till 114 000 kr och avbetalningstiden för den regnanvändande anläggningen räknas från installationspunkten till det år grundinvesteringens totalsumma är mindre än totalsumman för renvattenkostnaden för den normala installationen (ingen inblandning av renvatten till regnvattentanken). Som ursprungspriset för renvatten sätts årets vattenkostnad 8,38 kr/m³ och det totala årsvattenbehovet för WC-spolning i standardhuset som 342 000 l (se kapitel 3.1 Standardhus), alltså 342 m³. Storleken på prisutvecklingen i procent per år för renvatten är näst intill omöjlig att förutse, men ett antagande kan göras att den är större eller lika med Riksbankens inflationsmål på 2 % per år52. I beräkningen nedan beräknas avbetalningstiden för den regnvattenanvändande anläggningen i jämförelse med en prisutveckling för renvatten med både 2 % (fall 1) och 5 % (fall 2) per år.
Fall 1
Ursprungspris för renvatten: 8,38 kr/m³ Prisutveckling för renvatten: 2 % per år.
Vattenförbrukning i standardhuset: 342 000 liter/år, 342 m³/år Avbetalningstid: ca 30 år
Dåvarande pris för renvatten: 14,88 kr/m³ Fall 2
Ursprungspris för renvatten: 8,38 kr/m³ Prisutveckling för renvatten: 5 % per år.
Vattenförbrukning i standardhuset: 342 000 liter/år, 342 m³/år Avbetalningstid: ca 23 år
Dåvarande pris för renvatten: 24,51 kr/m³
Dessa beräkningar visar på att avbetalningstiden för en regnanvändande anläggning för spolning av WC i det ansatta standardhuset rent ekonomiskt inte är en klok investering, även med en realistisk prisutveckling för de renvattenkostnader som belastar den normala installationen.
Var kan i så fall en regnvattenanvändande anläggning för spolning i WC då användas och samtidigt rättfärdigas ekonomiskt? Som det ser ut i dagens prisläge, både med kostnaden för regnvattenanläggningen och för vattenkostnaden, är det åtminstone några viktiga faktorer som bör uppfyllas för att ge en regnvattenanvändande anläggning en någorlunda positiv prognos:
• Stor takyta.
• Högt medeltal för årlig nederbörd. • Många toaletter.
Fastigheter som enligt dessa faktorer skulle vara ideala för en regnanvändande anläggning bör alltså helst uppfylla samtliga. Exempel på fastigheter som passar bra in på den beskrivningen skulle kunna vara t.ex. konferenscenter, skolor eller institutioner som oftast har både stor takyta och många toaletter.
En faktor som är svår att att definiera är det så kallade PR-värdet, som spelar en större och större roll i hur bostadsrättsföreningar och byggföretag vill profilera sig och hur de vill att allmänheten skall uppfatta dem. Ekobyar, ekologiska kommuner och ekologiska bostadsområden växer fram mer och mer i dagens svenska samhälle och regnvattenanvändande anläggningar passar ju mycket bra in i de ekologiska principer som driver många av dessa aktörer.
4 Avslutande diskussion
I de resultat (se kapitel 3.4 Resultat) som har framkommit så kan man konstatera att även om regnvattenanvändning till spolning i WC är gratis, så till vida att det regnvatten som faller på taket till din fastighet tillhör dig, så är installationen av anläggningen i dagsläget i sig relativt dyr. Detta leder till att den ekonomiska förtjänsten med att inte betala för det vatten som spolas ner i toaletten vägs upp av en stor initial investeringskostnad och att det i vissa fall tar många år innan en verklig profit uppkommer. En av orsakerna till att det tar så lång tid för en regnanvändande anläggning att börja ”betala av sig” är de redan nämnda höga anläggnings- och installationskostnaderna för den. Men vad är då orsaken till de höga kostnaderna? I och med att utvecklingen av regnvattenanvändande anläggningar inte kommit särskilt långt i Sverige har inte heller en större exploatering av det marknadsområdet skett, vilket i sin tur leder till en mindre konkurrens för de företag inriktade på tekniken (se kaptitel 2.1.1 Exempel i Sverige) och i slutändan en dyrare produkt för konsumenten. Ytterligare faktorer att ta i beaktning vid en genomgång av resultaten är bland annat de, i analysen nämnda, installationskostnader med all säkerhet tillkommer för till exempel invändig ledningsdragning av regnvattenledningar, som i analysen i förenklingssyfte helt bortsetts ifrån. Dock så hade en medtagning av dessa kostnader i analysen endast ytterligare fastställt det resultat som analysen visar på. Ytterligare en orsak till den långa avbetalningstiden för en regnvattenanvändande anläggning är att den är beroende på vad man jämför den med. I fallet med det här examensarbetet har jag gjort en jämförelse med kostnaden för kommunalt renvatten som tack vare den mycket goda tillgången av vatten i Sverige är relativt låg (se kapitel 2.1.5 Statistik och ekonomi). Av naturliga skäl korrelerar naturligtvis priset för renvatten med tillgången av detsamma. Detta är en av huvudorsakerna till att regnvattenanvändande anläggningar är i hög grad mer populära utomlands där behovet av dem är mycket större än vad det är i Sverige idag (se kapitel 2.2.2 Internationella exempel).
Resultaten är, med detta i åtanke, rimliga och pekar entydigt i en riktning mot att regnvattenanvändande anläggningar i flerbostadshus inte är att föredra med enbart den ekonomiska vinningen som anledning. Den ursprungliga och mest naturliga anledningen för att använda regn istället för dricksvatten torde vara brist på vatten. Därför är det viktigt att inte föra fram regnanvändande anläggningar som en källa till enorma pengabesparingar. I alla fall inte med dagens prisbild. Att istället fokusera på andra områden där en regnvattenanvändning passar in är en bra idé, dels för att dra fokus bort från de rena ekonomiska frågorna men även för att påvisa regnvattnets mångfacetterade natur.
Det svenska samhället är just nu i en fas där hållbarhet, ekologiska frågor och miljövänliga och miljöbesparande lösningar genomsyrar både byggklimatet och
den allmänna samhällssynen. En strävan efter en byggnad och ett boende med så liten naturpåverkan som möjligt är något som många tagit fasta på; byggföretag, bostadsrättsföreningar, boende och konsumenter likväl som större intresseorganisationer i landet. Uppfattningen om regnvatten som något naturligt och oförädlat gör att regnvattenanvändande anläggningar kan ses ur ett synsätt liknande det sätt vind-, vattenkraft och andra förnyelsebara energikällor ses, vilket är en passande liknelse då det kommer fortsätta regna en lång tid in i framtiden – åtminstone lika länge som det kommer blåsa!
Projekteringen av en regnanvändande anläggning för spolning av WC vilar på några fasta principer för dimensionering och planering (se kapitel 2.3.3 Projektering av regnanvändande installation). Samtliga projekteringar av regnvattenanvändande anläggningar följer samma grundmetod styrs i princip av faktorer som bland annat innefattar vattenbehov, takyta, medelnederbörd och till viss mån utrymmesmöjligheter för tankplacering. Den enkla projekteringsmetoden vid regnanvändande anläggningar kan ses som en ytterligare positiv faktor vid till exempel marknadsföring av dem, då det ger tekniken involverad en helt annorlunda öppenhet gentemot allmänheten. En ny, innovativ och enkel teknisk lösning som är lätt att förstå blir betydligt mer attraktiv än en liknande lösning där avancerade beräkningar och tekniska termer snarare avskräcker än inspirerar till allmänintresse. Även om grundprinciperna för projektering av en regnvattenanvändande anläggning är förhållandevis enkel att förstå är det dock viktigt att all dimensionering och injustering sker rätt och på ett fackmässigt sätt (se kapitel 2.3.3 Projektering av regnanvändande installation) för att undvika att eventuella feldimensionerade anläggningar både tappar i effektivitet och samtidigt ger tekniken ett dåligt rykte.
Hur kan man då öka populariteten för regnanvändande anläggningar för till exempel spolning i WC i Sverige idag? Det är en svår ekvation just på grund av de ovannämnda ganska småskaliga och framförallt indirekta ekonomiska fördelarna. Det är svårt att övertyga folk att byta till en ny och innovativ teknik utan att ha de ekonomiska fördelarna som en morot vid en uppräkning av fördelarna. En lösning, speciellt i lågkonjunkturer som den nuvarande, på problemet kan t.ex. vara statliga subventioner för de fastighetsägare som väljer att installera en regnvattenanvändande anläggning, liknande det så kallade ROT- avdraget.
Möjliga fortsättningar till detta arbete skulle till exempel kunna vara:
• En betydligt djupare analys av de installationskostnader som en regnanvändande anläggning medför i jämförelse med en traditionell installation.
• En fullständig LCC (Life Cycle Cost)-analys där hänsyn tas till räntor, inflation, mediekostnadsökning, skötselkostnader och så vidare. • En mer teknisk genomgång och redovisning av exakt hur till exempel
ledningsdragning och regntanksinkoppling sker.
• En filtergenomgång med fokus på renhetsnivå och risker för igensättning i en regnanvändande anläggning och hur risken för påväxt i regnvattentankar ser ut.
5 Referenser
5.1 Böcker
Granroth, Marko; Matsson Lars Olof, 2008. Byggvägledning 10 – Vatten och avlopp. Vällingby, AB Svensk Byggtjänst.
Warfvinge, Catarina, 2007. Installationsteknik AK för V. Lund, Studentlitteratur. Weglert, Thomas, 2005. Vatten och avlopp för gruppbebyggelse och enskilt
boende. Västerås, ICA bokförlag.
5.2 Rapporter
af Petersens, Ebba; Andersson, Jonas; Johansson, Mats, 2001. SwedEnviro rapport 2001:1, Marknadsöversikt – extremt snålspolade toaletter. Uppsala, SwedEnviro, WRS Uppsala AB.
Boverket, 1999. Miljöåterbyggande. En antologi om återvinning och ekologi. Karlskrona, Boverket byggavdelningen.
Naturvårdsverket, 1995. Rapport 4225 – Vad innehåller avlopp från hushåll? Stockholm, Naturvårdsverkets reprocentral.
5.3 Digitala källor
ACO TTM. http://www.acottm.se/. 2009-05-05.
Anderson, David, teknik och försäljning – avskiljare / pumpstationer / bakvattenventiler, ACO Nordic, information via mail. 2009-05-07. Boverket, BBR 2008, 6: Hygien, hälsa och miljö.
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2008/BBR_15/BBR _avsnitt6_hygien_halsa_o_miljo.pdf. 2009-05-28.
Enhanced Capital Allowances. http://www.eca.gov.uk/. 2009-05-05. Google Maps, Kalmar Teleskolan,
http://maps.google.com/maps?hl=sv&client=opera&ei=HHMKSrL5LJWxsga 52ZirCQ&ie=UTF8&q=teleskolan+kalmar&fb=1&split=1&cid=9958323629
600016301&li=lmd&ll=56.678541,16.358814&spn=0.004462,0.013937&t=h &z=17&iwloc=A. 2009-05-13.
Malmös och Lunds VA-verksamheter, VA-Syd.
http://www.vasyd.se/VattenAvlopp/visste%20du%20detta%20om%20vatten/P ages/default.aspx. 2009-03-26.
Malmö Stad, 2007. Dagvattenstrategi för Malmö,
http://www.malmo.se/download/18.365accf7116191cc840800076267/Dagvatt en+Rapport2.pdf. 2009-04-22.
Milotti, Stefan, VA-Syd, Information via mail. 2009-04-22. Naturvårdsverket, Det sura regnet avtar,
http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i-miljon/Forsurning/Nedfall/. 2009-05-09.
Ny Teknik, Niclas Köhler, 7 november 2001, Skogen dog… …inte,
http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article17047.ece. 2009-05- 13.
Sveriges Riksbank/Riksbanken, Inflationen just nu.
http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=11017. 2009-05-14. SMHI, Nederbördsförändring, Sydvästra Götaland,
http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8785&l=sv. 2009-05-07. Svenskt vatten, Dricksvatten - vårt viktigaste livsmedel,
http://www.svensktvatten.se/web/dricksvatten.aspx. 2009-04-16.
Svenskt Vatten, 2005. Fakta om Vatten och Avlopp i Sverige. Stockholm, Svenskt Vatten.
Texas Water Development Board, 2005. The Texas Manual on Rainwater Harvesting,
http://www.builditsolar.com/Projects/Water/RainwaterHarvestingManual_3rd edition.pdf. 2009-04-25.
Water Guide UK. Rainwater Harvesting. http://www.water-
guide.org.uk/rainwater-harvesting.html. 2009-05-05.