Resultatdiskussion

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva den närståendes upplevelse av att leva med en livspartner som har långvarig smärta. Resultaten delades in i fyra kategorier, varav tre av dessa var mer utmärkande. Dessa kategorier var upplevelser av påverkan på det dagliga livet,

upplevelser av relation samt upplevelser av känslor. För att diskutera överförbarheten ställs och diskuteras resultatet mot artiklarna och litteraturen som finns i bakgrunden.

Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor (2005), Dahlberg och Segesten (2010) samt Ekebergh (2009) beskriver att sjuksköterskan ska se både patienten och den närstående för att kunna ge en så god vård som möjligt. Öquist (2011) betonar också vikten av att se helheten istället för delarna. Resultaten visar dock att detta brister då närstående upplevde att de var tvungna att försvara livspartnern vid bland annat sjukvårdssammanhang då de inte var betrodda. Till skillnad från närstående till livspartner som har diabetes kände de närstående aldrig att de behövde argumentera för att bli betrodda (Beverly, Penrod & Wray, 2007). De kände dock i likhet med närstående till livspartner med kronisk smärta att de var tvungna att anstränga sig lika mycket som livspartnern för att leva med hens sjukdom. Vidare upplevde de närstående ett ökat ansvar i hemmet, med familjen och ekonomin. Det visades även att livspartnern blev mer beroende av den närstående (De Souza & Frank, 2011). En förändrad värdering av livet hos de närstående beskrevs även, där bland annat de små sakerna uppskattades mer och livspartnerns behov prioriterades högre än de närståendes. Detta är i likhet med studien av Beverly, Penrod och Wray (2007) där en ökad börda i hemmet beskrevs samt att livspartnern blev mer beroende av de närstående. Vidare förändrades livspartnerns beteende på grund av den långvariga smärtan och försökte undvika situationer som orsakade smärta (Kosek, 2014). Även detta påverkade de närstående, genom att de var tvungna att anpassa sig efter livspartnerns nya beteende och blev begränsade i sina fritidsaktiviteter. Här kan systemteorin tydligt ses, hur förändring i en del kan påverka resten av systemet. Även de logiska nivåerna ses tydligt att de har blivit förändrade. De

25

har gått från samma nivå till att den närstående har fått en högre hierarkisk nivå än livspartnern (Öquist, 2011).

Relationer kunde vara svårt för de närstående att hantera på grund av den långvariga smärtan (Grieve & Schultewolter, 2014). Relationerna förändrades, både positivt och negativt. Det stämde såväl på närstående till livspartner med diabetes som på livspartner med långvarig smärta sjukdomen (Beverly, Penrod & Wray, 2007; De Souza och Frank, 2011). Även litteraturstudiens resultat visade att närstående till livspartner med långvarig smärta fick en förändrad relation. De närstående och livspartnerns sexliv var ett exempel på vad som förändrades i deras relation. Det innebar mindre sex på grund av rädsla att skada livspartnern. I studien av De Souza och Frank (2011) beskrev livspartnern också ett minskat sexliv, men för dem var det ändå viktigt att bibehålla så mycket som möjligt av de intima delarna av en relation trots den ökade smärtan vid tillfällena. Dahlberg och Segesten (2010) beskrev att olika individer kan ha olika upplevelser kring samma situation. Detta stämmer överens då det var viktigt för livspartnern att bibehålla sexlivet, medan det för de närstående var viktigare att inte åsamka livspartnern onödig smärta än att ha sex. Resultatet visade att de närstående upplevde att deras relation hade förändrats, och de beskrev att det kändes som att de var förälder till livspartnern. Detta kunde vara en bidragande faktor till konflikter mellan livspartnern och den närstående. Detta kan förklaras med

systemteorin. Innan den långvariga smärtan uppstod hade den närstående och livspartnern samma hierarkiska nivå, men efteråt förändrades dem. Den närstående fick en högre hierarkisk nivå än livspartnern. Inom systemteorin beskrevs att konsekvenser kunde uppstå om de logiska hierarkiska nivåerna blandades (Öquist, 2011).

En del av den förändrade relationen innefattar kommunikation parterna emellan. De närstående upplever att kommunikation är en viktig del i en relation, detta är dock något som har förändrats till det sämre i och med den kroniska smärtan. Det var viktigt för närstående att kommunikation med livspartnern upprätthölls för att få en bättre förståelse livspartnern. Öquist (2011) beskrev att kommunikation är en central del av systemteorin. Här kan kommunikation ses som en faktor som påverkar det system som närstående och livspartner utgör. Den uteblivna kommunikationen gör att hela systemet kommer att förändras. Även De Souza och Frank (2011), som beskrev

26

livspartnerns upplevelser av att leva i en relation och samtidigt ha långvarig ryggsmärta, belyste området kring kommunikation där livspartnern upplevde att de närstående ”tjatade” om deras smärta och därför ville de inte diskutera det. Ibland valde livspartnern att inte diskutera smärtan med de närstående för att de inte ville oroa dem i onödan. Resultaten visade att de flesta

närstående gav stöd till livspartnern på olika sätt. Även livspartnerna reflekterade över detta, då vissa upplevde det som ett privilegium medan andra upplevde det som besvärande (De Souza & Frank 2011; Kosek, 2014).

Känslor som var vanligt förkommande hos de närstående till livspartner med långvarig smärta var ilska, rädsla, medkänsla och frustration. Liknande känslor återfanns även i Beverly, Penrod och Wray (2007). Dessa känslor som närstående kunde uppleva berodde ibland på att

livspartnern förnekade sitt tillstånd. (Hægerstam, 2007) beskriver att förnekande är en vanlig reaktion hos livspartnern. Skuldkänsla var en känsla som även beskrevs av studien av De Souza och Frank (2011). De kände skuldkänslor när de insåg hur deras långvariga smärta påverkade de närstående. Någonting som var gemensamt för både livspartner, närstående till livspartner med långvarig smärta och närstående till livspartner med diabetes var att det logiska tänkandet mestadels försvann då känslorna blev för starka. Om de hade kunnat tänka mer logiskt kring den nya situationen och inte låta känslorna styra hade de förmodligen hanterat det på ett annorlunda sätt. Närstående beskrev att när känslorna svalnat efter en tid kunde de lättare hantera situationen (Paulson, Norberg & Söderberg, 2003;West et al., 2012). Att hantera den nya situationen

beskrevs också som svårhanterligt av livspartnern (Kosek, 2014). Här beskrevs ytterligare en gång påverkan på systemet vid en förändring i en av delarna (Öquist, 2011).

Något som uppmärksammades i litteraturstudiens resultat, som inte återfanns i annan forskning, var att närstående till livspartner med långvarig smärta upplevde högre äktenskaplig

tillfredsställelse om livspartnern hade en hög grad av smärta. Författarna för denna

litteraturstudie anser detta anmärkningsvärt och har svårt att se sambandet däremellan. Möjligtvis skulle det kunna bero på de förändrade hierarkiska nivåerna, där den närstående fick en högre hierarkisk nivå än livspartnern. De närstående kanske blev mer tillfredsställda med den nya

27

högre nivån. Då det inte finns andra studier eller annan litteratur som styrker detta, är detta författarna för denna litteraturstudies spekulationer.

Litteraturstudiens resultat visade att de närstående upplevde fördomar kring långvarig smärta. De var därför negativt inställda till att diskutera situationen med utomstående individer. När

kristendomen skapades sågs smärta som en synd (Redke, 1999). Vi tänker att detta fortfarande kan ha en inverkan i samhällets uppfattning kring långvarig smärta, och fördomar kring detta kan finnas kvar.

10 SLUTSATS

I denna litteraturstudie undersöktes närståendes upplevelser av att leva med en livspartner med långvarig smärta. Resultaten visade att de påverkades på olika sätt, både negativt och positivt. Det som var tydligt i resultatet var att de närstående fick ett ökat ansvar, förändrade relationer samt känslan. Detta visar på vikten av att se patient och närstående som en helhet, då en av delarna påverkar resten av helheten. Det är därför värdefullt att sjuksköterskor involverar närstående i livspartnerns sjukvård för att få en ökad förståelse och kunna ge det stöd som de närstående behöver. Det kan även minska de närståendes lidande och samtidigt öka

välbefinnandet om de involveras i livspartnerns vård. Vidare forskning kring närståendes

upplevelser av att leva med en livspartner med långvarig smärta anser författarna relevant. Detta grundas på de studier som erhölls i denna litteraturstudie, då de flesta hade fler perspektiv och enbart en liten del som fokuserade på närståendes upplevelser. Författarna anser att de blivit mer erfarna och fått mer kunskap särskilt kring sökprocessen. Hade författarna gjort om arbetet hade det förmodligen varit mer effektivt och med färre sökningar.

28

REFERENSER

Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. I M. Granskär & B. Höglund – Nielsen (Red.), Tillämpad

kvalitativ forskning inom hälso – och sjukvård, 203-220. Lund: Studentlitteratur.

Beverly, E., Penrod, J., & Wray, L. (2007). Living with type 2 diabetes: marital perspectives of middle-aged and older couples. Journal of Psychosocial Nursing & Mental Health Services,

45(2), 24.

Bigatti, S., & Cronan, T. (2002). An examination of the physical health, health care use, and psychological well-being of spouses of people with fibromyalgia syndrome. Health Psychology,

21(2), 157-166.

Cano, A., Miller, L. R., & Loree, A. (2009). Spouse beliefs about partner chronic pain. The

Journal of Pain, 10(5), 486-492. doi:10.1016/j.jpain.2008.11.005

Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.

De Souza, L., & Frank, A. (2011). Patients' experiences of the impact of chronic back pain on family life and work. Disability & Rehabilitation, 33(4), 310-618.

doi:10.3109/09638288.2010.490865

Ekebergh, M. (2009). Att lära sig vårda. Lund: Studentlitteratur AB

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att gör systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur.

Friberg, F. (red.) (2010). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

29

Friberg, F., & Öhlén , J. (2009). Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningsätt. Lund: Studentlitteratur AB.

Geisser, M., Cano, A., & Leonard, M. (2005). Factors associated with marital satisfaction and mood among spouses of persons with chronic back pain. Journal of Pain, 6(8), 518-525.

Grieve, K., & Schultewolter, D. (2014). Chronic pain: current issues and opportunities for future collaborations. British Journal of Healthcare Management, 20(12), 563-567.

Hægerstam, G. (2007). Smärta hos äldre. Lund: Studentlitteratur

Hansson Scherman, M., & Runesson, U. (2009) Den lärande patienten. Lund: Studentlitteratur AB.

Kemler, M., & Furnée, C. (2002). The impact of chronic pain on life in the household. Journal of

Pain & Symptom Management, 23(5), 433-441.

Kim, Y., van Ryn, M., Jensen, R. E., Griffin, J. M., Potosky, A., & Rowland, J. (2015). Effects of gender and depressive symptoms on quality of life among colorectal and lung cancer patients and their family caregivers. Psycho-Oncology, 24(1), 95-105. doi:10.1002/pon.3580

Kosek, E. (2014). Litteraturstudie. Kosek, E., Lampa, J., & Nisell, R. Smärta och inflammation –

vid reumatiska sjukdomar och vanliga smärtstillestånd i rörelseapparaten. Lund:

Studentlitteratur AB.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom

hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

LNU. (2010) Utbildningsplan. Hämtad 2015-04-17, från http://www.lnu.se/utbildning/program/vgsjv

30

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (2:a uppl.) (s. 187-201). Lund: Studentlitteratur AB.

Martire, L. M., Keefe, F. J., Schulz, R., Stephens, M. P., & Mogle, J. A. (2013). The impact of daily arthritis pain on spouse sleep. Pain, 154(9), 1725-1731. doi:10.1016/j.pain.2013.05.020

Nationalencyklopedin. (2015) Erfarenhet. Hämtad 2015-05-30, från

www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/erfarenhet

Neumann, D., & Buskila, L. (1997). Quality of life and physical functioning of relatives of fibromyalgia patients. Seminars in Arthritis and Rheumatism, 26 (6), 834–839.

Paulson, M., Norberg, A., & Söderberg, S. (2003). Living in the shadow of fibromyalgic pain: the meaning of female partners' experiences. Journal Of Clinical Nursing, 12(2), 235-243. doi:10.1046/j.1365-2702.2003.00733.x

Petersson, B-O., & Vahlne, L. (1997). Handledning – ett vårdpedagogiskt verktyg. Lund: Studentlitteratur AB.

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2010). Nursing research. Generating and Assessing Evidence for

Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams and Wilkins.

Redke, F. (1999). Smärta. Lund: Studentlitteratur.

Schwartz, L., & Slater, M. (1991). The impact of chronic pain on the spouse: research and clinical implications. Holistic Nursing Practice, 6(1), 9-16.

Smith, J., & Roberts, R. (2014). Vitalparametrar i sjuksköterskans perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.

31

Snelling, J. (1994). The effect of chronic pain on the family unit. Journal Of Advanced Nursing,

19(3), 543-551. doi:10.1111/j.1365-2648.1994.tb01119.x

Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005-105-1). Hämtad 2015-04-10 från

http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf

Steiner, J., Bigatti, S., Hernandez, A., Lydon-Lam, J., & Johnston, E. (2010). Social support mediates the relations between role strains and marital satisfaction in husbands of patients with fibromyalgia syndrome. Families, Systems, & Health, 28(3), 209-223. doi:10.1037/a0020340

Sylvain, H., & Talbot, L. (2002). Synergy towards health: a nursing intervention model for women living with fibromyalgia, and their spouses. Journal of Advanced Nursing, 38(3), 264-273. doi:10.1046/j.1365-2648.2002.02176.x

Söderberg, S., Strand, M., Haapala, M., & Lundman, B. (2003). Living with a woman with fibromyalgia from the perspective of the husband. Journal of Advanced Nursing, 42(2), 143-150. doi:10.1046/j.1365-2648.2003.02597.x

Tutoglu, A., Boyaci, A., Koca, I., Celen, E., & Korkmaz, N. (2014). Quality of life, depression, and sexual dysfunction in spouses of female patients with fibromyalgia. Rheumatology

International, 34(8), 1079-1084. doi:10.1007/s00296-014-2944-z

West, C., Usher, K., Foster, K., & Stewart, L. (2012). Chronic pain and the family: the experience of the partners of people living with chronic pain. Journal of Clinical Nursing,

21(23/24), 3352-3360. doi:10.1111/j.1365-2702.2012.04215.x

Yener, M., Askin, A., Soyupek, F., Akpinar, A., Demirdas, A., Sonmez, S., & Soyupek, S. (2015). The evaluation of anxiety and depression status in spouses of sexually active

reproductive women with fibromyalgia. Clinical and Experimental Rheumatology, 33(1 Suppl 88), 20-24

32

Öquist, O. (2011). Systemteori i praktiken - konsten att lösa problem och nå resultat. Mölnlycke: Gothia Förlag

Östlundh, L. (2010). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för

i

Bilaga 1

Sökningen gjordes 20150310 - 20150320. Limiters: peer-reviewed

Cinahl Ämnesord och fritextsökning Med limiters

Lästa titlar Lästa abstract

Lästa artiklar

Valda artiklar Nr i matris

S1 Fibromyalgia 2 895 0 0 0 0

-S2 MH Fibromyalgi OR

Fibromyalgi AND Experience

143 143 16 6 1 Nr 2

S3 Chronic pain 20 321 0 0 0 0

-S4 MH Chronic pain AND spouses 20 20 5 3 1 Nr 7

S5 MH Chronic pain AND partner 28 28 3 3 2 Nr 1, Nr 15

S6 MH Fibromyalgia OR chronic pain AND Spouses

81 81 10 8 6 Nr 1, Nr 2, Nr 3, Nr 4, Nr 9

S7 MH fibromyalgia OR

Fibromyalgia AND MH spouses OR couple* OR relative* OR partner* OR MH family relations OR husbans OR wife OR MH significant other.

110 110 22 9 6 Nr1 Nr,2, Nr 3, Nr 4, Nr 5

ii