Resultatdiskussion - Från barn och fosterhem- två kvinnors livsberättelse om sin tid på barnhem

8. Diskussion

8.2 Resultatdiskussion

Innan vi påbörjade vår uppsats var vår tolkning att personer som bott på

barnhem eller i fosterhem ofta hamnar snett i livet. Vår tolkning stämde till viss del men inte i båda fallen. Då den ena intervjupersonen faktiskt levt ett liv innehållande ett missbruk, medan den andra inte har förts i samma riktning. Våra uppväxtvillkor kan komma att prägla vårt vuxna liv och har därför en stor

påverkan gällande den psykiska och fysiska hälsan under hela livet(www.fhi.se). Påverkan har för oss varit ett centralt begrepp då vi innan uppsatsens start trodde på en påverkan av att bo på fosterhem eller barnhem. Vi trodde mer på den fysiska påverkan såsom, sexuella övergrepp samt misshandel i hemmet. Det visade sig att vi till en viss del hade fel, då båda intervjupersonerna beskriver den psykiskt påverkan som större och mer påtalig. Det förekom ändå trots allt fysisk påverkan. ”Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten.” (www.fhi.se). Anledningen till vårt synsätt och våra antaganden härstammar tror vi ur samhällets syn och den bild som media frambringar. Vi tycker oss ha hört till mesta del om fall där barn farit illa och även gjort det i vuxen ålder. Vi anser att vår studie till en viss del motbevisar denna bild och tolkning då vi faktiskt fått tagit del av två kvinnors berättelse som visar individens val och förmåga att bryta en cirkel samt bygga upp ett eget liv trots dåliga förutsättningar.

Enligt vår personliga tolkning så känner båda kvinnorna ett hat och svek av sin biologiska mamma. Ingen av kvinnornas pappor har funnits med under

barndomen, trots detta har ingen dem anklagat eller sett pappan som ansvarig för deras trassliga barndom utan båda har sett mamman som den ansvarige. Att inte kunna påverka sin egen livssituation kan skapa maktlöshet. Varje individ ska ha rätten till delaktighet och inflytande i samhället som den lever i (www.fhi.se). Ingen av kvinnorna har känt stöd och tröst under barndomen utan de har fått stått på egna ben. Myndigheterna har inte heller stått på kvinnornas sida. Vår tolkning och upplevelse utifrån kvinnornas livsberättelser är att mydigheterna inte haft och har fullständig koll på barnen som finns under deras ansvar. Vår upplevelse är att mycket kan hamna mellan fingararna, med det menar vi att en del av kvinnornas erfarenheter inte skulle accepteras idag, men vi tror ändå att systemet har förbättrats. Vi tror därför att kvinnornas barndom hade kunnat sett

annorlunda ut om de blivit placerade i dagsläget. Något som skulle kunna ha undviktits är Sahras ”barnvakt” som inte tog sin roll på allvar och utnyttjade Sahras sårbarhet många gånger. Vi tror och hoppas att Socialtjänsten gör en mer djupgående och grundlig kontroll över de personer som bär ett visst ansvar över

barnen inom deras område. Utifrån vårt resultat så framkommer det att ingen av kvinnorna kännt till varför de omplacerats, något som i dagsläget inte ska

förekomma, utan idag ska det finnas ett samarbete mellan socialtjänsten och barnet. Vilket för oss betyder att de ska känna till varför en omplacering sker.

Framtida forskning

En sak vi skulle kunna göra är att se mer på likheter och skillnader, nu har vi mest fokuserat på hur de här kvinnorna mår idag. Vi har nämnt en del skillnader men vårt syfte till den här uppsatsen är enbart att framhäva två stycken kvinnors liv, från barnhem och fosterhem till ett vuxet liv.

Undersökningen visar som sagt enbart två kvinnors påverkan i vuxen ålder. Det skulle vara intressant att göra en undersökning som även inkluderar män och deras synsätt samt påverkan av att ha bott på barnhem eller fosterhem. I fortsatt forskning skulle man då kunna titta på eventuella skillnader mellan kvinnor och män. Skiljer sig påverkan och upplevelser mellan könen?

En annan fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka kommunikationen som sker mellan de berörda parterna. Exempelvis individer som bott på barnhem eller fosterhem, personal på barnhem, fosterföräldrar, adoptivföräldrar, biologiska föräldrar och socialtjänst. Genom vår uppsats har vi skapat oss bilden av att kommunikationen har varit bristande för båda kvinnorna. Det skulle därför vara av intresse att se vad detta beror på, och hur

kommunikationen påverkar.

En annan aspekt som kan vara värd att undersöka djupare på är hur de två kvinnorna ser på uppfostran idag. Vi fick inte fram så mycket av denna information i denna studie men hur har deras uppfattning om uppfostran sett ut om de levt med sina biologiska föräldrar? Skulle det finnas en skillnad? Skulle de ge lika mycket uppskattning och kärlek då till sina barn som de gör idag?

Referenslista

Litteratur

· Andersson, G. (red.) (1996). Barnet i den sociala barnavården. 1. uppl. Stockholm: Centrum för utvärdering av socialt arbete (CUS)

· Andersson, G. (1995). Barn i samhällsvård. Lund: Studentlitteratur · Andersson, G. (1984). Små barn på barnhem. Diss. Lund : Univ.

· Barnombudsmannen. Barndom pågår: rapport från barnens myndighet. (2000). Stockholm: Barnombudsmannen

· Carlsson, B. (1990). Grundläggande forskningsmetodik för medicin och beteendevetenskap. 2., [utök.] uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell · Carlsson, B. (1996[1991]). Kvalitativa forskningsmetoder för medicin och

beteendevetenskap. 1. uppl. Stockholm: Liber/Almqvist & Wiksell medicin · Claezon, I. (2004). Tvångsomhändertaganden: ur ungdomars, anhörigas och

socialsekreterares perspektiv. Stockholm: Mareld

· Clevesköld, L., Lundgren, L. & Thunved, A. (2010). Handläggning inom socialtjänsten. 14. uppl. Stockholm: Norstedts Juridik

· Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur

· Ely, M. (1993). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken: cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur

· Hydén, L-C & Hydén, M. (1997). Att studera berättelser: Samhällsvetenskapliga och medicinska perspektiv. Stockholm: Liber

· Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur

· Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:Studentlitteratur.

· Lindholm, S. (1999). Vägen till vetenskapsfilosofin: [en introduktion]. 1. uppl. Lund: Academia adacta

· Mathiesen, A. (2000). Ett kritiskt socialhistoriskt perspektiv på utbildningarna med Danmark som exempel: ett försök att ställa upp en teoretisk modell för

utbildningarnas sammansatta sammanhang. Pedagogik / Jens Bjerg (red.). S. 547-592 · Ohrlander, K. (red.) (1991). Barnhus: om räddningsanstalter, barnhem, idiotanstalter,

uppfostringsanstalter i Norden från 1700-talet till våra dagar. Stockholm: Allmänna barnhuset

· Skott, C. (red.) (2004). Berättelsens praktik och teori: narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur

· Söderlind, I. (1999). Barnhem för flickor: barn, familj och institutionsliv i Stockholm 1870-1920. Diss. Linköping : Univ.

· Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber · Trost, J. (1993). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

· Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

· Åkerberg, H. (1986). Hermeneutik och pedagogisk psykologi: premisser för tolkning och förståelse inom beteendevetenskap. Stockholm: Norstedt

· Ödman, P-J. (1998). Kontrasternas spel: en svensk mentalitets- och pedagogikhistoria. [Ny utg.] Stockholm: Prisma

· Ödman, P-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Internet

Barnombudsmannen · http://www.bo.se/Kronika.aspx?pageid=4407 2010-12-06, klockan 11.17. Fass · http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19550809000018&D ocTypeID=5 2011-01-10, klockan 11.14. Familjerätt på nätet · http://www.socfamratt.se/adoption/bakgrund/744-historik 2011-01-10, klockan 12.28.

30 Infovoice · http://www.infovoice.se/fou/ 2010-12-16, klockan 13.03. Folkhälsoinstitutet · http://www.fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/3-Barns-och-ungas-uppvaxtvillkor/ 2011-01-28 klockan 21.14 · http://www.fhi.se/Om-oss/Overgripande-mal-for-folkhalsa/1-Delaktighet-och-inflytande-i-samhallet/ 2011-01-28 klockan 21.05

Vetenskapliga artiklar

· Denuwelaere, M., & Bracke, P. (2007). Support and conflict in the foster family and children's well-being: A comparison between foster and birth children. Family Relations, 56(1), 67-79. Retrieved from ERIC (CSA) 2010-09-20

· Leathers, S. J. (2006). Placement disruption and negative placement outcomes among adolescents in long-term foster care: The role of behavior problems. Child Abuse & Neglect: The International Journal, 30(3), 307-324. Retrieved from ScienceDirect 2010-09-02

· Marcellus, L. (2010). Supporting Resilience in Foster Families: A Model for Program Design that Supports Recruitment, Retention, and Satisfaction of Foster Families Who Care for Infants with Prenatal Substance Exposure. Vol. 89 Issue 1, p7-29, 23p. Retrived from Academinc Search Elite 2010-08-31

· Merz, E. C., & McCall, R. B. (2010). Behavior problems in children adopted from psychosocially depriving institutions. Journal of Abnormal Child Psychology, 38(4), 459-470. Retrieved from ERIC (CSA) 2010-08-31

· McWey, L, M., Acock, A., Porter, B, E. (2010) The impact of continued contact with biological parents upon the mental health of children in foster care .

Children and Youth Services Review, Volume 32, Issue 10, October 2010, Pages 1338-1345. Retrieved from ScienceDirect 2010-08-31

· Snowden, J., Leon, S., Sieracki, J. (2008). Predictors of children in foster care being adopted: A classification tree analysis.Children and Youth Services Review, Volume 30, Issue 11, November 2008, Pages 1318-1327. Retrieved from ScienceDirect 2010-08-31

· Sullivan, D.J & van Zyl, M. A. (2008). The well-being of children in foster care: Exploring physical and mental health needs. Children and Youth Services Review, 30(7), 774-786. Retrived from ERIC (CSA) 2010-09-20

· Tininenko, J. R., Fisher, P. A., Bruce, J., & Pears, K. C. (2010). Sleep disruption in young foster children. Child Psychiatry and Human Development, 41(4), 409-424. Retrieved from ERIC (CSA) 2010-09-02

In document Från barn och fosterhem- två kvinnors livsberättelse om sin tid på barnhem och fosterhem (Page 30-37)