Resultatet visar att det finns flera olika faktorer som möjliggör förskollärarens arbete med barns inflytande i förskolan. Resultat visar att en del aspekter exempelvis miljön kan både ge och begränsa förskolebarnen i sitt inflytande. I intervjuerna förklarar en förskollärare att barnen får vara med och påverka hur miljöerna ska se ut. Det visar att barnen får vara med och bestämma över och att det finns samtalsutrymme mellan förskollärare och barn på förskolan. Westlund (2011) menar att barnen får inflytande när samtal sker mellan förskollärare och barnen. Situationen visar att barnen får chans att påverka sin situation på förskolan, vilket är inflytande enligt förskolans läroplan (Skolverket 2010).
Det som kommer fram i resultatet är att barnen får vara med och bestämma i vardagliga situationerna på förskolan. Barnen får göra inflytande eftersom de får göra olika valmöjligheter av olika slag (Aspán 2009). Barnens möjligheter av aktiva val begränsas av de olika ramfaktorer som finns på förskolan exempelvis att förskolläraren har bestämt vilken mat och frukt barnen för välja. Andra ramfaktorer som begränsar barnens inflytande är miljön, regler och materialet. Flera observationer visar att dessa faktorer hänger samman med varandra och att faktorerna begränsar barnens inflytande. I resultatet och analysen får barnen inflytande genom olika demokratiska värderingar och analysen visar att förskolläraren vill lära ut olika värderingar. I röstningen får barnen lära sig vad demokrati innebär. Barnen lär sig att i en demokrati ska ett gemensamt beslut fattas (Arnér & Sollerman 2013). Samtidigt får barnen inflytande eftersom förskolläraren låter barnen vara med och påverka den kommande aktiviteter på förskolan och därmed sin situation på förskolan (skolverket 2010). En konsekvens för förskolläraryrket kan vara att barnen inte får inflytande i förskolan eftersom det finns olika ramfaktorer som begränsar barns inflytande. Samtidigt hjälper dessa ramfaktorer till i förskolans ambition att den ska vila på en demokratisk värdegrund och uppfostra demokratiska medborgare (skolverket 2010). Om inte dessa olika faktorer fanns hur skulle förskolläraren kunna följa läroplanen att de ska uppfostra demokratiska medborgare?
En annan ramfaktor som begränsar barns inflytande är förskollärarens normer, värderingar och barnsyn det vill säga förskollärarens förhållningsätt. Flera forskare menar att förskollärarens förhållningsätt påverkar barnens möjlighet till inflytande (Rabaeus 2014, Arnér 2006, 2009, Åberg & Lenz-Tagucci 2005). Det finns olika tolkningar om vad begreppet inflytande innebär (Aspán 2009, Åberg & Lenz-Tagucci 2005, Arnér 2009). Detta gör att varje förskollärare har sin tolkning om vad begreppet inflytande innebär och därmed kan barnen få olika mycket inflytande beroende på vilken förskollärare de frågar. Vidare finns också en barnsyn som är enskild för respektive förskollärare som påverkar barnens inflytande. Undersökningens empiri visar att det finns en ambition hos förskollärarna att barnen ska ha inflytande på förskolan samtidigt som förskollärarens förhållningsätt begränsar barnens inflytande. Förskollärarna försöker ge barnen förslag till andra aktiviteter eller material om det inte finns tillräckligt med tid, återigen ser vi en ramfaktor vad det gäller tid som begränsar inflytandet, å andra sidan begränsas barnens inflytande sedan av att förskolläraren ger förslag istället för att barnen fritt får leka. En annan förskollärare låter inte barnen bestämma vilka och hur mycket
färger de vill ha i en målaraktivitet, vilket syftar till att hennes barnsyn påverkar barns inflytande. En konsekvens för yrket är att förskollärarna har olika barnsyn och olika syn på vad inflytande är och hur mycket inflytande barnen ska få. Det kan göra att barnen har svårt att få inflytande eftersom det inte finns någon regel som säger att barnen fått inflytande utan det är förskollärarnas tolkning som avgör när barnen får inflytande i förskolan och hur mycket inflytande de får.
I de pedagogiska dokumentationer förskollärarna gör får barn inflytande efter sina intressen enligt (Westlund 2011). Eftersom förskollärarna tillsammans reflekterar över dokumentationen utgår den planerade aktiviteten utifrån ett barnperspektiv. En konsekvens för yrket är att de pedagogiska aktiviteterna utgår från ett barnperspektiv. Om förskollärarna hade låtit barnen komma med förslag på vad de pedagogiska aktiviteterna ska handla om anser jag barnen får mer inflytande. En annan tolkning är att förskollärarna tar för mycket ansvar på barnen om de ska vara med och planera den pedagogiska verksamheten. Vad hade hänt om barnen hade fått reflektera över dokumentationen tillsammans med förskolläraren? Hade den planerade aktiviteten sett annorlunda ut om barnen hade fått vara med och planera?
Kumlin & Ohlsson (2006) menar att det finns olika ramfaktorer som förskolläraren inte kan påverka exempelvis skolans styrdokument. Studien visar att ramfaktorerna på hög nivå såsom styrdokument och demokrati kan förskolläraren inte göra något åt. Styrdokumenten finns där. Kumlin & Ohlsson (2006) menar att det finns faktorer som förskolläraren kan påverka. Studien visar att förskollärarna kan arbeta med de ramar som finns på förskolan och även med sina egna ramar i form av värderingar och normer. Är förskolläraren medveten om dessa kan de bättre ge barn inflytande. Idag arbetar förskollärarna mycket med inflytande men kanske kan arbeta med det mer om förskollärarna är mer medveten om sina egna ramar som de har som förskollärare.
9.1 Sammanfattning
Diskussionen visar att det finns olika sätt att ge barnen inflytande på och det finns faktorer i förskolorna som begränsar barns inflytande. Jag kan se många likheter med mitt resultat och vad forskare som studerat barns inflytande tidigare skrivit. Exempelvis att förskolans rutiner och regler och förskollärarnas förhållningsätt påverkar barns inflytande (Markström 2005, Rabaeus 2014, Arnér 2006, 2009, Åberg & Lenz-Tagucci 2005). En tolkning är att det alltid har funnits rutiner och regler i förskolan och de måste finnas där för att barnen ska förstå ett demokratiskt samhälle. Reglerna finns där för att förskolläraren ska kunna följa läroplanens riktlinjer och uppfostra barnen till medborgare i samhället.
9.2 Metoddiskussion
Jag valde att använda mig dels av deltagande observationer vilket innebär att observatören är med i verksamheten och ser hur förskolläraren agerar (Denscombe 2010, Dimnäs 2007). Dels av intervjuer som användes för att få en inblick i hur förskolläraren arbetar och vilka metoder som används för att främja barns inflytande. Om jag hade använt mig enbart av en metod exempelvis intervjuer hade ett ”positivare” resultat framkommit. Intervjuerna gav inte riktig samma bild som observationerna gjorde av barns inflytande. Förskollärarna berättar i sina intervjuer om sina ambitioner och mål för att främja barns inflytande i verksamheten. Men i observationerna får observatören en lite annorlunda bild på grund av de begränsningar som finns. För att få svar på undersökningens frågeställningar behövdes metoderna intervju och observation användas.