• No results found

6. Diskussion

6.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien har varit att undersöka hur förskollärare uppfattar att användning av AKK bidrar till barns utveckling och lärande samt hur de beskriver sitt praktiska användande av olika former av AKK. De frågeställningar vi utgått från för att få svar på studiens syfte har varit: hur beskriver förskollärare att de arbetar med olika

former av AKK i verksamheten, vilka möjligheter och svårigheter ser förskollärare i användandet av AKK och hur beskriver förskollärare att AKK kan främja barns utveckling och lärande.

6.1.1 Förskollärares användning av AKK i förskolan

Resultatet i studien visar att AKK används i förskolan men att användningen är begränsad. Vi tolkar att det beror på att förskollärarna får begränsad och inte tillräcklig utbildning inom AKK, och inte heller har tid att själva fortbilda sig inom området. Det blir tydligt i studien att förskollärarna inte känner till begreppet AKK och för flera behöver innan intervjun få en inblick i metoderna. En förskollärares uppdrag är komplext och vi kan inte dra en slutsats om att bristen på utbildning är det enda som bidrar till att AKK användandet är begränsat. Det finns andra faktorer som också påverkar, exempelvis barngruppens sammansättning, med detta menar vi att om det finns ett stort och varierat behov av stöd i barngruppen kan det vara svårt för förskollärarna att möta varje behov. Det kan också vara så att skapandet av material är begränsat vilket leder till att förskollärarna inte har det material vissa former av AKK kräver. Studien visar att förskollärarna lär sig av varandra, men det kan vara så att möjligheten för det kollegiala lärandet är begränsat och förskollärarna har inte tid till att lära i samspel med varandra. Vi tänker att en annan faktor som begränsar användningen av AKK är barnens vilja att använda det. Precis som Eberhart et al. (2017) skriver är det då viktigt att utgå från barnens intressen för att barnen ska tycka att användandet av exempelvis TAKK är roligt och därmed vilja använda det.

Förskollärarna i studien tar upp flera olika AKK-former som de använder sig av, det handlar främst om TAKK och bildstöd. Heister Trygg (2012) menar dock att AKK handlar om mycket mer, exempelvis kroppsspråk och gester. Vi upplever att förskollärarna inte uppfattar dessa två som alternativa eller kompletterande kommunikationsformer. En tanke vi har kring detta är att det kan bero på att förskollärare ser AKK som en metod där de behöver använda sig av ett eller flera verktyg, exempelvis att de använder bilder eller tecken. Kroppsspråk är ett språk de flesta kan använda sig av och det är något som sker hela tiden, inget ett barn behöva lära in som exempelvis teckenstöd. Heister Trygg (2005) menar att personal på förskolan behöver erbjuda barn möjlighet till andra kommunikationsvägar.

Heister Trygg (2012) menar att TAKK är den mest använda alternativa

kommunikationsformen, detta blev som vi tidigare nämnt även tydligt i studiens resultat. Vi anser att detta kan bero på att tecken användandet rent generellt är mer erkänt i samhället än övriga AKK-former, vi möter exempelvis tecken användandet i olika TV program där det finns en teckentolk som översätter det verbala språket till teckenspråk. Heister Trygg (2012) menar dock att det är viktigt att inte blanda ihop teckenspråk och teckenstöd, då teckenstöd innebär att endast teckna de viktigaste orden medan teckenspråk innebär att alla ord i en mening tecknas.

6.1.2 Möjligheter och svårigheter

Resultatet av studien visar att det finns många möjligheter och svårigheter i arbetet med AKK i förskolan. Den största möjligheten förskollärarna ser i arbetet med AKK är att det möjliggöra för barnen att göra sig förstådda på olika sätt. Det i sin tur bidrar till att förskollärarna upplever att barnen blir glada och motiverar barnen till att vilja kommunicera på olika sätt. Eberhart (2017) poängterar att det är

betydelsefullt att barnen får gehör för sina kommunikationsinitiativ för att barnen ska få en positiv känsla kopplat till kommunikation. Vi anser att det är av stor vikt att uppmuntra barnen till kommunikation genom att visa förståelse för det barnet

kommunicerar. Om barnen känner sig förstådda möjliggör det för att barnen kan känna delaktighet, inkludering och kunna ha inflytande över sin egen tillvaro. Detta visar även studiens resultat då förskollärarna beskriver olika situationer där barnen genom alternativ och kompletterande kommunikation får vara delaktiga och ha inflytande över sin vardag i förskolan.

I resultatet framkommer det att olika AKK-former väcker ett intresse för kommunikation hos barnen. När barnen får upp ögonen för olika

kommunikationsformer möjliggör det för samspel mellan alla barn, oavsett om de kan prata eller inte. Säljö (2015) menar att alla barn föds med en vilja att

kommunicera och förklarar att genom samspel och att se hur andra människor ger respons på barnets kommunikation främjas barns utveckling och lärande. En tanke kring detta är att genom att erbjuda barn olika kommunikationsformer möjliggör förskolepersonalen för samspel, vilket i sin tur leder till att personalen kan fokusera på att utbilda och utveckla barnen utifrån målen i läroplanen. En förskollärare

påpekar att alla barn har rätt till ett språk, oavsett vad det är för språk. Hon tänker att arbetet med AKK kommer ta mer plats i verksamheten då det i den reviderade

läroplanen finns tydligt framskrivna riktlinjer för att förskolan ska möjliggöra för språkutveckling genom olika former av kommunikation. En tanke är att med tydliga riktlinjer och stöd från olika styrdokument som exempelvis den reviderade

läroplanen kan arbetet med AKK öka i verksamheterna. Då barnkonventionen blev lag 1 januari 2020 kan även detta bidra till ökat användande av AKK.

Resultatet visar även att förskollärarna är rädda för att göra fel på grund av bristande kompetens inom AKK och därför blir inte AKK en naturlig del i verksamheten. Vi anser utifrån de förskolor vi besökt att det är brist på tid för kompetensutveckling och fortbildning och därför är det viktigt att ta till vara på den kompetens som finns inom

arbetslaget. Renblad och Brodin (2014) påpekar att förskollärare saknar kunskap i att bemöta barn i behov av särskilt stöd och måste därför många gånger ta hjälp av en specialpedagog. Det är dock brist på specialpedagoger vilket kan leda till att barn inte får de stöd de behöver. En slutsats som kan dras är att om det inte finns någon

kompetens inom AKK på en förskola blir det svårt att forma en förskola för alla barn, då kommunikation är en stor del av barns lärande och utveckling. Då

kommunikationen är en stor och viktig del i förskolan anser vi att det borde ingå i förskollärarutbildningen att få utbildning inom alternativa och kompletterande kommunikationsformer.

6.1.3 Utveckling och lärande

Resultatet i studien visar att barns utveckling och lärande gynnas av AKK. Barker et al. (2013) säger att kommunikation är grunden till kunskap, därför anser vi att det är viktigt att erbjuda barn varierade kommunikationsformer. Detta gör det möjligt för barn att utvecklas och lära sig utifrån sina egna förutsättningar. Att AKK främjar hela barngruppens utveckling och lärande blir tydligt i studiens resultat då flera av

förskollärarna poängterar att de upplever positiva effekter av att använda det med alla barn. Först av allt utvecklas barnens språk av AKK vilket Heister Trygg (2012) menar är syftet med AKK. Lund et. al (2017) beskriver att ett barn med ett litet ordförråd kan behöva AKK för att förstärka vissa ord och på så sätt kunna utveckla sitt språk.

Resultatet visar att förskollärarna upplever att AKK utvecklar och främjar barns identitetsskapande. Genom att få möjligheten att kunna kommunicera blir det möjligt för barnen att sätta sig in i andra människors perspektiv och på så sätt förstå sin omgivning och därmed utvecklas. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) menar att kommunikation främjar barns identitetsutveckling, även Kultti (2012) skriver att kommunikation är något som formar människor och hjälper barnen att utveckla sin identitet. Vi anser att kommunikation är något som följer oss genom hela livet, därför är det viktigt att förskolan ger alla barn en stabil grund och möjlighet till att kunna kommunicera och ger barn en möjlighet till att påbörja sitt

identitetsskapande.

Resultatet visar att miljön har en stor inverkan på barns utveckling och lärande. Begreppet tydliggörande pedagogik handlar om att göra vardagen mer begriplig, hanterbar och meningsfull för barnen i förskolan, vilket Edfelt et al. (2019) beskriver. Detta handlar även AKK om, därför tänker vi att dessa går hand i hand och bör

beaktas i formandet av miljön på förskolan. Många barn behöver struktur och tydlighet och om förskolepersonal tar utgångspunkt i tydliggörande pedagogik och AKK leder det enligt studiens resultat till färre situationer där ett barn blir ledsen på grund av att barnet inte förstår vad som ska hända.

Related documents