Resultatdiskussion

6.2.1 Resultat med anknytning till frågeställning 1 (enligt punkt 2) I vilken utsträckning är tyst läsning i fokus ur ett elevperspektiv?

Vi ville se i vilken utsträckning eleverna verkligen läste i klassrummet vid tyst läsning, eftersom vi under tidigare vfu upplevde att många av eleverna ägnade sig åt annat än tyst läsning. Våra tidigare upplevelser var att många av eleverna ofta bytte böcker,

bläddrade i böcker, gick ut ur klassrummet, snöt sig, tittade i bänken, satt &

drömde/tittade ut i luften. En gemensam nämnare vi hade i våra diskussioner kring den tysta läsningen var att det skulle vara intressant att undersöka hur många elever som egentligen ägnade sig åt läsning.

Vid våra observationer har vi iakttagit att den tysta läsningen var i fokus mycket mer hos eleverna än vad vi tidigare tolkat. I snitt på de tre skolorna kunde vi se att 76 % av samtliga elever läste under hela lässtunden. Av resultaten från enkäterna ansåg däremot 85 % av eleverna att de läste under hela lässtunden.

Våra intervjuade lärare menar att tyst läsning i klassrummet fungerar väldigt bra. Enligt lärarna så sitter eleverna vid sina bänkar och läser. Lärarna anser att de skapat en rutin kring tyst läsning med tydliga ramar och strukturer. Lärarna är också överens om att det kan ge någonting att sitta och bläddra i en bok i de lägre åldrarna eftersom man kan lära sig ordbilder. De anser även att eleverna påverkas positivt av en läsande omgivning.

Med ovanstående resultat från observationer, enkäter och intervjuer så kan vi se att den tysta läsningen är i fokus ur ett elevperspektiv hos majoriteten av eleverna på samtliga skolor. Vi kan även se att lärarna har en tillåtande attityd till att en del elever inte läser hela tiden eftersom det även ger någonting läsutvecklingsmässigt att sitta och bläddra i böcker, liksom att de påverkas positivt av att se läsande kamrater.

6.2.2 Resultat med anknytning till frågeställning 2 (enligt punkt 2).

Vilka är elevernas upplevelser av tyst läsning?

Med anledning av våra tidigare iakttagelser av den tysta läsningen då vi upplevde att många av eleverna ägnade sig åt annat än tyst läsning, kändes det angeläget att lyfta fram elevernas egna upplevelser av den tysta läsningen. Vi ville helt enkelt ta reda på om dem tyckte om att ha tyst läsning. Om de inte gjorde det ville vi se de

bakomliggande orsakerna till varför den tysta läsningen inte var i fokus hos en del elever. Kunde detta bero på elevernas syn på sig själva som läsare, bristande läsförståelse, bokvalet eller klassrumsmiljön?

I snitt 74 % av samtliga elever på tre skolor tycker om att ha tyst läsning. Majoriteten av eleverna på samtliga skolor anser att de läser bra enligt enkätsvaren. I snitt 84 % på de tre skolorna instämmer helt. På samtliga skolor visas en generellt sett god läsförståelse, enligt eleverna själva. Ett procentuellt snitt på god läsförståelse är 74 %.

För att lyfta fram frågan om bokvalet, dvs. om de läser ut den bok de valt så visade det sig att i snitt var det 61 % som oftast läser ut den bok de har valt. Vid frågan om eleverna tyckte att klassrumsmiljön är en bra plats att läsa på ansåg i snitt 75 % av eleverna på skolorna att de tyckte det.

Lärarnas svar på frågan hur de uppfattar elevernas upplevelse av tyst läsning så

uppfattar samtliga lärare att eleverna tycker det är roligt med tyst läsning och att de har ett behov av att få läsa varje dag. Samtliga lärare anser att eleverna i första hand ska få välja sina böcker själva. Överlag anser samtliga lärare att tyst läsning fungerar för de flesta elever lite beroende på var de ligger i sin läsutveckling.

Vid en sammanfattning av vad elevernas upplevelse är av tyst läsning anser vi det positivt att majoriteten av eleverna tycker om tyst läsning och anser sig själva vara goda läsare. Den uppfattningen delas av lärarna. När det gäller bokval, så kan vi se att

eleverna skulle behöva mer vägledning från lärare. Många elever byter böcker ofta innan de är utlästa (skola A & C), vilket kan bero på att det finns för lite skönlitteratur alternativt att de har fel nivå på boken. Det går lite i motsats till det lärarna säger att eleverna i första hand ska få välja sina böcker själva. Klassrummet visade sig vara en bra plats att läsa på enligt eleverna.

6.2.3 Resultat med anknytning till frågeställning 3 (enligt punkt 2).

Hur ser lärarnas motiv, målsättning och upplevelser av tyst läsning ut?

Denna fråga tog vi med för att kunna se till funktionen av tyst läsning ur ett

lärarperspektiv. Detta för att få ta del av lärarnas tankar och för att få en ökad förståelse kring deras val av läsutvecklingsmetod. Det känns här angeläget att få ta del av lärarnas målsättning med den tysta läsningen då vi ibland under tidigare Vfu upplevde att den tysta läsningen genomfördes lite slentrianmässigt. Vi har nu fått en ökad förståelse för hur viktigt det är att den tysta läsningen genomförs strukturerat, kontinuerligt och med stöd till de lässvaga. För att den tysta läsningen ska kunna fungera måste lärarna

tillhandahålla böcker till eleverna på rätt nivå och med elevens intresseområde i fokus.

Vi har även vid våra observationer valt att observera lärarna för att se till deras roll och hur de aktivt arbetar med tyst läsning. Här kan vi urskilja vissa skillnader lärarna emellan i deras arbetssätt. En faktor som kan ha varit av betydelse är lärarnas olika utbildningar och erfarenhet. Dessa skillnader i arbetssätt talar för att motiv, målsättning och upplevelse med den tysta läsningen i viss mån är olika, vilket redovisas nedan.

Genom våra intervjuer motiverar lärarna sitt arbetssätt med och har som målsättning att tyst läsning ska ge ökad läsförmåga, läsflyt, lästräning samt att eleverna måste klara av att läsa tyst i andra ämnen och förstå vad de läser. Det motiveras också av lärarna att lästräning behövs för att eleverna ska bli goda läsare. Ytterligare motiv framkommer då de anser att det är en lugn och skön start på morgonen för eleverna att sitta ner och läsa tyst. De menar även att det kan vara spännande eller roligt för eleven att uppleva den skönlitterära boken. Däremot kan vi se en skillnad i synsättet till att följa upp det som eleverna har läst. Lärarna har olika inställning till om och hur man ska redovisa. Detta tolkar vi som att målsättningen är lite olika.

Lärarna på två av skolorna upplever och önskar att de hade mer resurser för att köpa in fler skönlitterära böcker samt en önskan om att skolans bibliotek skulle vara bemannad med skolbibliotekarie och ett väl fungerande lånesystem. Läraren på den tredje skolan upplever att skolan har ett stort urval av skönlitterära böcker eftersom resurser avsätts varje läsår för inköp av nya böcker men önskar att mer tid skulle finnas för att

nivågruppera dessa böcker.

Sammanfattningsvis kan vi se att lärarna har motiv och målsättning kring den tysta läsningen men att dessa skiljer sig åt. Lärarna upplever gemensamt att det är av stor vikt att ha tillgång till ett gediget urval av skönlitterära böcker. Slutligen vill vi återigen lyfta fram de mål som står i Lpo-94, som vi även ser som en stark målsättning med den tysta läsningens funktion.

Eleven skall kunna läsa med flyt både högt och tyst och uppfatta skeenden och budskap i böcker och saklitteratur skrivna för barn och ungdom, kunna samtala om läsningens upplevelser samt reflektera över texter (Werner, 2004, s. 210).

6.2.4 Resultat med anknytning till frågeställning 4 (enligt punkt 2).

Hur ser specialpedagogernas perspektiv på tyst läsning ut?

Vi ville intervjua specialpedagogerna för att få ett bredare perspektiv på tyst läsning samt hur lässvaga elevers behov tillgodoses genom denna läsutvecklingsmetod.

Specialpedagogerna har tidigare varit verksamma klasslärare vilket gör att de har erfarenheter att dela med sig av när det gäller tyst läsning.

Genom intervjuerna så ser vi specialpedagogernas perspektiv. De menar att tyst läsning ingår som en del av det läsutvecklande arbetet. De ser på den tysta läsningen som en läsutvecklingsstrategi och att målet är att eleverna ska utveckla sin läsförmåga. Eleverna ska få en läsupplevelse, ordförråd, utveckla sin förmåga att stava, se den röda tråden och på sikt få behovet av att sluka böcker. Ytterligare en tyngdpunkt vid den tysta läsningen är att eleverna får igång lusten att läsa via rätt nivå och rätt böcker. Specialpedagogerna anser att det är av stor vikt att hitta böcker som passar eleverna.

Pedagogen måste se till syftet och målet med den tysta läsningen för individen. De anser att tyst läsning inte passar för nybörjarläsare. Specialpedagogerna tror att det kan vara bra att ge små delmål för de lässvaga (räkna ihop antal sidor, diplom mm). Återigen lyfter man fram betydelsen av att arbeta varierat, man menar att om målet är att lästräna så behövs även läsgrupper där man samtalar kring det man läser och tar del av andras inre bilder och funderingar kring det lästa. Stor vikt bör även läggas vid att skapa ett positivt klimat i klassrummet. Om man har den tysta läsningen i helklass är det viktigt att man knyter ihop läsningen med att berätta, skriva, göra utställningar och eventuellt bokträd då man tydliggör målet med att läsa.

Några kritiska tankar om tillvägagångssättet vid tyst läsning framkommer. Här kan man se lite kritiskt på den tysta läsningen som sker lite slentrianmässigt då man sitter i helklass och pedagogen inte hinner se vad eleverna läser, om de läser och om de klarar av att läsa rent tekniskt. Man menar även att tyst läsning kan bli fel om man har det för tidigt i åldrarna. Med det menar specialpedagogerna att eleverna på sikt kan få dåligt självförtroende, sakna motivation och läsglädje. När läsningen blir för arbetsam orkar eleverna inte koncentrera sig i lika stor utsträckning, eftersom de inte behärskar förmågan att läsa tyst.

En önskan om att man bör tipsa varandra om böcker, bra läromedel och metoder, kollegor emellan, framkommer. Behovet av att läsa mycket är a och o för att få automatiseringsprocessen, flyt i sin avkodning och förståelsen för det man läser.

Sammanfattningsvis så kan vi se att specialpedagogerna delar ett gemensamt perspektiv på den tysta läsningen. De beskriver vikten av ett varierat arbetssätt och talar om flera motiv till tyst läsning. Man tar även ställning för den lässvaga individen och väljer återigen att lyfta fram vikten av rätt böcker på rätt nivå. Kritiken som ges är att den tysta läsningen saknar struktur och tydligt mål.