Till att börja med kan resultatet inte betraktas som representativt för hela populationen sett till dess urvalsstorlek på 55 deltagare då det i oktober 2018 fanns 236 649 inskrivna elever i årskurs 5 och 6 enligt Skolverket (u.å.). För ett 95-procentigt konfidensintervall med motsvarande konfidensnivå hade närmare 400 deltagare behövts.
Att påstående C2.4 utföll negativt under reliabilitetstesterna kan vara ett tecken på att den inte skulle reverserats, även om uppfattningen vid analysen var att en omvänd poängskala var det rätta. Dess negativa utslag kan också bero på att den antingen var problematiskt formulerad, eller att den helt saknade betydelse för elevers attityder. Det senare anses för tillfället som det mest sannolika. En pilotenkät hade kunnat gynna studien och avslöjat icke sambandsenliga påståenden i ett tidigare skede men var inte möjligt givet studiens tidsram. Påstående C3.8 bör uppmärksammas då dess formulering skiljer sig från övriga påståenden och då validiteten hos påståendet kan ifrågasättas. Påståendet kan uppfattas som ledande då det värderande ordet är placerat inuti påståendet och inte bland svarsalternativen, något som inte uppmärksammades under enkätkonstruktionen. Därutöver användes begreppet snygg framför fin trots att det senare förekom mest under intervjuerna. Sett till reliabilitetstesterna togs beslut om att likväl behålla C3.8 om dess formulering uppmärksammades i studiens resultat och diskussion. Även C1.4 och C1.8 kunde formulerats på ett mer konsekvent och neutralt sätt.
Resultatet pekar på att elever generellt har en relativt positiv attityd gentemot handskrift, ett resultat som överensstämmer med tidigare studier av exempelvis Sjöström (2015) och Engström och Blomberg (2017). Sammantaget finns flera skäl till att eleverna anser det viktigt att skriva för hand där den av allt att döma tydligaste indikatorn är att handskrift förknippas med signerande av avtal, något elever anser som mycket viktigt. En av de intervjuade eleverna angav även signerande som skäl till att lära sig skrivstil, ett argument som också återfinns bland lärare när det kommer till att undervisa i skrivstil (Gustavsson, 2018). Det finns inga formkrav för hur en signatur ska se ut, men likväl får det betraktas som vanligt att signaturer skrivs med skrivstil, något som eleverna säkerligen noterat.
Några elever ansåg att handstilen har betydelse vid betygsättning vilket gör att handskrift kan uppfattas än mer relevant men som helhet ställde sig eleverna neutrala till påståendet. Enligt lärare finns en relation mellan handstil och lägre betyg vid skrivuppgifter, då en dålig handstil genererar en lägre skrivhastighet och fler stavfel, vilket leder till lägre kvalitet (Graham et al.,
35
2008). Det bör dock understrykas att det inte framgår av enkätens resultat vilka betygsgrundande aspekter eleverna avser. Under intervjuerna framkom likväl att en elev väntar sig välskrivningsprov i de högre årskurserna, vilket kan indikera att eleven i fråga uppfattar det som att betyg står i relation till handstilens utseende.
Ett resultat som stack ut i den annars positiva attitydbilden var att eleverna påtagligt betraktade det som ”smidigare” att skriva på dator än för hand. Vid intervjuerna nämndes bland annat ordbehandlarens organisatoriska fördelar, vilket kan kopplas samman med ordbehandlarens icke-linjära skrivprocess (Åkerfeldt, 2014). Samtidigt noterades att en elev tyckte det blev stökigt i klassrummet när de skulle använda datorn. Min bedömning är att begreppet smidigare kan tolkas på två skilda sätt, dels organisatoriskt i själva skrivprocessen (stavningskontroll, skrivyta osv.), dels organisatoriskt utanför skrivprocessen, (studiero, pennvässning, batteriåtgång osv.). En tydligare formulering hade kunnat ge svar på vilken av dessa tolkningar som avses. Noterbart är att påståendet var det enda omvända påståendet efter att reliabilitetstester genomförts men sett till de tester som gjorts finns ingen indikation att frågan missuppfattats.
Resultatet gällande handskriftens framtidsutsikter består av endast två frågor och slutsatserna man kan dra gällande elevers attityd gentemot handskriftens framtid är därför begränsade. Påståendena ger oavsett en del intressant information, exempelvis att merparten elever tror sig skriva ”ganska mycket” för hand som vuxna, men att de på ett generellt plan tror det kommer skivas mindre för hand om 20 år. Här råder till synes en diskrepans mellan det individuella skrivandet och skrivandet på en samhälleligt plan. Tänkbart är att eleverna anser sig skriva väldigt mycket för hand idag och att ”ganska mycket” därmed blir att betrakta som en minskning trots ett positivt utslag. Att digitaliseringen förväntas ligga bakom den framtida minskningen var väntat och uppfattningen delas även bland lärare (Gustavsson, 2018).
Elevernas attityd till sin egen handstil var svagt positiv och mätinstrumenten för de tre temana läslighet, estetiska kvaliteter och skrivhastighet var alla högre än noll. Av de tre nyss nämnda temana var det endast läslighet som betraktades som viktigt bland eleverna. Resultatet visar att elever skulle uppskatta om skolan undervisade i skrivstil samt upplevde skrivstil som ”finare” än textning. Sammantaget verkar eleverna ha en positiv attityd gentemot skrivstil, men att dess relevans i skrivundervisningen inte betraktas som självklar, sett till att eleverna var neutrala till betydelsen av estetiska kvaliteter. Med tanke på kalligrafins uppgång och elevernas intresse för ”skönskrift” är det enligt mig tänkbart att bildämnet kan överta den formen av
36
handskriftsundervisning. Dagens begränsade skrivstilsundervisning gör annars att många elever som vill lära sig skrivstil ej hunnit erhålla en tillräcklig skrivhastighet utan tvingas överge skrivstilen för textning när skrivuppgifterna blir fler och mer omfattande (Sassoon, 2013). Precis som för elever anser lärare att läslighet är den viktigaste faktorn när det kommer till handskriftsundervisning, och vilken skrivmetod man som lärare väljer beror till stor del på vad som anses minst tidskrävande och ger högst läslighet (Gustavsson, 2018).
Att som forskare delta under intervjun kan ha påverkat resultatet då elevernas anledning till självpresentation kan öka sett till den asymmetriska relationen mellan vuxen och elev. Att respondenterna svarar utifrån vad de anser är ett socialt önskvärt beteende (eng. impression management), är för övrigt en vanlig kritik mot direkt mätande av attityd (Maio & Haddock, 2010).
En styrka med studien är att den, genom användandet av flermetodsforskning, utvecklat ett forskningsinstrument med bättre ordalydelser och med påståenden som på ett starkare sätt svarar mot elevernas salient beliefs, jämfört med om enbart kvantitativ metod skulle användas. Intervjuerna har kompletterat enkäten genom att ge tänkbara förklaringar till respektive påståendes utfall. Enkäten i sin tur har kompletterat intervjun genom att visa på de strukturer som förekommer bland elevers attityder gentemot handskrift.
7 Avslutande ord
Studien visar att eleverna som helhet har tämligen positiv attityd till att skriva för hand. Eleverna tror sig använda handskrift i framtiden men att dess betydelse, ur ett större perspektiv, kommer att minska med tanke på rådande digitalisering. Attityden till den egna handstilen bedöms som relativt positiv och eleverna uppvisar en positiv attityd till skrivstil. Avslutningsvis efterfrågas ytterligare forskning för att vidga bilden av elevers attityder till handskrift. Framför allt saknas större kvantitativa studier inom området.
37
Litteraturlista
Agélii Genlott, A., & Grönlund, Å. (2016). Closing the gaps: Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration. Computers and Education, 99, 68–80.
Ajzen, I., & Fishbein, M. (1980). Understanding attitudes and predicting social behavior. Englewood Cliffs, New-Jersey, USA: Prentice-Hall.
Albarracín, D., Johnson, B.T., Zanna, M.P., & Kumkale, T. (2005). Attitudes: Introduction and Scope. I D. Albarracín, B.T. Johnson, & M.P. Zanna (Red.), The handbook of attitudes (s. 3-19). Mahwah, New Jersey, USA: Lawrence Erlbaum Associates.
Andersson, I. (1986). Läsning och skrivning - En analys av texter för den allmänna läs- och skrivundervisningen 1842—1982. Umeå, Sverige: Pedagogiska institutionen, Umeå
universitet.
Attityd. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-05-21 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd
Augustin, J. (2013). Skrivstilen försvinner från skolorna. Hämtad 2019-05-20 från
https://www.svd.se/skrivstilen-forsvinner-fran-skolorna
Bagozzi, R.P., & Burnkrant, R.E. (1980). Single Component Versus Multicomponent Models of Attitude: Some Cautions and Contingencies for Their Use. I NA - Advances in Consumer Research Volume 07 (s. 339-344).
Barnette, J. J. (2000). Effects of stem and Likert response option reversals on survey internal consistency: If you feel the need, there is a better alternative to using those negatively worded stems. Educational and Psychological Measurement, 60(3), 361–370
Bergström Feiff, K. (2018) Skrivstil är ett hantverk på utdöende. Hämtad 2019-05-13 från https://www.gp.se/skrivstil-är-ett-hantverk-på-utdöende-1.11428050
Berntson, E., Bernhard-Oettel, C., Hellgren, J., Näswall, K., & Sverke, M. (2016). Enkätmetodik. Stockholm: Natur & kultur.
Bijvoet, E. (2013). Språkattityder. I E. Sundgren (Red.), Sociolingvistik (s. 120–157). Stockholm, Sverige: Liber
Borg, A. (2019). Vi är inte färdiga med skrivstilen på länge än. Hämtad 2019-05-13 från https://www.svd.se/vi-ar-inte-fardiga-med-skrivstilen-pa-lange-an
38
Bryman, A., & Cramer, D. (2011). Quantitative data analysis with IBM SPSS 17, 18 and 19 a guide for social scientists. Hove, England; New York, USA: Routledge.
Codex. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-04-03 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/codex
Connelly, V, Gee, D, & Walsh, E. (2007). A Comparison of Keyboarded and Handwritten Compositions and the Relationship with Transcription Speed. British Journal of Educational Psychology, 77(2), 479-492.
Dealer Support (2019). Writing instrument trends. Hämtad 2019-05-05 från https://dealersupport.co.uk/writing-instrument-trends/
Engström, M., & Blomberg, F. (2017). Attityder till skrivverktyg: En studie om elevers attityder till dator och penna som skrivverktyg i undervisningen. Mälardalens högskola, Eskilstuna; Västerås: Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
Everitt, B. & Skrondal, A. (2010). The Cambridge dictionary of statistics. (4. uppl.) Cambridge, England: Cambridge University Press.
Fabrigar, D.T., MacDonald, T.K., & Wegener, D.T. (2005). The Structure of Attitudes. I D. Albarracín, B.T. Johnson, & M.P. Zanna (Red.), The handbook of attitudes (s. 79-124). Mahwah, New Jersey, USA: Lawrence Erlbaum Associates.
Feng, L., Lindner, A., Ji, X., & Malatesha Joshi, R. (2019). The roles of handwriting and keyboarding in writing: A meta-analytic review. Reading and Writing, 32(1), 33-63. Field, A. (2018). Discovering statistics using IBM SPSS statistics (5. uppl.). London, England: SAGE Publications.
Fishbein, M., & Ajzen, I. (1975). Belief, attitude, intention and behavior: An introduction to theory and research. Reading, Massachusetts, USA: Addison-Wesley.
Fishbein, M., & Ajzen, I. (2010). Predicting and changing behavior: The Reasoned Action Approach. Reading, New York, USA: Routledge.
Gillham, Bill. (2008): Forskningsintervjun: Tekniker och genomförande. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Graham, S., Harris, K. R., Mason, L., Fink-Chorzempa, B., Moran, S., & Saddler, B. (2008). How Do Primary Grade Teachers Teach Handwriting? A National Survey. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 21(1 2), 49-2), p.49-69.
39
Gustavsson, U. (2018). Grundlärares Attityder till Handskrift: en litteraturstudie om handskriftens betydelse idag och imorgon. Jönköping, Sverige: Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University.
Handskrift. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-04-03 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/handskrift
Handstil. (2009). I Svensk Ordbok. Hämtad 2019-04-03 från https://svenska.se/so/?id=19362&pz=7
Handstil. (2015). I Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Hämtad 2019-04-03 från https://svenska.se/saol/?id=1072303&pz=7
Hultin, E., & Westman, M. (2014). Att skriva sig till läsning: Erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. Malmö, Sverige: Gleerup.
Internetstiftelsen. (2016). Eleverna och internet 2016. Hämtad 2019-04-22 från https://internetstiftelsen.se/kunskap/rapporter-och-guider/eleverna-och-internet-2016/
Karavanidou, E. (2017). Is handwriting relevant in the digital era? Antistasis, 7(1), 153–167. Karlsson, Å. (2019). Omstridd läsmetod får kritik från forskare. Hämtad 2019-05-13 från https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=7134680
Karlsson, M. (2009). Skrivstilen som havererade. Hämtad 2019-05-20 från http://spraktidningen.se/artiklar/2009/04/skrivstilen-som-havererade
Katz, D., & Stotland, E. (1959). A preliminary statement to a theory of attitude structure and change. I S. Koch (Red.), Psychology: A study of a science Vol. 3, (s. 423-475).
Krech, D., & Crutchfield, R.S. (1948) Theory and problems in social psychology. New York, USA: McGraw-Hill.
Krosnick, J.A., Judd, C.M., & Wittenbrink, B. (2005). The Measurement of Attitudes. I D. Albarracín, B.T Johnson, & M.P. Zanna (Red.), The handbook of attitudes (s. 21-76). Mahwah, New Jersey, USA: Lawrence Erlbaum Associates.
Kruglanski, A.W., & Stroebe, W. (2005). The influence of Beliefs and Goals on Attitudes: Issues of Structure, Function, and dynamics. I D. Albarracín, B.T, Johnson, & M.P. Zanna (Red.), The handbook of attitudes (s. 323-368). Mahwah, New Jersey, USA: Lawrence Erlbaum Associates.
Lagerlöf, I. (2016). Digital metod som förbättrar skolresultaten sprids till fler kommuner. Hämtad 2019-05-20 från https://lararnastidning.se/digital-metod-som-forbattrar-
40
Landahl, J. (2013). Försämringens historia, del 4. Hämtad 2019-04-29 från http://www.skoloverstyrelsen.se/?p=871
Längsjö, E., & Nilsson, I. (2004). Läs- och skrivutveckling i skolan: Iakttagelser och
reflektioner i anslutning till PIRLS (IPD-rapporter, 2004:06). Göteborg, Sverige: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Längsjö, E., & Nilsson, I. (2005). Att möta och erövra skriftspråket: Om läs- och skrivlärande förr och nu. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Larsson. E. (2017). Läsbarhet enda kravet på handstilen. Alfa, 2017(5), 30–31. Likert, R. (1932). A technique for the measurement of attitudes. New York, USA: The Science Press.
Manuskript. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-05-05 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/manuskript
Mårdberg, B., & Carlstedt, L. (2019). Grundläggande psykometri. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Mathlein, A. (2019). En handskriven lapp -säger mer än tusen sms. Hämtad 2019-05-05 från https://www.svd.se/en-handskriven-lapp-sager-mer-an-tusen-sms
Ostrom, T. M. (1969). The relationship between the affective, behavioral, and cognitive components of attitude. Journal of Experimental Social Psychology, 5. 12–30.
Pålsson, S. (2014). Digitaliseringen av skolan. I Dunkels, E., & Lindgren, S. (Red.), Interaktiva medier och lärandemiljöer. Malmö, Sverige: Gleerups. (s. 15–26)
Park, S., & Shin, D. (2015). Effects of text input system on learner's memory: Handwriting versus typing on tablet PC. ACM IMCOM 2015 – 9th International Conference on Ubiquitous Information Management and Communication, Proceedings, 1-4.
RandomAppsInc. (2016). Random Number Generator Plus – Dice, Lotto, Coins (Version 2.4.4). [Mobilapplikation]. Hämtad från
https://play.google.com/store/apps/details?id=com.randomappsinc.randomnumbergeneratorplus
Regeringsbeslut U2017/04119/S. Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Hämtad 2019-05-11 från
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/natio nell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
Rogers, J., & Case-Smith, J. (2002). Relationships between handwriting and keyboarding performance of sixth-grade students. The American Journal of Occupational Therapy: Official Publication of the American Occupational Therapy Association, 56(1), 34-9.
41
Ruhde, E. (2013). Vetenskapligt stöd för ASL? Hämtad 2019-05-09 från https://lararnastidning.se/vetenskapligt-stod-for-asl/
Textning. (2004). I Svenska Akademiens Ordbok (SAOB). Hämtad 2019-05-20 från https://www.saob.se/artikel/?unik=T_0915-0088.MSz8
Sassoon R., (2003), Handwriting - the way to teach it. Thousand Oaks, California, USA: SAGE Publications.
Seawel, L., Smaldino, S.E., Steele, J.L., & Yokota Lewis, J. (1994). A descriptive study comparing computer-based word processing and handwriting on attitudes and performance of third and fourth grade students involved in a program based on a process approach to writing. Journal of Computing in Childhood Education, 5(1), 43–59.
Sjödén, K. (2010). Är handstilen på väg att suddas ut? Hämtad 2019-05-20 från
https://www.sydsvenskan.se/2010-09-26/ar-handstilen-pa-vag-att-suddas-ut
Skolinspektionen. (2015) Mer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation och intresse. Stockholm, Sverige: Skolinspektionen
Skolöverstyrelsen. (1989). Läroplaner 1989:5 Handskrivning: Kommentarmaterial. Stockholm, Sverige: Utbildningsförlaget.
Skolverket. (2000). Grundskolan - Kommentarer till kursplaner och betygskriterier 2000. Stockholm, Sverige: Skolverket och Fritzes (Nordstedts Juridik). Tillgänglig via
http://hdl.handle.net/2077/30764
Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska (reviderad 2017). Stockholm, Sverige: Skolverket
Skolverket (2018a). Digitaliseringen i skolan - möjligheter och utmaningar. Stockholm, Sverige: Skolverket.
Skolverket. (2018b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Reviderad 2018). Stockholm, Sverige: Skolverket.
Skolverket. (2019). Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2018/19. Stockholm, Sverige: Skolverket.
Skolverket. (u.å.). Grundskolan – Elevstatistik. Hämtad 2019-05-20 från
https://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common&geo=1&report=gr_elever&p_s ub=1&p_ar=2018&p_lankod=&p_kommunkod=&p_skolkod=&p_hmantyp=&p_hmankod= &p_flik=G&xtra=1. Se även: https://www.h6.scb.se/metadata/mikrodataregister.aspx
42
Smoker, T., Murphy, C., & Rockwell, A. (2009). Comparing Memory for Handwriting versus Typing. Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society Annual Meeting, 53(22), 1744-1747.
Stevenson, N. C., & Just, C. (2014). In early education, why teach handwriting before keyboarding? Early Childhood Education Journal, 42(1), 49-56.
Streiner, D., Norman, G., & Cairney, J. (2015). Health measurement scales: A practical guide to their development and use (5. uppl.). Oxford, England: Oxford University Press.
Sveriges kommuner och landsting. (2019). #skolDigiplan: Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Stockholm, Sverige: Sveriges kommuner och landsting. Taneri, P.O., & Akduman, N. (2018). Termination of the teaching of the Continuous Cursive Handwriting in Schools. ILIRIA International Review, 8(1), 183–203.
Thavenius, J. (1999). Traditioner och förändringar. I J. Thavenius (Red.), Svenskämnets historia (s. 11–20). Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Thurstone, L. L. (1931). The Measurement of Social Attitudes. Journal of Abnormal and Social Psychology, 26, 249-269.
Trageton, A (2005). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. Stockholm, Sverige: Liber AB.
Triandis, H. (1966). Toward an analysis of the components of interpersonal attitudes. I C.W. Sherif & M. Sherif (Red.), Attitudes, ego involvement, and change (s. 227-270). New York, USA: John Wiley.
TT-Lärarnas tidning. (2015). Mörk framtid för handskriften. Hämtad 2019-05-20 från https://lararnastidning.se/mork-framtid-for-handskriften/
Undertextning. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-05-05 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/undertextning
Unesco (2005). Literacy for life: education for all. Paris, Frankrike: UNESCO Publ. Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm, Sverige: Vetenskapsrådet. Wegener, D.T., & Carlston, D.E. (2005). Cognitive Processes in Attitude Formation and Change. I D. Albarracín, B.T. Johnson, & M.P. Zanna (Red.), The handbook of attitudes (s. 543-574). Mahwah, New Jersey, USA: Lawrence Erlbaum Associate.
Wicker, A.W. (1969). Attitudes versus actions: The relationship of verbal and overt behavioral responses to attitude objects. Journal of Social Issues, 24, 14–21.
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide Bilaga 2: Kortteknik Bilaga 3: Rekvisita Bilaga 4: Underkategorier Bilaga 5: Enkät Bilaga 6: Enkätdata Bilaga 7: SamtyckesblankettBilaga 1
Intervjuguide
Planering:
• Använd timglasstruktur (övergripande frågor -> specifika -> övergripande) • Använd ”kortteknik” för att skapa associationer.
• Låt intervjun röra sig i olika riktningar, eftersom det ger kunskap om vad intervjupersonen upplever relevant.
• Använd en lista med teman som ska beröras (intervjuguide), men ge intervjupersonen stor frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Frågorna bör inte vara så specifika att de hindrar alternativa idéer eller synsätt då det inte kan anses förenligt med kvalitativ forskningsansats.
• Frågorna behöver inte komma i guidens ordning och frågor som inte ingår kan också ställas om man anknyter till vad intervjupersonen sagt. I varje frågeställning bör man ställa sig frågan, vad är det i detta som är förbryllande eller oklart? Det kan också vara en teknik för att generera fler frågeställningar. Man kan också fråga sig ”vad måste jag veta för att besvara mina forskningsfrågor?”.
• Dubbla ljudinspelare • Lugn och ostörd miljö
Inför:
• Presentera dig själv.
• Så fort intervjupersonen har en fråga så säger hen till. • Beskriv kort vad studien handlar om.
o Syftet med studien är att bidra med kunskap om grundskolelevers attityder till att skriva för hand (handskrift).
o Är det, enligt elever, viktigt att kunna skriva för hand? o Vad tror elever om handskriftens framtidsutsikter?
o Vilken relation har eleverna till sin egen och andras handstil? • Förklara varför just hens tankar är viktiga.
• Förklara intervjuns upplägg:
o Du har rätt att avbryta och ta paus om du vill. o Intervjun spelas in för att…
o Du avidentifieras o Semistrukturerad
o Det finns inget rätt/fel svar och det är okej att inte veta svaret.
o När jag som intervjuare vill veta mer kommer du få rangordna din uppfattning utifrån valens och styrka. Förklara med hjälp av korttekniken vad detta
innebär. Exempel: godisätande.
Bilaga 1
Under
Kom ihåg:
• Tillåt tystnad
• Undvik ledande frågor
• Var lyhörd, flexibel och neutral • Frågorna nedan är endast exempel
STARTA INSPELNING!
Bakgrundsfakta
Kort bakgrundsfakta om intervjupersonens ålder och kön.
Är det, enligt elever, viktigt att kunna skriva för hand? (1)
På din fritid, hur mycket skriver du för hand? Vad tycker du om att skriva för hand? Varför?
Vad tror du dina klasskamrater tycker om att kunna skriva för hand? Vad tycker du? Varför tror du att man lär sig skriva för hand i skolan?
Att kunna skriva skrivstil, är det något man bör kunna tycker du? Finns det några fördelar med att skriva för hand?
Finns det några nackdelar med att skriva för hand?
Vad tror elever om handskriftens framtidsutsikter? (2)
Lärare upplever att handskriftens betydelse minskat, varför tror du att det är så?
Tror du att dagens elever har en annan handstil än elever för 50 år sedan, eller skriver man likadant? På vilket sätt har den förändrats tror du?
Tror du att man kommer få användning av att kunna texta eller skriva skrivstil i framtiden?
Vilken relation har eleverna till sin egen och andras handstil? (3)
Brukar ni skriva mycket för hand i skolan? Hur skulle du beskriva din handstil? Har du fått lära dig skrivstil i skolan?
Kan du skriva skrivstil/ Skulle du vilja lära dig skrivstil? Känner du någon (annan) som kan skriva skrivstil?
Bilaga 1
Om du fick välja en handstil på min lista, vilken skulle det vara?
Avslutning
Något du känner du vill berätta som vi inte pratat om? Tacka för att eleven deltog.
STOPPA INSPELNING!
Efter:
Anteckna sådant du annars riskerar att glömma bort.
• Notera hur intervjun gick (om intervjupersonen var pratsam, samarbetsvillig, nervös etc.) Vad behöver du tänka på till nästa intervju?
• Var intervjun gjordes. • Miljön (lugn stökig osv.)
• Andra upplevelser av intervjun. • Börjar du uppnå en mättnad?
Exempel på följdfrågor:
Inledande frågor: ”Kan du säga något om när du började intressera dig för” ”Har du någonsin” Hur ”kom det sig att du”
Fördjupande frågor: ”Varför?” ”Vad menar du med det?”, ”Hur tänker du då?” alt. Upprepa