Resultatdiskussion

Syftet med min undersökning var att bidra med kunskap gällande hur förskolans värdegrund synliggörs i barnlitteratur, således vilka normer och värden som synliggörs i barnlitteratur. Jag har även valt att titta närmare på personskildringar utifrån Nikolajeva (2000, s. 139-149) gällande yttre beskrivningen, psykologiska beskrivningar samt personers handlingar och Nikolejevas schema över manliga och kvinnliga egenskaper (Nikolajeva, 2017, s. 193). Jag kommer här behandla mina slutsatser utifrån de fyra barnlitterära verk jag har analyserat.

6.2.1 Personskildringar i barnlitteratur

I läroplanen för förskolan kan vi se hur förskolan vilar på demokratisk grund och att en del av förskolans och förskollärarens uppdrag innebär att forma barnen till demokratiska medborgare (Skolverket, 2016, s. 4-8). De nyckelord vilka jag använder i min analys handlar om

grundläggande demokratiska värden vilka ska genomsyra verksamheten i förskolan.

Utifrån personskildringarna kan vi i de fyra barnlitterära verken se hur personerna i böckerna skildras utifrån samhällets syn kring den demokratiska medborgaren och således även

värdegrunden i förskolan (Orlenius, 2001, s. 14-15). Vi kan se hur karaktärerna i böckerna skildras ha önskade demokratiska värderingar så som omsorgsfullhet, respektfullhet, solidaritet, delaktighet, positiva handlingar gällande jämställdhet samt god syn gällande människovärdet. Extra tydligt kan vi i alla fyra barnlitterära verken se de önskade

handlingarna att vara omsorgsfull och respektfull mot våra medmänniskor samt i Pella och pinnarna mot allt levande. Utifrån detta kan vi se hur karaktärerna skildras som demokratiska medborgare och föredömen gällande hur en demokratisk medborgare förväntas agera. Vi kan även se hur oönskade gärningar korrigeras till att sedan framhäva de önskade demokratiska värderingarna gällande disciplin och integritet.

Vidare skildras många av karaktärerna i de fyra barnlitterära verken ha både manliga och kvinnliga egenskaper. Till exempel skildras både manliga och kvinnliga karaktärer som omsorgsfulla vilket är en kvinnlig egenskap (Nikolajeva, 2017, s. 193). Detta samtidigt som vissa kvinnliga karaktärer även skildras ha manliga egenskaper, Vilma i Viktors nya tröja skildras som självständig och rationell, Ester i Ester Arg och Daisy Galej skildras som

36

aggressiv och Pella i Pella och pinnarna skildras som rovgirig, känslokall och analyserande (Nikolajeva, 2017, s. 193). Jojo i Du ska få gröt och en lillasyster skildras som stark,

självständig, aktiv, analyserande och skyddande vilket är manliga egenskaper samtidigt som Jojo även skildras som omsorgsfull och omtänksam vilket är kvinnliga egenskaper

(Nikolajeva, 2017, s. 193), dock framgår det inte om Jojo är en kille eller tjej. Vidare innebär detta att många av karaktärerna skildras som normbrytande gällande genusnormen.

6.2.2 Normer i barnlitteratur

Normer handlar om vad som anses vara önskade och oönskade gärningar, alltså förväntningar kring vårat sätt att agera. Utifrån värdegrunden i förskolan kan vi i de fyra barnlitterära verken urskilja några normer och den tydligaste normen genom de analyserade verken är

genusnormen. I de fyra barnlitterära verken kan vi tydligt se hur olika genusnormer skildras och framför allt ser vi hur genusnormen utmanas och ifrågasätts. Både i Ester Arg och Daisy Galej och i Pella och pinnarna ser vi hur de kvinnliga karaktärerna i litteraturen skildras ha manliga egenskaper, Ester skildras som aggressiv och Pella skildras som rovgirig, känslokall och analyserande, vilket gör att de bryter mot genusnormen då dessa anses vara manliga egenskaper (Nikolajeva, 2017, s. 193). I Viktors nya tröja är det Viktor själv genom

diskussion och agerande som belyser och ifrågasätter genusnormen genom att argumentera för, köpa och använda en tröja som anses vara en tjejtröja. Viktor skildras som självständig, analyserande och rationell vilket är typiskt manliga egenskaper (Nikolejeva, 2017, s. 193) detta samtidigt som han i diskussion och agerande är mycket pådrivande i att bryta mot genusnormen gällande sina klädval. Vidare kan vi även se att Viktors pappa gestaltas ha både manliga och kvinnliga egenskaper då han är både analyserande i sina argument, vilket är en manlig egenskap men samtidigt en mycket omsorgsfull person vilket är en kvinnlig egenskap (Nikolajeva, 2017, s. 193). I Du ska få gröt och en lillasyster ges läsaren en tankeställare då vi inte får veta om Jojo är en pojke eller flicka utan bara utifrån våra egna och samhällets tankar kring vad som anses vara manligt och kvinnligt själva bildar oss uppfattningen kring om Jojo är en pojke eller flicka utifrån Jojos handlingar. Utifrån värdegrunden i förskolan (Skolverket, 2016, s. 4) ser vi således att just jämställdhet är något som tydligt synliggörs i barnlitteratur och att förskolläraren genom barnlitteratur kan utmana barnen i förskolan gällande

37

Tenngart, 2012, s. 15-16). En skillnad jag reflekterat över gällande att karaktärerna bryter mot genusnormen är dock en skillnad i hur de bryter mot normen. Viktor gestaltas ha manliga egenskaperna självständighet, analyserande och rationell (Nikolajeva, 2017, s. 193) medan han genom diskussion och konkreta beslut utmanar genusnormen. De kvinnliga karaktärerna vilka bryter mot genusnormen gör detta endast genom att de skildras ha typiska manliga egenskaper. Innebär detta att det är mer utmanande för en kille att utmana genusnormen än vad det är för en tjej att utmana den i samhället idag? Är det mer accepterat att vara en tjej som är lite ”pojkig” än vad det är att vara kille och vara lite ”tjejig”? Dock kan vi som tidigare nämnt se Viktors pappa skildras med den typiskt kvinnliga egenskapen att vara omsorgsfull (Nikolajeva, 2017, s. 193).

Andra tydliga normer som framgår i de fyra barnlitterära verken är normer gällande kring hur vi behandlar våra medmänniskor. En norm som blir tydlig i Viktors nya tröja och Ester Arg och Daisy Galej är normen gällande hur en vän förväntas agera och i båda dessa barnlitterära verk framgår det att vänner ställer upp för varandra, är öppna med sina tankar och behandlar varandra med respekt (Galups och Gonzalez, 2012, 779-790). I Du ska få gröt och en lillasyster ser genom Jojos agerande mot lillasyster tydligt normen att så som man vill att andra ska vara mot sig, så ska man också vara mot andra (Olivestam och Thorsén, 2008, s. 48). Vi ser normen då Jojo är snäll, omtänksam, visar lillasyster omsorg och respekt samt visar förståelse gentemot sin lillasyster och framför allt då Jojo inte drar lillasyster i håret eller näsan då lillasyster gör detta på Jojo. Och i Pella och pinnarna kan vi se hur den önskade gärningen, normen är att ställa allt till rätta igenom om vi agerar på felaktigt sätt gentemot våra medmänniskor.

Utifrån dessa normer kan vi se hur de fyra barnlitterära verken speglar samhället normer gällande hur en demokratisk medborgare förväntas agera och således även läroplanen för förskolans värdegrund (Orlenius, 2001, s. 14-15). Detta i enlighet med deltagande

demokratins teori vilket lägger tonvikten på att människan är en social individ vars utveckling sker i sociala sammanhang baserade på förtroende, alla individers lika värde och engagemang (SOU 2000:1, s. 21-23).

38

6.2.3 Värden i barnlitteratur

Demokratibegreppet skiljer på två värden där substansvärden avser de värden vilka hör ihop med det demokratiska samhället, bland annat det vi kallar för värdegrunden i förskolan (Persson, 2010, s. 28). Utifrån värdegrunden i förskolan kan vi se olika värden i de fyra barnlitterära verken. Dock kan vi se värdet omsorg och respekt i alla de fyra barnlitterära verken. Framför allt ser vi värdet omsorg och respekt genom att karaktärerna i boken skildras föregå med goda exempel och således fungerar de som förebilder gällande hur man visar omsorg och respekt mot varandra. Till exempel så ser vi hur den vuxne i Viktors nya tröja föregår med gott exempel då han i diskussion genom sina egna argument visar omsorg men samtidigt lyssnar på Viktors argument och därigenom visar Viktor respekt. Även i Ester Arg och Daisy Galej är det genom god kommunikation mellan karaktärerna vi ser omsorg och respekt då de försöker se saker utifrån varandras perspektiv (Sigurdardottir och Einarsdottir, 2016, 168-177). I Du ska få gröt och en lillasyster ser vi omsorg och respekt då Jojo bryr sig om sin lillasysters välmående, visar henne hänsyn och förstår att de är olika (Sigurdardottir och Einarsdottir, 2016, 168-177). Dock kan vi även i Pella och pinnarna se hur Pellas storasyster inte visar Pella omsorg och respekt då hon knuffar bort Pella från sina vandrade pinnar. Dock kan vi se hur storasyster visar stor omsorg om sina vandrande pinnar och således omsorg gällande miljön (Olivestam och Thorsén, s. 49-51). Även värdena människovärde, solidaritet, delaktighet och frihet skildras genom att karaktärerna föregår med goda exempel gällande hur detta går till.

Detta till skillnad från värdena disciplin och integritet. Värdet disciplin skildras först genom avsaknad av självbehärskning och disciplin för att sedan ledas fram till att förståelse och självbehärskning ökar och således även disciplinen (Sigurdardottir och Einarsdottir, 2016, s. 168-170). Detta syns tydligt i Pella och pinnarna då Pella bryter mot reglerna och tar något som inte är hennes, pinnen Benny men sedan känner att det är fel och lämnar tillbaka honom. Det syns även i Easter Arg och Daisy Galej då Ester i sin ilska saknar självbehärskning men sedan ber Daisy om förlåtelse då hon blivit arg och även vill diskutera ilskan och glädjen med Daisy. Dock kan vi även se att värdet disciplin skildras genom goda exempel då Jojo i Du ska få gröt och en lillasyster visar självbehärskning och således även disciplin då lillasyster drar Jojo i håret och i näsan och Jojo inte gör likadant mot lillasyster trotts att det gör ont på Jojo. I min analys ser jag således att avsaknad av självbehärskning och då även disciplin är något som avses oönskat och bör korrigeras till det önskvärda, alltså att ha självbehärskning och

39

disciplin. Detta stämmer överens med vad Sigurdottir och Einarsdottir (2016, s. 161-177) framhäver som viktiga värderingar i förskolan.

Värdet integritet skildras genom att olika karaktärer i de olika barnlitterära verken antingen kränker någon annans integritet, till exempel då Pella i Pella och pinnarna kränker pinnen Bennys integritet då hon försöker mysa med honom fast han inte vill och sedan stänger in honom i en låda. Eller att karaktärer får sin egen integritet kränkt, till exempel Jojo i Du ska få gröt och en lillasyster då Jojo blir sårad och kränkt för att Jojo trodde att det skulle bli jojos lillasyster men att det istället är alla andra som får vara med lillasyster istället. Denna kränkning av integriteten korrigeras sedan i böckerna så att alla de som fått sin integritet kränkt mår bra igen. Genom detta kan vi även se hur värdet integritet skildras genom det oönskade för att sedan korrigeras till det önskade.

Värdet jämställdhet belyses extra tydligt i Viktors nya tröja då vi genom hela boken får följa Viktor då han i diskussion och agerande ifrågasätter genusnormen gällande hur en typisk pojke bör klä sig. Vidare kan jag se hur värdet jämställdhet kan diskuteras utifrån alla de fyra barnlitterära verken utifrån att karaktärerna bryter eller följer de typiska genusnormerna. Dock lägger inte de övriga tre barnlitterära verken lika tydligt fokus kring jämställdheten mellan könen i sina texter.

Jag kan se hur värdegrunden i förskolan synliggörs i barnlitteratur då jag i de fyra barnlitterära verken kan urskilja grundläggande demokratiska värden vilka läroplanen för förskolan

beskriver ska genomsyra verksamheten (Skolverket, 2016, s. 4-8). Således kan jag även se hur användning av barnlitteratur är betydelsefull gällande syftet att öka barns medvetenhet kring dessa grundläggande värderingar, då barn genom barnlitteratur skapar paradigm och förståelse om sin omvärld samt sin egen plats i världen (Kärrholm och Tenngart, 2012, s. 15-16). Vidare kan vi genom medvetna val samt diskussioner kring barnlitteraturen angående normer kring vårat sätt att leva och vara som personer, ifrågasätta stereotyper, skapa förståelse kring att vi alla är olika, skapa möjligheter för barnen att tänka annorlunda (Enriquez, Clark & Della Calce, 2017, s. 711-718) samt hjälpa barnen att utveckla sin inlevelseförmåga (Martucci. 2016, s. 55-68). Utifrån de normer och värden de fyra barnlitterära verken återspeglar ser jag att pedagogerna kan arbeta med värdegrunden i förskolan genom till exempel högläsning och boksamtal med barnlitteratur i förskolan.

40