Resultatdiskussion

Som studerande på studie- och yrkesvägledarutbildningen har jag fått mycket kunskap om hur man kan vägleda individer som befinner sig i olika situationer i livet. Det vi aldrig lärt oss om är hur vi ska vägleda personer som befinner sig i så pass stor utsatthet som hemlöshet. Därför kände jag för att bredda min kunskap om utsatta grupper i samhället, där jag inriktade mig på hemlösa och deras livssituation. Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hur informanterna blev hemlösa, hur deras pågående livssituation ser ut och att lägga fram vilka karriärmöjligheter så som studier och arbete dessa personer tycker sig ha. Jag hoppas att jag genom mitt examensarbete sprider en ökad kunskap om hur hemlösas livssituation ser ut, vilka faktorer som bidrar till hemlöshetsproblematiken samt hur hemlösa ser på sina karriärmöjligheter.

Det tyder på att den ena gemensamma aspekten som bidrog till hemlösheten är att informanterna fick avsluta sina dåvarande arbeten, den andra aspekten var alkoholmissbruk vilket bidrog till informanternas misskötsel av jobbet. Det resulterar att psykisk ohälsa i form av depression är en av aspekterna som ligger till grund för hemlöshetsproblematiken. Hos informanterna var det även andra gemensamma aspekter som ledde dem till hemlöshet, där de bland annat blev vräkta eller utkastade hemifrån. Studiens resultat kan även förstås genom SOU (2001) som beskriver är arbetslöshet, bostadspolitik eller bostadsmarknad, hushållens disponibla inkomst och utformningen av missbrukarvården är faktorer som bidrar till hemlösheten. Även McNaughtons (2008) förklarar i sin studie att användning av

41

droger kan leda till beroende, och missbruket kan i sin tur leda till konsekvenser såsom dålig ekonomi, sämre kontakt med ens nära eller andra problem exempelvis i arbetslivet. I min studie har det visat sig att respondenter har använt sig av alkohol som i deras fall ledde till missbruk, och detta hade ledande konsekvenser med sig så som försämrad ekonomi, misskötsel på arbeten som även ledde till dess förlust. Detta är liknande resultat som socialstyrelsen har kommit fram till, de beskriver att missbruk och beroenden samt psykisk ohälsa är särskilda problem bland hemlösa (Socialstyrelsen 2011: 43). Mitt resultat har visat att informanterna ofta hade fler än en aspekt som bidrog till deras hemlöshetsproblematik, det är intressant att få reda på att den huvudaspekten som bidrog till hemlöshetsproblematiken är enligt informanterna arbetslösheten. Vi träffar arbetslösa varje dag, och jag skulle aldrig kunna tro mig att personer i min omgivning som är arbetslösa kan i slutändan bli hemlösa som studiens informanter.

Den insamlade empirin visar att informanterna befinner sig i situationer ett och fyra enligt Socialstyrelsens (2011) definition. Informanter som befinner sig i situation ett är uteliggare, och informanter som har livssituation fyra bor hos sina vänner och bekanta temporärt. På grund av att informanterna lever under skilda omständigheter kan detta bidra till olikheter på deras svar under intervjuerna, detta har inte jag märkt av, exempelvis deras syn på karriärmöjligheter skiljer sig inte beroende på hemlöshetssituationen. Trots att alla informanter befinner sig i hemlöshetssituationer lever de under olika omständigheter, det kan refereras till Swärd (2001) som klargör att det finns många olika sätt att berätta om de hemlösa och inga av dem är fel. Det tyder även på att informanter upplever att de inte får hjälp av samhället, där räknar jag in socialen som enligt lag ska finnas där för samhällets individer. Detta kan jag referera till Graham, Jones och Sheir (2010) som i sin studie från Calgary har visat att bemötandet från socialtjänsten spelar roll för individers utgång från hemlösheten.

Ett huvudresultat visar att informanters tankar om karriärmöjligheter som studier och arbete är låga. Det finns informanter som ser små karriärmöjligheter i form av studier och arbete, men även informanter som påstår sig inte se några karriärmöjligheter. Informanter som inte ser karriärmöjligheter påstår sig att denna tanke finns till grund för att de har annat att tänka på så som vart dem ska bo eller om dem får i sig mat. Det är ett nästan förutsägbart resultat, då även individer i samhället som har bostad ser väldigt små

42

karriärmöjligheter på grund av all konkurrens. Informanternas tankar kan jag även förstå genom Lindströms (2010) studie som undersökte 52 unga vuxna arbetslösa övergångar till arbete. Lindström (2010) resultat tyder på att i många fall vägde de negativa associationer kring karriärövergångar.

Examensarbetets resultat tyder även på att det finns bakomliggande faktorer som påverkar inställningen till karriär, det påverkar individerna olika mycket och på olika sätt. En bakomliggande faktor som påverkar möjligheten till att göra karriär är den personens individuella förutsättningar, brist på hemsituation och tidig socialisation är de förutsättningar som påverkar inställningen till karriär. Dessa inställningar påverkar i sin tur individernas definition av begreppet karriär och på så vis påverkas vad individen själv anser vara att göra karriär eller inte, de hemlösa vill ha en karriär i framtiden, men att vilja göra karriär och att faktiskt göra det kan vara två skilda situationer, informanterna är rädda att deras realisering av karriär inte kommer ske. Det negativa i form av rädsla och den bristande hemsituationen väger över karriärmöjligheterna.

Resultatet uppnår till studiens syfte, och besvararar dess frågeställning som handlade om hemlösas uppleversel av sin livs- och karriärutveckling. Som blivande studie- och yrkesvägledare tycker jag denna kunskap behövs då klienter som kommer till en vägledare har olika bakgrund, och för att kunna ge dem det bästa möjliga hjälp är det en nödvändighet att vi känner till deras situationer och hemlöshetsproblematiken. Den kunskap jag fått genom att arbeta med denna uppsats är värdefull att ha både för oss vägledare i mitt kommande yrke men även för alla andra som arbetar med människor.