Resultatdiskussion

Den forskningsbakgrund som presenteras i denna studie består till större delen av amerikansk forskning om idrott och hälsa på distans. Trots den amerikanska kontexten på forskningen går det att ställa resultatet i den amerikanska forskningen i relation till denna studies resultat. Exempelvis visar Daum och Buschner att idrott och hälsa är ett unikt ämne som kräver utrustning och lokal av särskild karaktär för att eleverna ska ha möjlighet att utveckla de förmågor och kunskaper som ämnet syftar till (Daum & Buschner 2018:330f). Likt Daum och Buschner går det att se att idrott och hälsa på distans i Sverige är beroende av material och lokal av särskild karaktär för att säkerställa att eleverna utvecklar de förmågor och kunskaper som står skrivna i styrdokumenten (Skolverket 2011).

Den amerikanska forskaren Williams menar att en förutsättning för att distansundervisning ska fungera väl är att lärare och elever har goda digitala kunskaper (Williams 2013:203f). I denna studie går det att se att lärares och elevernas digitala kunskaper är avgörande för undervisningens genomförande. Därmed går det att se en tydlig likhet mellan Williams resultat och resultatet i denna studie som pekar på att de digitala kunskaperna hos elever och lärare bör vara goda för att inte begränsa undervisningen i idrott och hälsa på distans.

39

Mohnsen menar även att idrott och hälsa på distans blir smalt eftersom de aktiviteter som fokuseras på handlar om styrka och kondition i stor utsträckning (Mohnsen 2012:42f). Det går därmed att se tydliga likheter mellan Mohnsens resultat och resultatet i denna studie. Lärare i denna studie upplever att det på realiseringsarenan (Larson 2016:96) blir svårt att realisera en bredd av aktiviteter som det står i styrdokumenten (Skolverket 2011) och upplever på så sätt att ämnet blir smalt. Lärare upplevde även att det blev svårt att realisera en undervisning som kan bidra till att eleverna får träna och visa upp en komplex karaktär i aktiviteter som kräver en elevgrupp eller särskilt material och lokal. Det går därmed att ställa frågan om kunskapsutvecklingen hos eleverna blir tillräcklig för att nå styrdokumentens kunskapskrav på distans. Dessutom upplevde lärare i denna studie att de aktiviteter som gick väl att genomföra i distansundervisningen var aktiviteter som exempelvis musik till rörelse, kondition och styrka och friluftsliv som påminner om de aktiviteter som även Mohnsen menar präglar distansundervisningen.

Varea och González-Calvo kom fram i sin studie att ämnet får en ny form där det tappar sitt syfte när idrottsaspekten försvinner på distans (Varea & González-Calvo 2020:12). Även om lärare i denna studie inte pratar om att ämnet förlorar sitt syfte eller att det tar en ny form går det att se tydliga likheter mellan Varea och González- Calvos resultat och resultatet i denna studie. Denna likhet går att se eftersom lärare inte planerade för idrottsaktiviteter eftersom de var för svåra att genomföra på grund av ramfaktorernas begränsningar i undervisningen på distans. Enligt Varea och González-Calvo finns det incitament för starka individualistiska utvecklingsmöjligheter för eleverna i idrott och hälsa på distans eftersom de i många fall får välja själv vilken aktivitet som de utför (Varea & González-Calvo 2020:13). Det går återigen att se tydliga likheter mellan Varea och González-Calvos resultat och resultatet i denna studie där elever hade större inflytande över vilken aktivitet som genomfördes i undervisningen av idrott och hälsa på distans. Det går då att se att ämnet blir mer individualiserat där inramningen blir svag (Bernstein 2003:80) och elevernas inflytande över undervisningen ökar. Detta skulle därmed kunna bidra till enorma utvecklingsmöjligheter för elevernas egna val och intresse av aktiviteter. Det innebär att eleverna kan utvecklas mer i den aktivitet som de väljer men samtidigt riskera att gå miste om en bredd av aktiviteter som är en betydande del i det centrala innehållet (Skolverket 2011). Som tidigare nämnt upplever lärare i denna studie att denna bredd av aktiviteter är något som blir svårt att realisera på distans och undervisningen tenderar då att bli mer individualiserad utifrån elevernas egna val och intressen.

Enligt Kudryavtsev m.fl var avsaknaden av den direkta kontakten med läraren en orsak till att studenterna inte klarade av uppgifterna med hög kvalité (Kudryavtsev m.fl. 2020:82). Likt Kudryavtsev m.fl resultat visar lärarnas utsagor i denna studie en upplevelse av att vara begränsad i möjligheten att ge direkt feedback till eleverna vilket begränsade lärares möjlighet till att stödja eleverna i deras utveckling. Därmed är det möjligt att diskutera för möjligheten till direkt kontakt som en förutsättning

40

för att säkerställa högre kvalité på undervisningen. Samtidigt som elever får ökad inflytande över undervisningen på distans och att de får en ökad möjlighet att välja aktivitet utifrån deras egna förutsättningar går det att ifrågasätta om detta endast påverkar kvalitén positivt på ämnet. Eftersom lärare upplevde att de inte kunde i samma utsträckning i distansundervisning som i traditionell undervisning, säkerställa och kontrollera att eleverna faktiskt lär sig det som det är tänkt att de ska lära sig då den direkta feedbacken var betydligt begränsad på distans, går det att ifrågasätta kvalitén. Det blir även svårt enligt lärares upplevelser att på realiseringsarenan (Larsson 2016:96), i det här fallet distansundervisning, realisera en undervisning som säkerställer att elever når kunskapskraven även i de aktiviteter som eleverna själva väljer. Vad blir exempelvis friluftsliv i undervisningen på distans om elever inte har tillgång till stormkök, plats att bygga vindskydd på osv? En friluftslivsuppgift där elever enbart har till uppgift att genomföra en aktivitet utomhus kan resultera i en mängd olika utomhus aktiviteter som inte ens närmar sig friluftsliv och som läraren dessutom är begränsad att ge feedback om.

Ramfaktorteorin användes tidigt för att undersöka likvärdigheten på utbildningen mellan olika skolor genom att jämföra ramfaktorer på de olika skolorna (Lundgren 2017:342). Likt den tidiga användningen av ramfaktorteorin går det att diskutera om ramfaktorerna i distansundervisningen av idrott och hälsa även påverkar likvärdigheten i undervisningen, i det här fallet mellan elever istället för skolor. Det går att betrakta ovanstående resonemang om elevers tillgång till material och lokal ur ett likvärdighets perspektiv där elevernas individuella förutsättningar påverkar likvärdigheten av undervisningen. Likvärdigheten påverkas eftersom elever har tillgång till olika material och lokala förutsättningar vilket får en stor betydelse för vilken aktivitet som de väljer eftersom inramningen är svag (Bernstein 2003:80) och de har större inflytande i distansundervisning än i traditionell undervisning. Det går därmed att även att ifrågasätta lärares möjligheter att realisera en likvärdig undervisning för eleverna i distansundervisning som realiseringsarena (Larsson 2016:96). Det går därmed att argumentera för att det i traditionell undervisning i högre utsträckning går att säkerställa att undervisning blir mer likvärdig då eleverna har tillgång till samma material och lokal och genomför mer liknande aktiviteter. Sammanfattningsvis är idrott och hälsa på distans beroende av att lärares och elevers digitala kunskaper är goda för att inte begränsa lärares möjligheter att planera och genomföra undervisningen. Det går även att se utifrån denna studies resultat i relation till Mohnens forskning (2012:42) att lärares planering av och genomförande blir begränsad eftersom antalet aktiviteter som går att genomföra tycks vara få och påminna om varandra. Det blir då svårt för lärare att realisera kunskapsområden utifrån styrdokumenten så som de står skrivna idag. Det går dock att se utifrån denna studies resultat och även i Varea och González-Calvo forskning (Varea & González- Calvo 2020:13) starka individualistiska möjligheter med ämnet idrott och hälsa på distans, dock utifrån varje enskild elevs förutsättningar i sin hemmiljö. Det går dessutom att se att den direkta feedbacken från lärare till elev blir begränsad vilket

41

påverkar elevernas utvecklingsmöjligheter negativt. Detta belyses i resultatet i denna studie vilket även Kudryavtsev m.fl. (Kudryavtsev m.fl. 2020:82) visade i sin forskning. Begräsningen i lärares möjligheter att ge feedback till eleverna påverkar därmed kvalitén på ämnet negativt. Det går också att utifrån denna studies resultat ifrågasätta likvärdigheten i distansundervisning av idrott och hälsa med hjälp av ramfaktorteorin (Lundgren 2017:341ff). Eftersom lärare är begränsade i sin planering och genomförande av aktiviteter som alla elever kan genomföra blir undervisning till stor del utformad utifrån elevernas egna förutsättningar i hemmiljön.