Resultatdiskussionen utgår från respektive utfallsrum till de två forskningsfrågorna Hur eleverna beskriver en god undervisningsmiljö? samt, Hur elever beskriver att en kunskapsutvecklande undervisning sker. Resultat kommer att kopplas till den forskning som finns beskriven i bakgrundsdelen.
6.2.1 Uppfattningar av god undervisningsmiljö
Eleverna beskrev flera faktorer som främjade en god undervisningsmiljö. I beskrivningskategorierna kunde jag se samband mellan olika faktorer. Exempel på detta var; hur placering i klassrummet kunde påverka möjligheter till studiero, en ömsesidig respekt mellan elever och lärare samt att överenskomma ordningsregler upprätthölls. Dessa faktorer var viktiga enskilt, men jag upplevde att i flertalet av elevernas berättelser samverkade dessa faktorer för att en god undervisningsmiljö skulle uppstå. Eleverna beskrev att de uppskattade lärare som har förmågan att både kunna skapa relationer men samtidigt kunna hantera gruppen utifrån ordning och reda. Jag upplevde att det fanns ett tydligt mönster mellan god undervisningsmiljö och lärarens förmåga att skapa ett tryggt klassrum där eleverna blir sedda och respekterade för den de är. För att skapa en god undervisningsmiljö menade eleverna att lärarens personlighet spelade en stor roll, eleverna beskrev att de uppskattade lärare som kunde kombinera att vara konsekvent i regler men ändå hade humor att göra lektioner roliga. Eleverna önskade att lärare skulle ha mer tid för varje elev för att verkligen lära känna dem. Med detta menade eleverna att lärare de uppskattade var de som hade förmågan att vara personliga och bjuda in till samtal. Flera forskare i bakgrunden belyser sambandet mellan god undervisningsmiljö och ordning och reda. Samuelsson (2017) beskriver att lärare som från början har ordning och reda i klassrummet kan ägna merparten av sin tid och energi på att undervisa. Även Hattie (2009) poängterar vikten av att öka tydligheten i klassrummet, läraren ska tillse att eleverna känner till de regler som gäller i klassrummet samt konsekvenserna av överskridande av dessa. Eleverna återkom flertalet gånger i sina berättelser till ordet respekt. Min upplevelse av samtalen med eleverna är att respekt var ett viktigt ord och det behövde vara ömsesidigt för att ett förtroende skulle skapas mellan lärare och elev. Eleverna menade att alla måste bidra för att det ska bli en god undervisningsmiljö, flera elever uppgav att man måste utgå från sig själv och visa respekt för sina lärare och kamrater. Det kan sammanfattas med att det inte handlar om elevens egna behov utan det är hela gruppens behov som behövde bli tillgodosedda för att en god undervisningsmiljö skulle skapas. Eleverna menade att respekt föder respekt. De lärare som hade förmågan att se eleverna och deras behov fick mer respekt av eleverna. Lindqvist (2015) lyfter vikten av att bli sedda. Med detta menar
29 Lindqvist, för att läraren ska kunna se eleven måste även eleven se läraren. Det handlar om att bekräfta jag ser dig, det är då det skapas förtroende och relation. Även Carlgren (2015) beskriver att nya generationer återskapar kunskap genom att det sker ett utbyte av normer och regler som utvecklar våra elever genom ömsesidig respekt.
Eleverna beskrev att placeringen i klassrummet var viktig för att skapa arbetsro men även att fasta platser gav mer tid för läraren att följa sin planering och inte behöva bryta för att säga till elever att vara tysta. Eleverna var oerhört angelägna att i sina berättelser betona vikten av att oönskade avbrott dessa gjorde att de tappade fokus och det påverkade både inlärning och undervisningsmiljön. Håkansson & Sundberg (2012) beskriver samspelet mellan grundförutsättningar som påverkar undervisningskvaliteten, sådana kan vara till exempel viljan och ansträngnings-kapaciteten hos den som ska lära men även hur den sociala omgivningen stödjer undervisning och lärande eller inte. För min del var detta oerhört intressant att ta del av då vi ägnar mycket tid och energi i svensk skolforskning kring just ordning och reda kopplat till möjligheter till undervisning. I min analys såg jag tydligt att elever uppskattade ordning och reda och hade en god vilja att anstränga sig för att lära. Lärarens roll fick en stor betydelse genom de tre beskrivningskategorierna utifrån, ömsesidig respekt, ledarskap samt upprätthålla struktur och ordning.
6.2.2 Uppfattningar kring kunskapsutvecklande undervisning
Det finns en tydlig koppling mellan god undervisningsmiljö och kunskapsutvecklande undervisning. Orden relation och ömsesidighet förekom ofta i elevernas berättelser kring god undervisningsmiljö men även i elevernas beskrivning av vad som leder till en kunskapsutvecklande undervisning förekom dessa ord. Min uppfattning var att eleverna såg relationen som en grundbult för att inlärning skulle ske. Eleverna menade att de vågade utmana sina gränser och sätta mål som var högre än den förväntade kunskapsnivån om de kände en relation till läraren. En trygg relation gjorde även att misstag inte skapade oro hos eleven. Eleverna beskrev det som att det bör finnas en interaktion mellan lärare och elev som bygger på ömsesidighet. Varje samtal skulle bygga på relation och förståelse, relationen byggde på att lära känna men även att bli sedda. Bekräftelse och feedback menade eleverna var viktiga delar i kunskapsutvecklande undervisning. Eleverna beskrev att de uppskattade lärare som tog sig tid och pratade med dem inte enbart i grupp utan även personligt i en till en situation. Självförtroendet var viktigt för eleverna, de menade att detta utvecklades då läraren såg och bekräftade dem. Hattie (2009) beskriver lärare som flexibla inlärningsexperter som vet när eleverna inte lär sig, vet vad nästa steg är, kan anpassa resurser och strategier för att hjälpa elever uppfylla inlärningsmål. Dessa lärare har stor empati, vet hur de ska se lärandet genom elevernas ögon.
Vidare menade eleverna att en kunskapsutvecklande undervisning skedde om lektionen hade en tydlig struktur. Viktiga strukturer var start och avslut av lektioner men även tydliga mål för vad som ska uppnås under lektionen spelade stor roll för kunskapsinhämtning. Framförallt uppfattade elever att det handlade om helheten, att lektionen skulle ha en tydlig lektionsstruktur och att läraren skulle förklara syftet med undervisningen. Eleverna beskrev att de lärare som hade förmåga att skapa variation i undervisningen var de lärare de kom ihåg även efter att de slutat på skolan. Variation i undervisningen skapade intresse
30 och nyfikenhet att lära. De lärare som hade förmåga att känna in vad som behövdes i stunden ökade även intresset för att lära. I denna studie blev det tydligt att eleverna beskrev en undervisning som hamnar inom den konstruktivistiska modellen (Scheerens m.fl. 2007) där det handlar om en balans mellan att få arbeta på egen hand men även att lyssna på genomgångar. De egenskaper hos lärare som skapade kunskapsutvecklande undervisning beskrev eleverna som inkännande och en förmåga att variera undervisningen. Inflytande och påverkan av undervisningens innehåll medförde att eleverna upplevde att de fick möjligheter att förbättra sin inlärningsförmåga. Eleverna beskrev att hur de fick redovisa sina kunskaper hade betydelse för hur väl resultatet föll ut. Skolverket (2015) beskriver att elever blir mer effektiva i sitt eget lärande när de förstår hur lärande och motivation hör ihop och hur de kan arbeta med att höja sin egen motivation, här blir läraren en viktig funktion. Elever som upplever sig ha möjligheter att påverka blir mer motiverade att lära, de tar mer ansvar och blir mer engagerade. Eleverna beskrev detta som att inflytande handlar om att få lära utifrån var ens förmåga. Sammanfattningsvis vill jag betona att variation, struktur och tydliga mål leder till ökat intresse för undervisningen. Min uppfattning är att dessa samverkade för att uppnå bästa förutsättningar för en kunskapsutvecklande undervisning.